<p>NCC has given us a commission to investigate a planned housing area in Haga, Karlstad, situated close to the traffic route Hagaleden and the railway. The housing area consists of one hundred apartments in five different houses. The houses are linked to each other by balconies with glass panels. A long carport is situated between Hagaleden and the housing area to absorb part of the noise from the road. The design of the housing area is creating a silent backyard. The idea of building houses in this place is to create an attractive living in central town and close to the river.</p><p>The air and sound level inside of the planned houses were studied. The major problem is that the noise from the railway traffic and the car traffic are of different kind. The railway traffic creates high maximum sound levels and the car traffic creates high equivalent sound levels. The different kinds of sound levels consist of high and low frequency which means that different measures have to be taken to reduce both types. The emission from the car traffic is the major problem for the air quality, but it is uncertain how much of the emissions that passes to the inside of the houses.</p><p>The result shows that the noise is the main problem. Despite the suggested noise reduction measures, the noise exceeds the limits of the building regulations on the facade of the houses. If the houses are to be built, they will not fulfill the regulations on this point. The noise is the major problem but there are many other factors that influence the air and the sound in the buildings. This essay describes different factors and every part of it ends with a checklist that can be used to create a good indoor environment. It is important for the quality of the air in the apartments that the ventilation system is correctly dimensioned for the building and is well dimensioned. It is recommended that the ventilation system should be complemented with an air treatment unit.</p><p>The purpose of this checklist is to find an easy way to ensure that the demands and regulations of the norms are fulfilled. The items are all listed in an appendix in the work, but they need to be developed to be used easily.</p><p>In the conclusion a suggestion on measures that could make the environment in the apartments better is presented. For example, the design of the balconies has been changed to prevent the noise from getting into the backyard. Suggestions on measures on the outside of the buildings are also presented; an example of this is silent asphalt, an extended carport and noise barriers.</p> / <p>Vi har fått i uppdrag av NCC att studera ett planerat bostadsområde beläget på Haga, Karlstad nära Hagaleden och järnvägen. Bostadsområdet är tänkt att bestå av fem stycken sammankopplade huskroppar innehållande cirka hundra lägenheter. Husen är ihoplänkade med hjälp av inglasade balkonger. Mellan Hagaleden och bostadsområdet är en lång carport placerad för att ta upp en del av bullret. Utformningen av bostadsområdet skapar tysta innergårdar som vetter mot Klarälven. Tanken med att bygga bostäder på denna plats är att skapa ett attraktivt boende som är beläget centralt och vattennära.</p><p>Med hjälp av litteraturstudie studeras hur innemiljön i de planerade bostäderna påverkas av Hagaleden och järnvägen med avseende på luft och ljud. Det största problemet med ljudet är att järnvägstrafiken och biltrafiken skapar olika typer av buller. Järnvägstrafiken skapar höga maximala ljudnivåer medan biltrafiken skapar höga ekvivalenta ljudnivåer. Det innebär att både höga och låga ljudfrekvenser skapas vilket medför att olika bullerdämpande åtgärder krävs för att uppnå en behaglig boendemiljö. När det gäller luften är det biltrafikens avgaser som skapar de största problemen, men det är svårt att veta vilka förorenade partiklar som slutligen tar sig in i lägenheterna.</p><p>Resultatet visar att det är bullret som är det största problemet för trots de åtgärder som tagits fram uppfylls ändå inte bullerkravet vid fasaden. Detta innebär att avsteg från normerna måste göras för att en byggstart ska bli aktuell. Bullret är det största problemet men det finns många andra faktorer som påverkar luften och ljudet i bostäderna. De olika faktorerna är beskrivna i arbetet och varje del avslutas med ”Kontrollera att” -punkter för att ingen viktig ingående del ska glömmas bort. När det gäller luften i lägenheterna är det viktigt att ventilationssystemet är väl fungerande och rätt dimensionerat för byggnaden. Det är lämpligt att ventilationssystemet i detta fall kompletteras med ett luftbehandlingsaggregat.</p><p>Tanken med att skapa dessa punkter är att det på ett enkelt sätt ska gå att kontrollera att de olika krav och normer som finns för respektive del är uppfyllda. Det finns en sammanställning, bifogad som bilaga i arbetet, över alla punkter som tagits fram men dessa behöver utvecklas för att smidigt kunna användas.</p><p>I slutsatser har förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra inomhusmiljön arbetats fram. Bland annat föreslås ändrad utformning på de inglasade balkongerna som länkar samman husen för att minska den andel buller som kan ta sig in till innergårdarna. Även förslag på yttre åtgärder som sänker ljudnivåerna har presenterats, exempel på detta är tyst asfalt, ändrad utformning på carporten samt bullerplank.</p>

NCC has given us a commission to investigate a planned housing area in Haga, Karlstad, situated close to the traffic route Hagaleden and the railway. The housing area consists of one hundred apartments in five different houses. The houses are linked to each other by balconies with glass panels. A long carport is situated between Hagaleden and the housing area to absorb part of the noise from the road. The design of the housing area is creating a silent backyard. The idea of building houses in this place is to create an attractive living in central town and close to the river. The air and sound level inside of the planned houses were studied. The major problem is that the noise from the railway traffic and the car traffic are of different kind. The railway traffic creates high maximum sound levels and the car traffic creates high equivalent sound levels. The different kinds of sound levels consist of high and low frequency which means that different measures have to be taken to reduce both types. The emission from the car traffic is the major problem for the air quality, but it is uncertain how much of the emissions that passes to the inside of the houses. The result shows that the noise is the main problem. Despite the suggested noise reduction measures, the noise exceeds the limits of the building regulations on the facade of the houses. If the houses are to be built, they will not fulfill the regulations on this point. The noise is the major problem but there are many other factors that influence the air and the sound in the buildings. This essay describes different factors and every part of it ends with a checklist that can be used to create a good indoor environment. It is important for the quality of the air in the apartments that the ventilation system is correctly dimensioned for the building and is well dimensioned. It is recommended that the ventilation system should be complemented with an air treatment unit. The purpose of this checklist is to find an easy way to ensure that the demands and regulations of the norms are fulfilled. The items are all listed in an appendix in the work, but they need to be developed to be used easily. In the conclusion a suggestion on measures that could make the environment in the apartments better is presented. For example, the design of the balconies has been changed to prevent the noise from getting into the backyard. Suggestions on measures on the outside of the buildings are also presented; an example of this is silent asphalt, an extended carport and noise barriers. / Vi har fått i uppdrag av NCC att studera ett planerat bostadsområde beläget på Haga, Karlstad nära Hagaleden och järnvägen. Bostadsområdet är tänkt att bestå av fem stycken sammankopplade huskroppar innehållande cirka hundra lägenheter. Husen är ihoplänkade med hjälp av inglasade balkonger. Mellan Hagaleden och bostadsområdet är en lång carport placerad för att ta upp en del av bullret. Utformningen av bostadsområdet skapar tysta innergårdar som vetter mot Klarälven. Tanken med att bygga bostäder på denna plats är att skapa ett attraktivt boende som är beläget centralt och vattennära. Med hjälp av litteraturstudie studeras hur innemiljön i de planerade bostäderna påverkas av Hagaleden och järnvägen med avseende på luft och ljud. Det största problemet med ljudet är att järnvägstrafiken och biltrafiken skapar olika typer av buller. Järnvägstrafiken skapar höga maximala ljudnivåer medan biltrafiken skapar höga ekvivalenta ljudnivåer. Det innebär att både höga och låga ljudfrekvenser skapas vilket medför att olika bullerdämpande åtgärder krävs för att uppnå en behaglig boendemiljö. När det gäller luften är det biltrafikens avgaser som skapar de största problemen, men det är svårt att veta vilka förorenade partiklar som slutligen tar sig in i lägenheterna. Resultatet visar att det är bullret som är det största problemet för trots de åtgärder som tagits fram uppfylls ändå inte bullerkravet vid fasaden. Detta innebär att avsteg från normerna måste göras för att en byggstart ska bli aktuell. Bullret är det största problemet men det finns många andra faktorer som påverkar luften och ljudet i bostäderna. De olika faktorerna är beskrivna i arbetet och varje del avslutas med ”Kontrollera att” -punkter för att ingen viktig ingående del ska glömmas bort. När det gäller luften i lägenheterna är det viktigt att ventilationssystemet är väl fungerande och rätt dimensionerat för byggnaden. Det är lämpligt att ventilationssystemet i detta fall kompletteras med ett luftbehandlingsaggregat. Tanken med att skapa dessa punkter är att det på ett enkelt sätt ska gå att kontrollera att de olika krav och normer som finns för respektive del är uppfyllda. Det finns en sammanställning, bifogad som bilaga i arbetet, över alla punkter som tagits fram men dessa behöver utvecklas för att smidigt kunna användas. I slutsatser har förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra inomhusmiljön arbetats fram. Bland annat föreslås ändrad utformning på de inglasade balkongerna som länkar samman husen för att minska den andel buller som kan ta sig in till innergårdarna. Även förslag på yttre åtgärder som sänker ljudnivåerna har presenterats, exempel på detta är tyst asfalt, ändrad utformning på carporten samt bullerplank.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten. Barnen har en medvetenhet om de sociala lekreglerna. Slutsatsen för studien är att materialet i förskolan är betydelsefull för barns lärande och deras samspelsutveckling.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Inomhusmiljön i svenska småhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dålig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete är därför att undersöka småhusägarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Arbetet bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Resultatet visar att småhusägarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrågor är relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet. Ägarna ägnar sig i större omfattning åt praktiskt underhåll än åt förebyggande arbete, och de hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön har samband både med kunskapsfrågan och med ekonomiska prioriteringar. Min slutsats är att inomhusmiljön i svenska småhus skulle kunna förbättras med hjälp av information och utbildning av småhusägare, för att de kunskaper som finns bättre ska kunna relateras till den egna bostadens inomhusmiljö. / The indoor environment of Swedish one-family houses is not subject to any government con-trol. Prior research has shown a connection between an increasing prevalence of allergic dis-ease and an inferior indoor environment. The aim of this study, therefore, is to examine the home-owners’ knowledge of indoor environment and its issues. Furthermore, obstacles and possibilities connected to the improvement of the home-owners’ indoor environment are iden-tified. The study is based on semi-structured interviews with six owners of one-family houses. The result shows that the owners’ general knowledge about indoor environment issues is rela-tively accurate, but that the owners do not always relate this knowledge to their own homes. The obstacles and possibilities towards improving the indoor environment are connected both to knowledge and to economic priorities, and the home-owners’ concerns are often limited to maintenance rather than being directed towards preventive actions. My conclusion is that in order to improve the indoor environment of Swedish one-family houses, it is necessary that the home-owners relate their general knowledge of indoor environment to the circumstances of their own homes. For the home-owners to be able to make that connection, information and education will be needed.

Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva. / ULV projekt

Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.

BAKGRUND: Förskolans historia har präglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi är några utav dem som vi tagit upp mer ingående om i bakgrundskapitlet.I det material som vi använt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio Emilias anhängare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad så att barnen aktivt är delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjälpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka hur innemiljön på förskolan används. Björklid (2005) talar om att miljö innefattar exempelvis rum och material. Vilket material använder barnen samt vilka material är tillgängliga för barnen, när och var är frågor vi tar upp.METOD: För att få svar på våra frågor har vi valt att använda observation och intervju. Vi har tittat på vilken aktivitet som sker i de olika rummen inne på förskolorna och om det finns någon tanke bakom hur dessa rum utformade? Denna studie omfattar tre olika avdelningar på tre olika förskolor. Barnens ålder varierar ifrån ett till sex år. Tre pedagoger på de olika avdelningarna har intervjuats. Detta presenterar vi närmare i metodkapitlet.RESULTAT: Studien visar att förskolans miljö är av betydelse. Vi har sett i observationerna att lokalerna och materialet inte används till full kapacitet. Pedagogernas syfte med rummens utformning stämmer inte alltid överens med hur det används av barnen. Tydligt framgår dock att barnen på de avdelningar vi utfört vår undersökning på är aktiva var de än befinner sig.

<p>För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.</p><p>Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare. De utförde även mätningar avvattentemperaturen vid handfatet på tre våningar, samt bedömde ljudmiljön enligtmiljöklassningssystemets instruktioner. Därefter utfördes klassningen av byggnaden Novartis baserat på insamladeuppgifter. Resultatet innefattar en redovisning av utförda beräkningar ochresultatet av enkätundersökningen i EcoEffect.</p><p>Miljöklassningen kan användas vid projekteringen av byggnader för att få en brabalans mellan dess funktioner, men EcoEffect har en fördel då den viktar hurallvarliga olika problem är i byggnaden. Novartis har goda kvaliteter för inne- och utemiljö men den har problem med atthålla god kvalité för det termiska klimatet. Ventilationssystemet fungerar väldigt bra då den håller låg energiförbrukningtrotts hög solvärmelast, som kräver kylning, och då byggnaden inte har specielltlåga transmissionsförluster. Ventilationssystemet borde kunna användas för atthålla låg energiförbrukning i andra kontorshus.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen.</p><p>Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler.</p><p>Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar.</p><p>En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.</p><p><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></p>