Förskolans fysiska innemiljöEn studie om hur fyra pedagoger resonerar kring den fysiska innemiljön och dess påverkan på barns lärande. / The physical indoor environment of the preschool A study concerning the reasoning of four pedagogues around the physical indoor environment and its impact on children´s learning.

Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer. Till undersökningen har det använts en del tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter kring ämnet. Frågeställningarna undersökningen är baserade på är följande: Hur ser förskollärarnas inställning ut angående barns rörelse? Vilken/vilka möjligheter till rörelse ges barnen på förskolorna? Vad anser förskollärarna om och vilken betydelse har förskolans inne- respektive utemiljö i förhållande till rörelse? Finns det några skillnader/likheter gällande synen på barns rörelse och miljöns betydelse för rörelse mellan de två förskolorna?Ur studiens resultat framgick det att alla förskollärarna uppfattade rörelse som något betydelsefullt för barnen, men för att barnen ska få bra möjligheter till rörelse är vistelsen i utemiljön av stor betydelse då fysiska fartfyllda aktiviteter inomhus är begränsade. Resultatet visar också att närmiljöns utformning inte har någon större betydelse för möjligheten till rörelse.

Begreppet "Sick Building Syndrome" (SBS) beskriver ett vanligt problem i byggnader där personer som vistas där under en längre tid kan uppleva hälsosymptom såsom huvudvärk, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter och trötthet. För att hantera dessa hälsoproblem har Örebromodellen utvecklats. Modellen använder enkäter för att samla in data om inomhusklimatet och hälsoproblem från brukarna för att identifiera problemområden och utveckla förbättringsstrategier för hälsa och välbefinnande. SWESIAQ-modellen, baserad på Örebromodellen, används för att bedöma och förbättra inomhusmiljöer i byggnader genom att ta hänsyn till både tekniska och icke-tekniska faktorer som minskar hälsoriskerna. Modellen fokuserar främst på inomhusluftens kvalitet och tar även hänsyn till andra miljömässiga och psykosociala faktorer i byggnadsmiljön. För att utveckla och komplettera SWESIAQ-modellen när det gäller den psykosociala innemiljön användes studerad litteratur som en metod för att analysera och identifiera faktorer som påverkar den psykosociala kvaliteten. Den tillämpade metodiken "ergonomi" användes för att anpassa människan till sin omgivande miljö. Salutogenes teorin främjar hälsa och välbefinnande, och bostadens omätbara värden bidrar till den arkitektoniska kvaliteten i bostadens upplevelse. Dessa studier fokuserar på att förbättra innemiljön och uppnå välbefinnande för individer. Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla SWESIAQ-modellen på ett mer omfattande och detaljerat sätt när det gäller byggnaders psykosociala innemiljö. Genom att skapa en systematisk och användarvänlig bedömningsmatris baserad på viktiga faktorer som främst påverkar byggnaders innemiljö. Den kan även hjälpa innemiljöutredare att identifiera och åtgärda psykosociala problem i byggnader. Målet med arbetet är att identifiera och studera de egenskaper som definierar den psykosociala innemiljön och omvandla dem från kvalitativa till kvantitativa faktorer med hjälp av tidigare teorier och forskning. Detta examenarbete utfördes i två delar. I den första delen identifierades åtta kategorier som spelar en stor roll för den psykosociala innemiljöns kvalitet, utifrån ergonomi, salutogena och bostadens omätbara värden. Dessa kategorier inkluderar ljus, ljud, möbler, färg, utrymmen, konst, natur och bostadsplanering. Utifrån dessa faktorer skapades en bedömningsmatris som innehåller 36 frågor för att bedöma innemiljön i bostäder. I den andra delen av arbetet tillämpades bedömningsmatrisen på en bostad.  Resultaten visade att SWESIAQ-modellen har blivit mer omfattande genom att inkludera en detaljerad bedömning av den psykosociala inomhusmiljön. Dessa nya tillägg har gjort modellen till ett kraftfullt verktyg för att bedöma både materialanvändning och den psykologiska komforten för de boende. I praktisk tillämpning visade det sig att bedömningsmatrisen är en lättanvänd matris som utgör ett utmärkt verktyg för att bedöma den psykosociala innemiljön i bostäder. Dessutom behöver den inte involvera experter för att användas. / The term "Sick Building Syndrome" (SBS) describes a common problem in buildings where individuals who spend a long time there can experience health symptoms such as headaches, dizziness, nausea, difficulty concentrating, and fatigue. To address these health problems, the Örebro model has been developed. The model uses questionnaires to collect data about the indoor climate and health problems from users in order to identify problem areas and develop improvement strategies for health and well-being. The SWESIAQ model, based on the Örebro model, is used to assess, and improve indoor environments in buildings by considering both technical and non-technical factors that reduce health risks. The model primarily focuses on indoor air quality and also takes into account other environmental and psychosocial factors in the building environment.  To further develop and supplement the SWESIAQ model regarding the psychosocial indoor environment, relevant literature was studied as a method to analyze and identify factors that affect psychosocial quality. The applied methodology of "ergonomics" was used to adapt individuals to their surrounding environment. Salutogenesis theory promotes health and well-being, and the intangible values of a home contribute to the architectural quality of the home's experience. These studies focus on improving the indoor environment and achieving well-being for individuals. The purpose of this thesis is to further develop the SWESIAQ model in a more comprehensive and detailed way concerning the psychosocial indoor environment of buildings. This involves creating a systematic and user-friendly assessment matrix based on important factors that mainly affect the indoor environment of buildings. It can also help indoor environmental investigators to identify and remedy psychosocial problems in buildings. The goal of the work is to identify and study the characteristics that define the psychosocial indoor environment and transform them from qualitative to quantitative factors using previous theories and research. This thesis was carried out in two parts. In the first part, eight categories were identified that play a major role in the quality of the psychosocial indoor environment, based on ergonomics, salutogenic principles, and the intangible values of a home. These categories include light, sound, furniture, color, spaces, art, nature, and home planning. Based on these factors, an assessment matrix was created that contains 36 questions to assess the indoor environment in homes. In the second part of the work, the assessment matrix was applied to a residence. The results showed that the SWESIAQ model has become more comprehensive by including a detailed assessment of the psychosocial indoor environment. These new additions have made the model a powerful tool for assessing both material usage and the psychological comfort of the occupants. In practical application, it turned out that the assessment matrix is an easy-to-use matrix that constitutes an excellent tool for assessing the psychosocial indoor environment in homes. Moreover, it does not require the involvement of experts to be used.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker. Materialet finns i barnens nivå för att vara tillgängligt för dem. SyfteSyftet med vår undersökning är att studera några pedagogers förhållningssätt till och uppfattningar om barns lärande i en Reggio Emilia inspirerad lärandemiljö. Studien undersöker också hur lärandemiljön är och hur den ser ut i relation till Reggio Emilias filosofi.MetodStudien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskriver människors uppfattningar av olika fenomen. Vi använder den kvalitativa metoden som bl.a. utgår från miljöobservationer och intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka pedagogernas uppfattning och förhållningssätt.ResultatResultatet har visat pedagogernas arbetssätt och tankesätt. Det visar att miljö och material har en aktiv roll i barnens utveckling och lärande. Det verkar som hela Reggio Emilia grundar sig på demokrati. I Reggio Emilia har man en stark tro på det kompetenta barnet. Barngruppen ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Det står klart att den pedagogiskamiljön är förhållandet mellan en synlig miljö och en osynlig miljö. En synligmiljö är allt från arkitektur, lokaler, möblering till materialet och en osynlig miljö är pedagogernas förhållningssätt till barn och varandra. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger. Det framgår att man inte kan ta hit Italien för att de har andra kulturella förutsättningar. Genom detta arbete har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska arbete. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund:Små barn spenderar mycket tid i förskolan därav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de små barnens behov och intresse. Små barn upptäcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar på att små barn lär sig på annat sätt än vad barn över tre år gör.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig kring lärandemiljö för små barn (0-3 år) i förskolan. På vilket sätt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för små barns lärande?Metod:För att ta reda på hur pedagogers tankegångar ter sig har vi använt oss av intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna har genomförts med åtta pedagoger i sju olika förskolor.Resultat:I resultatet framgick det att pedagogerna hade olika sätt att se på små barns innemiljö i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna fokuserade på olika områden i miljön bland annat anpassning, tillgänglighet, lokalens förutsättningar och säkerhet. Pedagogernas tankar kring det kompetenta barnet var varierande och pedagogerna såg barnet ur olika perspektiv. Pedagogerna bekräftar att de små barnen är i behov av vuxenkontakt och trygghet. / Program: Lärarutbildningen

<p>Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.</p><p> </p><p>Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?</p>

<p><strong><p>Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.</p></strong></p>

<p>Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas.</p><p> </p><p>I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet. När det gäller luftkvaliteten är den inriktad på koldioxid och luftburna partiklar. Den termiska komforten beror av fyra faktorer, temperatur, värmeinstrålning, luftrörelser och relativ fuktighet.</p><p> </p><p>Bullermätningar för att mäta den ljudnivå som är orsakad av ventilationssystemet är gjorda enligt SS-EN ISO 16032:2004. Dessa resultat är sedan jämförda med vad de svenska normerna säger. I sex olika klassrum har koldioxidhalt, temperatur och relativ fuktighet mätts med en integrerande mätanordning. För samma klassrum har närvarostatistik förts under två veckor i februari och på så sätt har mätdata och antalet personer kunnat jämföras för att hitta något samband. Partikelmätning har genomförts med hjälp en partikelräknare, Climet CI-500, för att kunna utvärdera kulvertens sedimentationsförmåga när det gäller luftburna partiklar.</p><p>Förutom olika mätningar har också en enkätundersökning gjorts. Det är skolpersonalen som svarat och enkäten är en MM 040 NA, vilket är en standard enkät av Örebromodellen.</p><p> </p><p>Slutsatserna är att bullernivån från ventilationssystemet på Vargbroskolan ligger väldigt nära och ibland lite över normvärdena, vid maximalt flöde. Skolpersonalen tycker inte, enligt enkätundersökningen som gjorts, att detta buller är något störande. Koldioxidhalten ligger lite högt under vissa perioder men verkar inte påverka upplevelsen av inneklimatet negativt. Den termiska komforten är inte särskilt bra på Vargbroskolan, även om den är bättre än på referensskolor enligt enkäten. Sämst är det då det gäller temperaturen. Även om det är kallt uppfattas inte miljön som dragig mer än ibland. Den relativa luftfuktigheten ligger för lågt periodvis, men inte så lågt att det skulle ge fysiska besvär för människorna som vistas i lokalerna. Dock får det ju ses som positivt att en konstant temperatur går att hålla med hjälp av det temperaturstyrda ventilationssystemet.  Detta visar att systemet fungerar bra och som det ska.</p> / <p>In January 2008, the new Vargbroskolan was ready to be used. It is a school unique in its kind because the entire design has been focused on energy efficiency improvement and low environmental impact. The result became a very high isolated building with a hybrid ventilation system. The building has a culvert which heats the air before it gets in to the building in the winter and cools it in the summer. In order to see how the school functions in reality, an investigation where the indoor environment and the energy consumption are evaluated.</p><p> </p><p>In this report, the thermal comfort, the air quality and the sound environment in Vargbroskolan is treated. The sound environment is delimited to the noise caused by the ventilation system. When it comes to the air quality, focus is lying on carbon dioxide and airborne particles. The thermal comfort depends of four factors, temperature, thermal radiation, air movements and relative humidity.</p><p> </p><p>To measure the sound level caused by the ventilation system measurements has been done according to SS-EN ISO 16032:2004. These results are then compared to the Swedish standards. In six different classrooms the carbon dioxide, temperature and relative humidity has been measured with an integrating measuring instrument. For the same classrooms presence statistic has been pursued during two weeks in February. In this way data and the number of persons can be compared in order to find some connections. Particle measurement has been implemented with help of a particle counter, Climet CI-500, in order to evaluate the sedimentation ability of the culvert when it comes to airborne particles. Apart from different measurements an inquiry has also been done. The inquiry is of the kind MM 040 NA which is a standard questionnaire of Örebromodellen and it is the staff on Vargbroskolan who has replied.</p><p> </p><p>The conclusions are that the noise level caused by the ventilation systemet lies near and sometimes a little bit over the standard values, during maximum flow. The staff on Vargbroskolan does not think that this noise is disturbing, according to the inquiry. The concentration of carbon dioxide is a little bit to high during some periods but does not seem to influence the experience of the indoor environment negative either. The thermal comfort is not particularly good in Vargbroskolan, although it is better than the thermal comfort in reference schools according to the inquiry. The temperature is the factor most people complains about, but even though it is cold, the environment does not seem draughty more than sometimes. The relative humidity lies to low periodically, but not so low that it would give physical inconveniences for the people in the classroom. However, the system holds a constant temperature which is positive and it also shows that the system is working correctly.</p>

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas.   I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet. När det gäller luftkvaliteten är den inriktad på koldioxid och luftburna partiklar. Den termiska komforten beror av fyra faktorer, temperatur, värmeinstrålning, luftrörelser och relativ fuktighet.   Bullermätningar för att mäta den ljudnivå som är orsakad av ventilationssystemet är gjorda enligt SS-EN ISO 16032:2004. Dessa resultat är sedan jämförda med vad de svenska normerna säger. I sex olika klassrum har koldioxidhalt, temperatur och relativ fuktighet mätts med en integrerande mätanordning. För samma klassrum har närvarostatistik förts under två veckor i februari och på så sätt har mätdata och antalet personer kunnat jämföras för att hitta något samband. Partikelmätning har genomförts med hjälp en partikelräknare, Climet CI-500, för att kunna utvärdera kulvertens sedimentationsförmåga när det gäller luftburna partiklar. Förutom olika mätningar har också en enkätundersökning gjorts. Det är skolpersonalen som svarat och enkäten är en MM 040 NA, vilket är en standard enkät av Örebromodellen.   Slutsatserna är att bullernivån från ventilationssystemet på Vargbroskolan ligger väldigt nära och ibland lite över normvärdena, vid maximalt flöde. Skolpersonalen tycker inte, enligt enkätundersökningen som gjorts, att detta buller är något störande. Koldioxidhalten ligger lite högt under vissa perioder men verkar inte påverka upplevelsen av inneklimatet negativt. Den termiska komforten är inte särskilt bra på Vargbroskolan, även om den är bättre än på referensskolor enligt enkäten. Sämst är det då det gäller temperaturen. Även om det är kallt uppfattas inte miljön som dragig mer än ibland. Den relativa luftfuktigheten ligger för lågt periodvis, men inte så lågt att det skulle ge fysiska besvär för människorna som vistas i lokalerna. Dock får det ju ses som positivt att en konstant temperatur går att hålla med hjälp av det temperaturstyrda ventilationssystemet.  Detta visar att systemet fungerar bra och som det ska. / In January 2008, the new Vargbroskolan was ready to be used. It is a school unique in its kind because the entire design has been focused on energy efficiency improvement and low environmental impact. The result became a very high isolated building with a hybrid ventilation system. The building has a culvert which heats the air before it gets in to the building in the winter and cools it in the summer. In order to see how the school functions in reality, an investigation where the indoor environment and the energy consumption are evaluated.   In this report, the thermal comfort, the air quality and the sound environment in Vargbroskolan is treated. The sound environment is delimited to the noise caused by the ventilation system. When it comes to the air quality, focus is lying on carbon dioxide and airborne particles. The thermal comfort depends of four factors, temperature, thermal radiation, air movements and relative humidity.   To measure the sound level caused by the ventilation system measurements has been done according to SS-EN ISO 16032:2004. These results are then compared to the Swedish standards. In six different classrooms the carbon dioxide, temperature and relative humidity has been measured with an integrating measuring instrument. For the same classrooms presence statistic has been pursued during two weeks in February. In this way data and the number of persons can be compared in order to find some connections. Particle measurement has been implemented with help of a particle counter, Climet CI-500, in order to evaluate the sedimentation ability of the culvert when it comes to airborne particles. Apart from different measurements an inquiry has also been done. The inquiry is of the kind MM 040 NA which is a standard questionnaire of Örebromodellen and it is the staff on Vargbroskolan who has replied.   The conclusions are that the noise level caused by the ventilation systemet lies near and sometimes a little bit over the standard values, during maximum flow. The staff on Vargbroskolan does not think that this noise is disturbing, according to the inquiry. The concentration of carbon dioxide is a little bit to high during some periods but does not seem to influence the experience of the indoor environment negative either. The thermal comfort is not particularly good in Vargbroskolan, although it is better than the thermal comfort in reference schools according to the inquiry. The temperature is the factor most people complains about, but even though it is cold, the environment does not seem draughty more than sometimes. The relative humidity lies to low periodically, but not so low that it would give physical inconveniences for the people in the classroom. However, the system holds a constant temperature which is positive and it also shows that the system is working correctly.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.   Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.   Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?