Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

Att det uppstår avvikelseavkastning hos målföretag vid annonseringen av företagsförvärv är väldokumenterat. Viss tidigare litteratur har även visat att det förekommer en signifikant prisuppgång redan innan förvärvet annonseras. Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på att illegal insiderhandel förekommer inför annonseringen av företagsförvärv i Sverige. Detta undersöks genom en eventstudie som studerar daglig avvikelseavkastning hos målföretag under en 71-dagarsperiod runt annonseringen av företagsförvärv. Studiens urval består av 119 annonseringar av företagsförvärv på Stockholmsbörsen mellan 2002 och 2017. Studien finner att signifikanta avvikelseavkastningar förekommer redan 10 dagar innan annonseringsdagen. Vidare sker knappt 20% av den kumulativa avvikelseavkastningen redan innan annonseringen. Resultatet är till viss del i linje med tidigare forskning, men uppvisar inte lika kraftfulla resultat som dessa studier. Studien påvisar dock ett tydligt mönster där den kumulativa avvikelseavkastningen ökar inför annonseringsdagen, vilket ger stöd för slutsatsen att det finns indikationer på illegal insiderhandel i Sverige.

Det har sedan långt tillbaka genomförts omfattande forskning om insynspersoner möjlighet till abnormal avkastning. Här pekar majoriteten av tidigare studier mot att det är möjligt. Vidare är den gemensamma diskussionen riktade mot att dessa insynspersoner troligen besitter mer kunskap om företaget än övriga och genom denna informationsasymmetri kan de avgöra köp och säljtillfällen bättre än kapitalmarknaden. Därtill hävdar vissa forskare om att denna informationsasymmetri kan bidra till att insynspersoners handelsaktivitet kan signalera olika indikationer, varvid kapitalmarknaden kan använda dessa som en del av investeringsbeslutet. Ett annat välstuderat område är volatilitet i olika tillgångar. Eftersom volatilitet kan beskrivas som svängningarna runt medelvärdet kan det tillämpas för att observera osäkerheten kring en tillgång. Trots att det finns omfattande forskning inom de två olika områden har det utförts minimalt med forskning som integrerat insiderhandel med volatilitet. Med grund av detta, anser vi ha funnit en kunskapslucka. Inte minst då, enligt vår kännedom, ingen annan utfört en sådan studie på den svenska marknaden. Detta resulterade i forskningsfrågan: ”Finns det ett samband mellan insiderhandel och volatilitet i det gemensamma värdepappret?”. Där huvudsyftet är att undersöka om insidertransaktioner har ett signalvärde som påverkar osäkerheten på marknaden, mätt i form av volatilitet. Därutöver, ämnar studien undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på om bolaget är listat på Stockholmsbörsens Small, Mid, eller Large cap lista. Slutligen ämnar vi undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på transaktionstyp och transaktionsstorlek. Studien kommer att inkludera teorier såsom effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri, signalteorin samt olika volatilitets teorier. Därutöver kommer vi använda oss av en kvantitativ forskningsstrategi, en objektiv verklighetssyn, en positivistisk kunskapssyn samt en deduktiv forskningsansats. Datamaterialet är insamlat från Datastream och Finansinspektionen för att täcka in mätperioden 2016-07-03 till 2019- 12-31 och därigenom beaktar det senaste regelverket från Finansinspektionen. Efter datahantering och bortfall uppgick studiens urval till 848 observation som sedan blivit klassificerat utifrån bolagslista och transaktionstyp. Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan insiderhandel och volatilitet. Där ökad insiderhandel leder till minskad volatilitet. Vi hittade även statistiska bevis för att det är skillnad mellan bolag listade på Large och Small cap och kan således uttala oss om att insiderhandel har en signifikant skillnad på volatilitet beroende av bolagslista. Gällande transaktionstyp fann vi inga statistiska bevis för att det är skilt ifrån varandra. Däremot fann vi statistiska bevis för att transaktionsstorleken har en signifikant påverkan på volatilitet och likaså kombinationen av transaktionsstorlek och transaktionstyp. Sammanfattningsvis kunde vi identifiera ett mönster som indikerar att insiderhandel effekt på volatilitet är kortsiktig. I och med kapitalmarknadens reaktion på insiderhandel resulterade i en förändring i volatilitet kan vi uttala oss om att det finns ett signalvärde i insidertransaktioner och likaså pekar vårt resultat på att Stockholmsbörsen inte är effektiv i den starka marknadsformen under studiens mätperiod.

Sedan 2017 gäller en ny reglering av marknadsmissbruk. Detta arbete syftar till att analysera regelverkets sanktionssystem såväl teoretiskt som praktiskt och avgränsas till att enbart behandla insiderbrott. Sanktionssystemet består av två alternativa delar, en nytillkommen administrativ och en straffrättslig, som är avsedda att beivra lindrigare respektive svårare överträdelser med hjälp av ett flertal olika sanktioner. Eftersom den aktuella regleringen har fått motta kritik framstår det som motiverat att undersöka den närmare, inte minst dess praktiska tillämpning. I syfte att berika analysen kommer regleringen jämföras med den motsvarande amerikanska regleringen.Arbetet går översiktligt igenom de unionsrättsliga definitionerna av insider-information och insiderhandel. Det tidigare begreppet är delvis oklart, i mycket hög grad beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och förhållandevis vidsträckt.Vissa preliminära slutsatser om sanktionssystemet kan dras. Bestämmandet av typ och stränghetsgrad för administrativa sanktioner synes vara mycket oförutsebart på grund av att i princip vilka faktorer som helst kan beaktas. Den hårda gränsdragningen mellan det administrativa och det straffrättsliga sanktionssystemet synes innebära att små skillnader i gärningar i gränsfall kan leda till stora skillnader i sanktioner samt att vissa sanktioner inte kan tillgripas i svårare fall trots att de utöver allvarsgraden är identiska med lindrigare fall. Det i och för sig bristfälliga statistiska underlaget från myndigheterna indikerar starkt att ingen effektivitetsökning föranletts av den nya regleringen, särskit eftersom inga sanktionsförelägganden utfärdats för insiderhandel av FI. Sanktionsförelägganden har dock utfärdats för marknadsmanipulation. Trots ett maximistraff om sex års fängelse tycks det mycket svårt att ådömas stängare straff för insiderbrott; det verkar krävas ett flertal separata gärningar varav minst någon grov för ett svårare straff än villkorligt fängelsestraff och böter.Efter en jämförelse med den motsvarande amerikanska regleringen tycks det finnas utrymme för förbättringar, främst i form av att slå ihop de två system till ett enhetligt system med en förfinad samverkan mellan straffrättsliga och administrativa sanktioner.

Abstract  Authors: Eric Andersson and Mattias Lundgren  Advisor: Christopher von Koch  Examiner: Håkan Locking  Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University, 2017.  Title: Insiders as forecasters - A study on how information value from insider trading can affect the presence of asymmetric information.  Introduction: Previous studies concerning insider trading have confirmed that insiders generate an abnormal return and that insider trading creates a market reaction. A market reaction after insider trading indicates that private information becomes public, but it can also be interpreted as a measurement of asymmetric information. Analysts has an important role in order to reduce the amount of asymmetric information. This study investigates whether there is a relationship between insider trading and future short-term profitability. This study also investigates whether there is a relationship between insider trading and revision of analysts short-term profitability forecasts.  Purpose: This study aims to investigate the information value in insider trading and how information about insider transactions can be used by analysts to reduce the amount of asymmetric information.  Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. The theoretical foundation is based on the effective market hypothesis (EMH) and agency theory. We examines 29 429 observations of insider trading during a ten-year period between 2007-01-01 and 2016-12-31, in order to analyze the short-term information value provided by insider transaction.  Conclusions: The results of our study confirm that there is a positive relationship between insider purchases and future short-term profitability. However, a relationship between insider sales and future short-term profitability can not be confirmed. This result indicates that insider purchases add an information value to the market. Nevertheless, no relationship between insider trading and revision of analysts short term profitability forecast can be confirmed.

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31. Förberäkning av överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Kursdata förrespektive företag har hämtats från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro.Information om insidertransaktioner har hämtats från finansinspektionensinsynsregister. Resultat: Resultatet visar att insiders tillgodogör sig överavkastning genom handel medaktier i det egna företaget, främst i samband med säljtransaktioner. / People with insight into their own company, also known as insiders, can have access toprice-sensitive information which other investors are not able to access. Previousresearch has shown that insiders exploit this asymmetric information to thereby obtainabnormal returns. The purpose of this study is to investigate whether insiders can obtain abnormal returnsby trading shares on Nasdaq OMX. Furthermore, the study aims to investigate if thereare any differences in the abnormal return depending on company size, transaction size,and time period. This study investigates insider transactions of 90 companies on the Stockholm StockExchange during the time period 2006-01-01 to 2011-12-31. The results show that insiders obtain abnormal returns by trading shares in their owncompany. The abnormal returns occur primarily related to sales transactions.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

No description available.

No description available.

No description available.