Denna studie visar att en hög grad av tvingande isomorfism präglar den mindre kommunens förutsättningar. Vi har studerat den kommunala socialtjänsten i Strömsunds kommun mellan 2015-2020 och funnit att verksamhetens utmaningar mer eller mindre är konstanta under perioden. Kommunens socialnämnd ansvarar för budgeten och påverkas i hög grad av statliga styrmedel eller överordnade myndigheters tillsyns- och uppföljningsinsatser. Vi har också funnit att det finns stora utmaningar att rekrytera personal till socialtjänsten vilket både innebär ökade kostnader till följd av nyttjande av konsulttjänster och ökad risk för att både utredningar och verkställighet blir lidande. Vidare beskriver Strömsund kommun att konkurrensen från andra kommuner och större städer är en faktor de märker av. Studien ger en kort inblick i en mindre kommuns verklighet och utmaningar.

Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

The purpose of this study is to penetrate how democracy in the public library is perceived, and in which context. Also the question of how the public library is legitimized, and in which context this is addressed. These two questions are then related to Bibliotekslagen §2. The focus for the study are texts written during the pandemic, and until after the war in Ukraine began. Trough narrative analysis, the texts are interpreted in the light of new institutional theory. Six main narratives with underlying narratives are found, and one narrative that goes across all other narratives. The narratives are 1) the public library in crisis or war 2) the public library and democracy 3) the public library and the municipally 4) the public library as the meeting place of the society 5) the public library and the librarians 6) the public library and communication. The narrative of the public library’s mission and supply of activities is a narrative found that goes across all other narratives. All narratives show discrepancies in the opinions that are found in the texts. This shows the challenges the public library faces in times of change.

At the same time cash-based accounting devolved to principle-based accounting in Sweden, the Council for Municipal Accounting (RKR) was formed which manages the interpretation and development of good accounting practice (Falkman & Tagesson, 2008). The municipalities must follow the recommendations issued by RKR and are obliged by law to explain in the notes in the annual report why they deviate from the recommendations (Falkman & Tagesson, 2008). Annual reports from the municipality are an important part for politicians, residents and other stakeholders. They give a fair picture of the municipality's financial position and operating results (SFS 2018:597). RKR strives towards uniform reporting among Sweden's municipalities through the recommendations, but the implementation and compliance are challenged, which may lead to some municipalities not fully complying with them. The purpose of this essay is to examine the degree of compliance with recommendations in Norrbottens municipalities and based on institutional theory (IT), investigate which underlying mechanisms affect the degree of compliance with recommendations issued by RKR among Norrbottens municipalities. A text analysis of Norrbottens municipalities' annual reports from 2021, followed by four semi- structured interviews with the municipalities' financial managers was done to collect empirical data. The results shows that common patterns can be discerned where normative pressure, mainly through the auditors' pointing out deviations, is perceived to be the greatest pressure affecting the degree of compliance. There is some interaction between normative pressure and coercive pressure, but mimetic pressure appears to be small overall.

Tidigare studier har visat att digitalisering har påverkat hela samhället, inte minst när detkommer till olika organisationer. Digitalisering kan beskrivas som ett skifte av informationfrån analogt till digitalt. Digitalisering i organisationer innebär tillämpning av ny digitalteknik, system och lösningar för att göra verksamheterna mer moderna, effektiva och flexibla. Syftet med denna studie är att undersöka och förklara hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet inom små redovisningsbyråer. Vidare är syftet att beskriva hur långt små redovisningsbyråer har kommit med digitalisering. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt har sju redovisningsekonomer från sju olika små redovisningsbyråer intervjuats. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att redovisningsarbetet har blivit påverkad av digitalisering och det har underlättat samt effektiviserat redovisningsprocesserna. Lönsamheten har ökat tack vare digitalisering, kommunikationen har blivit säkrare och arbetet är mer flexibelt än någonsin där redovisningsarbetet inte längre påverkas av geografiska begränsningar. Studiens teoretiska bidrag till den befintliga litteraturen anses vara att den institutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitalisering har institutionaliserats inom små redovisningsbyråer. Vidare avser studiens teoretiska bidrag även den sociotekniska teorin som förklarar samspelet mellan människor och att tekniken är viktig för en hög funktionalitet. Studien visar att samspelet i hög grad är uppnått, men att det fortfarande finns brister som bromsar in en del av samspelet.

Abstract The purpose of the study is to identify the backlog in invoicing within BAS-väg and be able to identify what it is due to. Furthermore, we also want to study whether Trafikverkets structure affects the backlog of invoicing. The organization that has been studied is Trafikverket which is responsible for a large proportion of Sweden's total road network. The study is based on a qualitative method and the results of conducted interviews with semi-structured questions. The study illustrates explanations from six project managers at Trafikverket and two site managers at their contracting services within BAS-väg. Material from the informants have been studied in connection with the study's questions formulation and illustrate this based on four different themes. All the informants had to answer the same main questions, however, the explanations for the backlog of invoicing is varied. The results of the study illustrate the main reason why the backlog is due to the contractor's subcontractor's delaying invoicing. The second explanation given by both parties is that there are different combinations of resource shortage, for example lack of time, financial resources and lack of competence. The informants also believe that there are contributing negative factors within the authority that affect the invoicing process. Reasons described are lack of system programs, inadequate financial forecasting methods and tough requirements of verifications from preformed jobs. In summary, the study has helped to illustrate various explanations for why the invoicing backlog is significantly larger in the last two months of the year. Both Trafikverket and the contractors have arrangements that need to be taken in order for the entire invoicing process to be smoother and faster.

Bakgrund och problem: Sedan marknadiseringen av den svenska hälso- och sjukvården har begreppet ersättningsmodeller fått ett ökat utrymme inom välfärdsdebatten. Motivet med marknadiseringen var att öka kostnadseffektiviteten och minska centralstyrningen. Detta innebar att beslut som tidigare fattats på statlig nivå istället hanteras på regional nivå. Regionerna kan därmed självständigt utforma och tillämpa den ersättningsmodellen de anser lämplig. Mer specifikt resulterade detta i att den traditionella anslagsfinansieringen i större utsträckning ersattes av den framväxande DRG-baserade ersättningen. Flertalet studier lyfts fram vilka riktar kritik mot incitamenten de olika ersättningsmodellerna ger upphov till och hur dessa kan anses vara motsägelsefulla mot hälso- och sjukvårdens olika intressenter. Detta resulterade i att flertalet regioner valde att överge den DRG-baserade ersättningsmodellen. Den institutionella teorin förklarar att såväl intressenterna som omgivningen utsätter beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för olika former av påtryckningar. Till följd av detta går det att ifrågasätta att beslut om val av ersättningsmodell kan förklaras vara rationellt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beslutsfattare, inom hälso- och sjukvården, i regionerna Västmanland, Halland och Jönköpings län upplever och påverkas av påtryckningar vid val av ersättningsmodell.  Metod: Denna studie är komparativ och av kvalitativ art, vilket gör den till en flerfallsstudie. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av den institutionella teorin.  Slutsats: Analysen visar på hur väl den institutionella teorin lyckas fånga och förklara hur beslutsfattandet, vid val av ersättningsmodell, utsätts för påtryckningar härrörande från de institutionella begreppen legitimitet, löskoppling och isomorfism. Utifrån analysen hävdar vi att dessa påtryckningar medför att beslutsfattandet inte kan förklaras vara rationellt. / Background and problem: Since the marketization of Swedish health care the concept of payment systems have gained further attention in the welfare debate. The motive behind the marketization was to increase cost-efficiency and reduce central regulation. This resulted in a transition where decisions traditionally made on state level were instead handled on regional level. The regions can thus decide independently on the structure and choice of payment systems they consider appropriate. More specifically this resulted to a greater extent in a transition from the traditional payment system being replaced by the emergent DRG-based payment system. Several highlighted studies direct their criticism towards the incentives associated with the different payment systems and how these can be perceived contradictory to the different health care stakeholders. This resulted in most of the regions discarding the DRG-based payment system. The institutional theory explains that both the stakeholders and the environment expose decision-makers in the health care sector to various forms of pressure. As a result it can be questioned whether decisions on the choice of payment system can be explained as rational.     Purpose: The purpose of this study is to investigate how decision-makers in health care, in the regions of Västmanland, Halland and Jönköping County, are experiencing and affected by pressures in the choice of payment system.   Method: This study is comparative and of a qualitative nature, which makes it a multiple-case study. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and analyzed using institutional theory. Conclusion: The analysis shows how well the institutional theory manages to capture and explain how decision-making, when choosing a payment system, is exposed to pressure derived from the institutional concepts of legitimacy, detachment and isomorphism. Based on the analysis, we claim that these pressures mean that decision-making cannot be explained as rational.

Den etiska redovisningen går även mot en negativ trend, där anmälningar i samband med oetisk redovisning ökat markant de senaste åren. En redovisningsekonom har i uppgift att ta hand om bokföringen samt upprätta redovisningen. Redovisningsekonomer har ansvaret att kontrollera samt redovisa ett företags finansiella situation. Detta betyder att redovisningsekonomer har ett stort ansvar då deras redovisning visar hur framgångsrikt ett företag driver sin verksamhet. Därför kommer studien studera vilka bakomliggande faktorer som har en inverkan på hur etiskt redovisningsekonomer upprättar redovisningen. Syfte och frågeställning: syftet med föreliggande studie är att utforska samt identifiera vilka bakomliggande faktorer som har en inverkan på den etiska redovisningen. Vidare syftar studien även till att bidra med förståelse kring vad som har en inverkan på hur redovisningsekonomer bemöter etiska utmaningar samt hanterar dessa situationer vid upprättandet av redovisningen. Studiens frågeställning blir därmed följande: vilka bakomliggande faktorer har en inverkan på hur etiskt redovisningsekonomer upprättar redovisningen? Metod: studien utgår från en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningsekonomer. Valet av forskningsmetod syftar till att få en förståelse kring möjliga bakomliggande faktorer som har en inverkan på hur etiskt redovisningsekonomer upprättar sin redovisning. De redovisningsekonomer som intervjuades valdes utifrån deras erfarenhet inom yrket. Slutsats: studien anger de bakomliggande faktorer som har en inverkan på hur etiskt redovisningsekonomer upprättar redovisningen. Resultat från föreliggande studie visar på hur externa, personliga och organisatoriska faktorer har en inverkan på den etiska redovisningen. Föreliggande studie indikerar även att erfarenhetslängden har en inverkan gällande hur redovisningsekonomer hanterar de bakomliggande faktorerna vid upprättandet av den etiska redovisningen. / Ethical reporting is moving towards a negative trend, where reports in connection with unethical reporting have increased significantly in recent years. An accounting economist is tasked with taking care of the bookkeeping and preparing the accounts. Accounting economists are responsible for controlling and reporting a company's financial situation. This means that accounting economists have a great responsibility as their accounting shows how successfully a company runs its business. Therefore, the study will study which underlying factors have an impact on how ethically accountants prepare the accounts. Purpose and question: the purpose of the present study is to explore and identify which underlying factors have an impact on ethical reporting. The study also aims to contribute with an understanding of what has an impact on how accounting economists respond to ethical challenges and handle these situations when preparing the accounts. The study's question thus becomes the following: which underlying factors have an impact on how ethically accountants prepare the accounts? Methodology: the study is based on a qualitative method consisting of semi-structured interviews with six different accounting economists. The choice of research method aims to gain an understanding of possible underlying factors that have an impact on how ethical accounting economists prepare their accounts. The accounting economists who were interviewed was chosen based on their experience in the profession. Conclusion: the study indicates the underlying factors that have an impact on how ethically accounting economists prepare the accounts. Results from the present study show how external, personal and organizational factors have an impact on ethical reporting. The present study also indicates that the length of experience has an impact on how accounting economists handle the underlying factors when preparing the ethical accounting.

Digitalisering anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen och har medfört betydande utveckling i samhället. Den svenska arbetsmarknaden har påverkats i stor utsträckning av digitaliseringen, då den lett till radikala förändringar för organisationer samt yrkesroller, däribland redovisningskonsulter. Tidigare forskning redogör för att digitalisering medfört både möjligheter och utmaningar för redovisningsbranschen. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur digitalisering inom redovisningsbranschen påverkar redovisningskonsulters yrkesroll. Studiens avsikt är att bidra till ökad förståelse för den inverkan digitaliseringen har haft på redovisningskonsulters verksamheter, arbetssätt, arbetsuppgifter samt kompetenser och därmed vilka möjligheter respektive utmaningar som uppkommit för yrkesrollen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där 14 semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från diverse byråer har utförts. Det empiriskt insamlade materialet har jämförts med institutionell teori och legitimitetsteori samt tidigare forskning för att nå en slutsats. Studiens slutsats är att digitaliseringen har medfört en rad olika möjligheter samt utmaningar kopplade till redovisningskonsulters arbetssätt, arbetsuppgifter, kompetenser samt deras verksamheter. Ett förslag till vidare forskning inkluderar att studera förändringen digitaliseringen har haft på redovisningskonsultens yrkesroll över tid. Studien är skriven på svenska. / Digitalization is considered to be one of the most significant advancements in modern society. The Swedish labor market has been greatly impacted by the radical changes brought forth by digitalization as it continues to shape processes within organizations and professional roles, particularly in the field of accounting. This study aims to investigate the impact of digitalization in the accounting industry and its effects on the role of accounting consultants. The study also seeks to further the understanding of existing literature and their explorations of how digitalization influences the work procedures, job assignments, and competencies of accounting consultants' and their companies. In addition, data gathered during this study will evaluate any challenges highlighted by digitalization within the accounting profession. The study will utilize qualitative research methods by analysis of 14 semi-structured interviews. The participants of the interviews include accounting consultants from various agencies in Sweden. Empirically gathered material will be compared to institutional theory and legitimacy theory along with previous research to reach a conclusion. The study concludes that digitalization has resulted in various opportunities and challenges linked to accounting consultants' work procedures, job assignments, competencies, and operations. A suggestion for further research includes studying the change digitalization has had on the accounting consultant's professional role over a period of time. This study is written in Swedish.

Denna studie syftar till att synliggöra och problematisera om krav på likvärdighet kan uppnås genom att undersöka hur olika ansvariga aktörer inom Malmö stads kommunala gymnasieskola ser på dels begreppet likvärdighet, dels på möjligheterna att uppnå likvärdighet. Flera granskningar pekar mot att kravet på likvärdighet inte uppfylls och flera omfattande satsningar görs därför nu för att öka likvärdigheten. Men var brister det? Och hur ser skolans aktörer, ansvariga för verksamheten på flera olika nivåer, på kravet och möjligheterna till efterlevnad? Arbetet som genomförts är en kvalitativ empirisk studie baserad på intervjuer och textanalys. Som teoretiskt utgångsläge för analys av datan används institutionell teori med en bred ansats. Resultaten pekar mot en diskrepans mellan institutionella krav och praktisk tillämpning. Skillnader mellan syn hos de ansvariga aktörerna framkommer och problematiseras. Ett stort fokus och utrymme i texten har lagts på att dels skapa kontext för läsaren, dels på intervjuernas resultat, med syfte att skapa förutsättningar för läsaren att dra egna slutsatser och förhoppningsvis inspirera till kommande forskning.