Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

Globalisering och teknologi har bidragit till att organisationer idag ställs inför nya krav och påtryckningar från omvärlden. Organisationer måste snabbt kunna anpassa sig efter de förändringar som samhället ständigt står inför. Ny teknik och innovativa lösningar har bidragit till att nya kontorskoncept växt fram för att anpassas efter dagens behov, där de anställda idag ställer högre krav på sin arbetsgivare. Aktivitetsbaserat kontor är en utveckling av det öppna kontorslandskapet och har under den senaste tiden blivit allt vanligare i vissa branscher och organisationer, det beskrivs ibland som framtidens kontor. Det aktivitetsbaserade kontoret utlovar ökad gemenskap, samarbete och utbyte av kunskap. Det finns också nackdelar med det nya arbetssättet som minskad integritet, platsbrist och negativ påverkan på arbetsmiljön. Studiens syfte är att öka förståelsen för medarbetarskapets påverkan vid införandet av aktivitetsbaserat kontor. Studien har som utgångspunkt i den kvalitativa forskningen. Studien behandlar två organisationer i olika branscher kring hur de har tagit medarbetarskapet i beaktning vid införandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Båda organisationerna har under det senaste året flyttat in till ett aktivitetsbaserat kontor. Studiens datainsamlingsmetod bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, där både chefer och medarbetare medverkat. För att studera hur medarbetarskapet har tagits i beaktning har studien använt sig av medarbetarskapshjulet fyra olika delar för att analysera empirin, tillsammans med den institutionella teorin. Studien visar på att organisationer inte alltid är så rationella som de uttrycker sig att vara. Organisationer påverkas av den institutionella kontext som organisationen befinner sig inom. Konsulter och andra organisationer inom den institutionella kontexten har påverkan vid valet av en omstrukturering för att skapa homogenitet. Några av de främsta slutsatserna av studien är att kommunikation, engagemang, delaktighet, gemenskap och ta hänsyn till medarbetarnas olikheter är delar som bidrar till ett fungerande medarbetarskap. Detta i sin tur gynnarverksamheten vid en omorganisering till ett aktivitetsbaserat kontor och är viktiga faktorer att ta i beaktning. Avslutningsvis presenteras kritik mot studien, bidrag till forskningen och förslag till framtida studier. / Globalization and technology are contributing to that organizations today are facing new demands and pressures from the surrounding world. Organizations must be able to adapt quickly to the changes the society are facing. New technology and innovative solutions have contributed to the development of new office concepts adapted to today’s needs, where the employees today are having higher demands on their employers. Activity-based office is a development of the open-plan office and has recently become more common in certain industries and organizations, this is sometimes called the office of the future. The activity-based office implies in increased community, collaboration and exchange of knowledge. Some disadvantages with the new way of working is decreased integrity, lack of space and negative impact in the working environment. The aim of the study is to increase the understanding of how the Employeeship is affected, by an introduction of activity-based office. The study is based on qualitative research. Two companies in different industries are studied, how they have considered the employeeship in the restructuring to the activity-based office. In the past year, both companies have moved into an activity-based office. The data collection method for the study is based on eight semi-structured interviews, where both managers and employees participated. In order to study how the employeeship has been considered, the study has used the four parts of the wheel of the employeeship to study the empiricism, together with the institutional theory. The study shows that companies are not always as rational as they express themselves to be. Organizations are affected by the institutional context within which the organization is located. Consultants and other organizations in the institutional context influence the choice of are structuring to create homogeneity. Some of the main conclusions of the study is that communication, engagement, participation, community and considering the differences of the employees are parts that contribute to a functional employeeship. This in turn supports the business of a reorganization into an activity-based office. In conclusion, contributions to research and proposal for future studies are presented.

Standardised care pathways has been identified as an emerging trend in Swedish healthcare. After the policy’s success in cancer care Swedish policy makers have decided that the policy is to be implemented in other areas of the Swedish health care system as well. This process has resulted in the development of a standardised care pathway for the early stages of schizophrenia and similar conditions. To understand the effects of exporting the policy form one area of healthcare to another this thesis sets out to investigate how the policy might impact different agencies involved in the care and treatment of schizophrenia. The study focuses on the policy’s ambition to improve coordinated care interventions. Furthermore, this is done by exploring the agencies perception of coordinated care and the organisational changes the policy might entail. The thesis draws on neo-institutional theory and the translation process to explain the spread of ideas between institutions as part of the policy process. Data has been gathered by conducting semi-structured interviews with representatives from primary healthcare, specialized psychiatric healthcare and municipal care in two different regions. The regions has been selected by population and fiscal assets to generate two cases with large differences in resources to investigate the possible impact of resources on coordinated care and the perception of the standardised care pathway. The analysis shows resources, especially in the form of competence within the workforce, as well as the structure of guidelines and agreements as central themes with an impact on coordinated care interventions. Both limited experience and continuity within the work force as well as unclear guidelines emerge as processes that limit the ability to coordinate care. In line with the theoretical framework these are identified as processes that effect the uniformity of the rationalities within and between the affected agencies. Therefore, how well the policy handles these processes is identified as a central factor for its impact on the agencies involved.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kommuners budget påverkar dess möjligheter kring arbetet med hållbar utveckling för att uppnå målen i Agenda 2030. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod och deduktiv ansats. För insamling av empiri har sju kommuner intervjuats för att dra en slutsats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studiens slutsats visar att budgeten inte har någon direkt koppling med implementering av Agenda 2030. Dock anses budgeten vara en utmaning i avseende till anställning av personal och en innovativ hållbarhet.

Tidigare har forskare förutspått digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter som nedgången för yrket till följd av att det mesta blivit automatiserat. Idag är förändringen ett faktum men branschen har lyckats möta förändringen och en ny form av yrkesroll har utvecklats. Men hur digitaliseringen har påverkat yrkesrollen är inte självklart och det är de vi undersökt i denna studie. För att uppnå syftet med studien har semistrukturerade intervjuer gjorts för att fånga redovisningskonsulternas perspektiv. Vi använder oss av institutionella teorin och rollteorin för att förstå och analysera empirin. Resultatet visar att redovisningskonsulterna har starka influenser på förändringen och digitaliseringens påverkan på yrkesrollen kan förstås med hjälp av pelarna i institutionell teori. Analysen tyder även på att det finns ett vägskäl för konsulterna och det har snarare blivit en individuell resa mot den nya yrkesrollen än en gemensamt uttalad yrkesroll.

Titel: Digitaliseringens påverkan på den auktoriserade redovisningskonsultens yrkesroll i mindre redovisningsbyråer   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Sara Bolinder och Rickard Blees   Handledare: Arne Fagerström, Fazle Rahi och Saeid Homayoun   Datum: 2021 – januari    Syfte: Syftet med studien är att förklara och förstå hur den digitala utvecklingen inom redovisning påverkat den auktoriserade redovisningskonsultens arbete på de små- och medelstora redovisningsbyråerna.   Metod: Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer utgör forskningsdesignen. Data samlas in från tio auktoriserade redovisningskonsulter som arbetar på mindre redovisningsbyråer.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visade att den pågående digitaliseringen för auktoriserade redovisningskonsulter är en process som sker stegvis med olika institutionella påtryckningar. Vidare är digitaliseringen inom redovisningsområdet inte beroende av auktorisationen. Den auktoriserade redovisningskonsultens arbete på de mindre redovisningsbyråerna påverkas av att arbetsuppgifter effektiviseras vilket möjliggör mer kvalificerade arbetsuppgifter. Studien visar däremot att de molnbaserade verktygen inte används fullt ut av vissa redovisningskonsulter eftersom eftersläpande lagstiftningar, kostnader och kunder bromsar utvecklingen.   Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är det empiriska beviset att auktorisation inte bidrar till det digitaliserade arbetssättet samt att det finns institutionella teorier som påverkat implementeringen hos mindre redovisningsbyråer. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering av lagar samt rekommendationer och utbildningar inom studiens ramar.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag kommer göra det vidare intressant att se om det finns en öppning att forska vidare inom huruvida läroplanen bör uppdateras. Vilket syftar till att nyexaminerade ekonomer ska vara relevanta på arbetsmarknaden och möjligheten för andra branscher såväl som redovisningsbranschen att skapa en bättre förståelse till digitaliseringen. Studien visar även att vidare forskning lämpligtvis kan detaljgranska de organisatoriska förändringar i mindre företag som påverkar den digitala utvecklingen. Nyckelord: digitalization, accounting, changes in digitalization, organizational change, information technology, Reko, Rex och institutionell teori.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen gällande hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer samt insamling av dokument från konsultföretagens webbsidor. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet har redovisars genom att identifiera teman med utgångspunkt utefter empirin.  Resultat & slutsats: Konsulter sprider och översätter den agila managementidén både genom indirekt- (teoretiskt) och direktöversättning (praktiskt). Genom studien kan det konstateras att den agila managementidén främst sprids genom utbidningsprogram och kurser, samt extern rådgivning. Konsulter fungerar som lärare, och lär således ut kunskap gällande den agila managementidén. Till sist så hjälper konsulter till att översätta den agila managementidén utefter organisatonens sammanhang samt utefter agila ramverk.  Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ökad kunskap för hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén till organisationer. Studien ger även insikt om att organisationer väljer att implementera den agila managementidén för att överleva på den dynamiska marknaden eller för att uppnå legitimitet.  Förslag till fortsatt forskning: Med vår studie som utgångspunkt är förslag på vidare forskning, att genomföra en etnografisk studie samt undersöka hur adoptering av den agila managementidén går till i en organisation. / Aim: The purpose of the study is to increase understandning of how consultants spred and translate the agile management idea.  Method: The study was conducted with a qualitative research design. Data were collected through 11 semi-structured interviews and collection of documents from the consulting companies' websites. The study has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results have been reported by identifying themes based on the empirical data.  Results & conclusions: Consultants disseminate and translate the agile management idea both through indirect (theoretical) and direct translation (practial). Through the study, it can be stated that agile management idea is mainly spread through training programs and courses, as well as external advice. Consultans act as teachers, and thus teach knowledge regarding the agile management idea. Finally, consultants help to translate the agile management idea accoring to the organizations's context and along the agile framemork. Contribution of the thesis: Through this study, we contribute with increased knowledge of how consultants spread and transle the agile management idea into organizations. The study has also given us insight that organizations choose to implement the agile idea in order to survive in the dynamic market or to achieve legitimacy.  Suggestions for future research: With our study as a starting point is a propose for further research could be to carry out an ethnographic study and investigate how the adoption of the agile management idea takes place in an organization.

Att visa ’accountability’ (att handla på ett visst sätt och därefter redogöra för sitt handlande) har under de senaste decennierna kommit att anses viktigt för ideella organisationer. Att vara ’accountable’ antas nödvändigt för att organisationer ska upplevas som legitima av sina intressenter och därmed viktigt för deras långsiktiga överlevnad. En typ av information som antyds vara av vikt för organisationers intressenter är att de tydligt redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Teorier som potentiellt kan förklara hur ideella organisationer redovisar sådan information har dock forskats om endast i begränsad omfattning. Denna studie ämnade testa om resource dependence -teori och institutionell teori kan ses som giltiga förklaringsmodeller för hur ideella organisationer i årsberättelsen redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Med grund i teorierna formulerades två hypoteser vilka gör antaganden om syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Hypotesen som gjordes med grund i resource dependence -teori antog att syftes -och prestationsredovisningen skulle vara utförligare för ideella organisationer som till en högre andel var bidrags -eller donationsfinansierade. Hypotesen som gjordes med grund i institutionell teori antog att syftes-och prestationsredovisningens utförlighet skulle signifikant skilja sig mellan ideella organisationer som utövade olika typ av verksamhet, i denna studie museiverksamheter och sociala insatser. En innehållsanalys utfördes med ett stickprov av årsberättelser från 59 ideellaorganisationer avseende de två verksamhetstyperna. En checklista användes som utgångspunkt för att binärt poängsätta och därmed kvantifiera syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Därefter prövades hypoteserna genom att statistiskt analysera redovisningens utförlighet i relation till andelen bidragsfinansiering samt typ av verksamhet. Studiens resultat visar stöd för båda hypoteserna. För den hypotes som tog sin utgångspunkt i institutionell teori visas dock ett statistiskt starkare stöd. Resultaten antyder att både resource dependence -teori och institutionell teori är giltiga förklaringsmodeller i fråga om hur ideella organisationer väljer att utforma sin syftes -och prestationsredovisning i årsberättelsen.

Bakgrund: Revision har en samhällsnyttig funktion eftersom den bland annat har som syfte att säkerställa att inga oegentligheter förekommer i redovisningen som används som beslutsunderlag. En revisor utför revisionen och en förutsättning för att denna ska kunna ske på ett korrekt sätt är att revisorn är oberoende i sina bedömningar. År 2002 infördes en lag i Sverige som bygger på en standard benämnd analysmodellen. Syftet med införandet av modellen är att säkerställa revisorns oberoende. Modellen är en självgranskningsmodell som revisorn använder för att pröva sitt oberoende genom att ta hänsyn till fem olika typsituationer som utgör ett hot mot oberoendet samt en generalklausul. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur analysmodellen uppfattas av revisorer samt beskriva hur revisorer agerar för att motarbeta hot mot oberoendet. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod, och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Detta för att metoden är tillämplig när syftet är att beskriva samt skapa förståelse. För att uppnå syftet krävs en djup förståelse för revisorers uppfattningar av analysmodellen och hur de agerar för att motarbeta hot som finns mot oberoendet. Teoretisk utgångspunkt: Institutionell teori och teorin om meningsskapande används i studien för att analysera likheter och olikheter i uppfattningar och agerande. Institutionell teori har använts för att analysera likheter på organisatorisk nivå. Meningsskapande har tillämpats för att analysera både likheter och olikheter på individnivå. Slutsats: Studien visar att analysmodellen uppfattas på ett likartat sätt av revisorerna. Analysmodellen anses vara ett tillräckligt verktyg för att hantera oberoendefrågor. Det förelåg inga väsentliga olikheter i sätten revisorer agerar på för att motarbeta hot mot oberoendet. Studien visar dock att det föreligger mindre olikheter som framförallt kan förklaras av att revisorernas personliga erfarenheter skiljer sig åt. / Background: Auditing has a socially beneficial function because, among other things, it aims to ensure that there are no irregularities in the accountancy underlying the decision-making process. An auditor performs the audit and a prerequisite for this to be undertaken in a correct manner is that the auditor is independent in his or her assessments. In 2002, a law was introduced in Sweden based on a standard denoted “analysmodellen”. The purpose of introducing this model was to ensure the auditor's independence. The model is based on self-examination in which the auditor has to test his or her independence by taking into account five different types of situations that pose a threat to independence as well as a general legal clause. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how “analysmodellen” is perceived by auditors as well as to describe how auditors act to counteract threats to their independence. Method: The study is conducted using a qualitative method; more specifically semi-structured interviews. The reason is that this method is applicable when the purpose is to create an understanding as well as a description of the process under consideration. Achieving the purpose requires a deep understanding of auditors' perceptions of ”analysmodellen” and what steps they take to counteract threats to independence. Theoretical starting point: The theories used in the study are institutional theory and the theory of sensemaking, this in order to analyze similarities and differences in perceptions and actions. Institutional theory has been used to analyze similarities at the organizational level. Sensemaking has been used to analyze similarities as well as differences at the individual level. Conclusion: The study shows that “analysmodellen” is perceived in a similar way by the auditors. The auditors consider it as a sufficient tool for dealing with the issues of independence. There were no significant differences in the way auditors acted to counter threats to independence. However, the study shows that there are minor differences that primarily can be explained by the fact that the auditors' personal experiences differ.

By interviewing informants from six different libraries this study aim towards knowledge about which methods the libraries use to provide books in minority languages and how they take on questions concerning different groups and their particular needs. The study is based on the following research questions: Which factors govern how the different libraries work with books in other languages than Swedish? How do the libraries think when it comes to different language groups and their needs? How do the libraries consider the acquisition of books in the multilingual field? With the answer to those questions as a basis the study aims at investigating which factors govern the way the libraries work with the subject and how it affects the visitors in a bigger perspective. The results of the study show that the libraries are extremely dependent of budget, resources and the initiative from the librarians themselves as a result of vague and deficient guidelines and control documents. This results in a system where the working methods tend to be loose and controlled by cultural or normative elements. A lot of the informants explain that a reason could be the reorganization among the libraries as well as identity crisis in the library field in general.