Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3. Studien visar även att medvetenheten om vilket regelverk som följs, hos företag är väldigt låg. För att förklara redovisningsval behövs alltså argument från både positiv redovisningsteori och institutionell teori. / Background: 97 percent of all Swedish companies have faced the choice between the regulations K2 and K3. The new regulations, which apply to smaller companies, shall be applied in all financial statements after January 1, 2014. Previous studies in accounting choices show that companies are not always rational but completely different factors affects their choices, therefore arose the interest to investigate what has influenced companies in their choice between K2 and K3. Purpose: The aim of this study is to explain what has affected smaller companies in their choice between K2 and K3. The study further intends to create understanding on how these factors have affected smaller companies’ choices. Method: The study is based on a deductive approach, where Positive Accounting Theory and Institutional Theory are used to explain the choice between K2 and K3. The study starts with a quantitative database collection and telephone questionnaires, which is complemented by qualitative interviews. Conclusion: The study shows that variables such as Industry, Group affiliation and Auditing firm may explain smaller companies’ choice between K2 and K3. The study also shows that the companies’ awareness of what rules they follow is very low. To explain accounting choices this study needed arguments from both Positive Accounting Theory and Institutional Theory.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap.  Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. / Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått. Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text. Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys. Vidare forskning kan granska vilka effekter den bristande hållbarhetsredovisningen i många kommuner orsakar. Uppsatsens bidrag: Vår undersökning bidrar till nya insikter om hur Sveriges kommuner hållbarhetsredovisar. Vi belyser vilka hållbarhetsmått som kommunerna rapporterar samt vad som påverkar rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Digitaliseringen inom redovisningsarbetet har pågått under många år. Trots detta är dess påverkan högst aktuell även idag då utvecklingen fortsatt drivs framåt, vilket påverkar redovisningsbyråernas dagliga arbete. Tidigare forskning visar att digitaliseringen medför både hot och möjlighete rför redovisningen. Syftet med denna studie är att, ur ett institutionellt perspektiv, skapa förståelse för hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet i stora och små redovisningsbyråer. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med individer i stora och små redovisningsbyråer. En jämförelse har sedan skett samtidigt som institutionell teori använts för att tolka resultatet. Resultaten tyder på att de stora redovisningsbyråerna arbetar digitalt i större utsträckning än de små byråerna. De stora byråerna tycks även ha en större insikt i vad digitaliseringen innebär och ser större möjligheter i framtiden. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan de stora och små redovisningsbyråerna i hur digitalt de arbetar idag samt hur de vill utvecklas i framtiden. Avslutningsvis fortsätter digitaliseringen att påverka redovisningsarbetet och studien visar på att denna förändringsprocess i sin tur påverkas av de institutionella krafterna.

Titel                                    Robotiserad rådgivning - Vilka faktorer påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering? Bakgrund                          Banksektorn har fått utstå externt tryck på förändring i och med den digitala utvecklingen av produkter och tjänster. Datorer och teknologi får allt större utrymme i vårt samhälle och leder till att interaktionen mellan människan och datorn blir allt mer naturlig. Utvecklingen av finansiell rådgivning börjar bli mer och mer digital i form av robotiserad rådgivning vilket innebär en utmaning för de svenska storbankerna då de ställs inför ett val att implementera denna tjänst eller inte i sin organisation. Syfte                                   Syftet med studien är att identifiera och beskriva faktorer som påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning Frågeställning                  Vilka faktorer förklarar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning? Metod                                 Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställning. Studien är begränsad till att enbart innefatta de fyra svenska storbankerna. Slutsats                               Författarna till studien har kunnat påvisa tre faktorer som påverkar storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning. / Title                             Robo-Advice - What factors affect the Swedish big banks' attitude towards implementation? Background                      The banking sector has experienced external pressure on change in the digital development of products and services. Computers and technology are gaining more space in our society and making the interaction between man and computer becoming more natural. The development of financial advisory services is becoming more and more digital in the form robo-advisory, which poses a challenge for the Swedish big banks when faced with a choice to implement this service or not in its organization. Purpose                              The purpose of the study is to identify and describe factors that affect the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory. Issue                                   What factors explain the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory? Method                              The study has been conducted with a qualitative method in the form of semistructured interviews to answer the study's question. The study is limited to including only the four major Swedish banks. Conclusion                         The authors of the study have been able to find three factors that affect the big banks' attitude towards the implementation of robo-advisory.

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.