Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Different management trends have come and gone during recent decades within the public sector. Therefore we found it interesting and relevant to study the current management within the public sector during the end of the 2010. To study this, we chose to study Växjö municipality’s implementation of their new management system. During the study institutional theory was used to create an understanding for how the new management system had been implemented and what consequences the change had for a selected number of employees. Furthermore the study  investigated if the management trends New Public Management and trust-based governance had any impact on Växjö municipality’s new management system. The study was conducted through ten interviews with different managers and politicians within Växjö municipality, to increase the understanding for the implementation process, through taking part of their perception of how the implementation-process proceeded. Through our interpretation of the then respondents it seems like what drove Växjö municipality to realize the change whas that the new manager for Växjö municipality observed problems with the previous management by objectives. Based on the interviews, it seems like the new process-oriented work had broad support from the ten respondents. Furthermore, the respondents highlighted that they had influence as well as they were involved in the change- and implementation process. However, our interpretation from the respondents stories is that it has been more difficult to implement the new management system than to initiate it since the change and implementation proceed proceed to fast and had vague and unclear plans. Through our interpretation of the respondents experiences we found that trends do not have to be volatile, but rather that trends can be implemented thoroughly, which was the case in Växjö municipality. Finally, the results of the study also implies that Växjö municipality's new management system has been influenced more by trust-based governance than by New Public Management. / Olika styrtrender har kommit och gått i den offentliga sektorn under de senaste decennierna. Vi fann det därmed intressant och relevant att undersöka den nuvarande styrningen inom den kommunala sektorn under slutet av 2010-talet. För att undersöka detta utgick vi från Växjö kommuns implementering av deras nya processbaserade styrning. Under studien användes institutionell teori för att skapa förståelse för hur den nya styrningen hade implementerats och vilka konsekvenser detta förändringsarbete medförde för ett utvalt antal medarbetare. Studien utgick även från att undersöka om styrtrenderna New Public Management och tillitsbaserad styrning har haft någon inverkan på Växjö kommuns nya styrning. Studien genomfördes genom tio stycken intervjuer med chefer och politiker inom Växjö kommun, för att öka förståelsen för ett kommunalt implementeringsarbete genom att få ta del av deras uppfattningar om hur implementeringen av en ny styrning har gått till. Utifrån vår tolkning av de tio respondenterna tyder det på att det som drev Växjö kommun att genomföra förändringsarbetet var att den nya kommunchefen uppmärksammade problem med den tidigare målstyrningen. Intervjuerna med respondenterna tyder även på att det nya processorienterade arbetssättet har haft stöd från majoriteten av de tio respondenterna. Vidare framhöll respondenterna även att de har haft inflytande och har varit delaktiga i förändrings- och implementeringsarbetet. Vår tolkning utifrån respondenternas berättelser är dock att det har varit svårare att implementera den nya styrningen än att initiera den då förändrings- och implementeringsarbetet har gått för fort fram och har haft vaga och otydligt definierade planer. Genom vår tolkning av respondenternas berättelser fann vi även att trender ej behöver vara flyktiga, utan att trender har implementerats djupgående i Växjö kommun. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att Växjö kommuns styrning har influerats mer av tillitsbaserad styrning än av New Public Management.

Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer. / Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.

Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

Bakgrund: År 2005 blev det obligatoriskt för börsnoterade koncerner inom EU att upprätta sin redovisning enligt IFRS som har utvecklats för att harmonisera redovisningen mellan olika länder, eftersom ekonomin har blivit mer internationaliserad. I Sverige började bokföringsnämnden att ta fram ett nytt regelverk K3 som började tillämpas 2013 för större svenska onoterade koncerner. Det gjorde att onoterade koncerner fick en valmöjlighet att frivilligt välja mellan att redovisa enligt IFRS eller K3 regelverket. Dessa regelverk har många liknande beröringspunkter men det finns vissa skillnader, exempelvis i upplysningskrav och hur goodwill redovisas. Problemformulering: Varför väljer svenska onoterade koncerner att tillämpa K3 eller IFRS? Syftet: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för redovisningsval, men mer specifikt på onoterade koncerners val mellan att tillämpa regelverken K3 eller IFRS. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna få företagsledningens syn på vad som har orsakat regelverksvalet som deras koncerner har tagit. För att kunna uppnå syftet har en datainsamling med tio intervjuer genomförts med fem K3 och fem IFRS koncerner. De som intervjuades var CFOer från företagsledningen eller en anställd med ekonomiansvar. Detta har varit ett strategiskt urval, vilket är det som skribenterna anser vara det bästa urvalet som överensstämmer med studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien kunde påvisa att alla tre isomorfismer i den institutionella teorin kunde förklara regelverksvalet. I K3 kunde det ses att framför allt den tvingande isomorfismen var avgörande och i IFRS koncernerna var det mer den härmande isomorfismen. Studien menar även att ett val av K3 kan förklaras av en kombination av normativ isomorfism genom att de har hamnat i “business-as-usual” och tvingande isomorfism genom att informationsasymmetrin ses vara mindre mellan företagsledningen och ägarna i K3 koncerner. Revisorns brist på kunskap av IFRS kan sätta ett normativt och härmande tryck på en koncern att välja K3. / Background: In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to use IFRS as an accounting standard which has been developed to harmonize accounting between different countries as the economy has become more internationalized. In Sweden, the Accounting Board began to develop a new set of regulations, K3, which were applied in 2013 for larger Swedish unlisted companies. This gave the larger unlisted companies a choice to voluntarily choose between reporting in with IFRS or the K3 regulations. These regulations have many similar points of contact, but there are some differences, for example in disclosure requirements and how goodwill is reported. Research question: Why do Swedish private concerns choose to apply K3 or IFRS? Purpose: The purpose of this study is to create an increase of understanding in accounting choices, but more specifically to larger unlisted companies’ choices between applying the regulations K3 or IFRS. Method: In this study, a qualitative method was used to get the business management’s view of what it was that made their larger unlisted companies make their particular accounting choice.In order to achieve the purpose, a data collection with ten interviews was conducted with five K3 and five IFRS groups. Those interviewed were CFOs from company management or an employee with financial responsibility. This has been a strategic selection, which is what the writers consider to be the best selection that is in line with the purpose of the study. Results and conclusion: The study was able to show that all three isomorphisms in the institutional theory could explain the choice of regulations. In K3 it could be seen that above all the compelling isomorphism was decisive and in the IFRS groups it was more the imitating isomorphism. Choosing K3 can be explained by a combination of normative isomorphism in that they have ended up in "business-as-usual" and compelling isomorphism in that the information asymmetry is seen between management and the owners of K3 groups. The auditor's lack of knowledge of IFRS can put normative and imitative pressure on a group to choose K3.

The Swedish school has been faced with a bad reputation the last decades. There are growing concerns regarding that the quality of the education has gone downhill, and reports are frequently made, stating a strain work environment for the school personnel, specifically the teachers. In combination with debates and reports, concerning the relatively low teacher wages and the notion that the status for the teacher profession, is lower today than before; have ultimately created a notion that teachers leave their occupation on these factors. The teacher turnover in Sweden is higher than their Nordic neighbours, but there are signs that the reasons regarding the turnover rate, are not fully understood. This study will try to give an insight on the factors behind the relatively high turnover rate in the teacher occupation. This study is based on a deductive approach where we have gathered empirical evidence, using semi-structured interviews. The candidates for the interviews were selected through a stratified sample, to examine why the turnover rate of the teacher occupation is high through motivational and institutional theories. The results of this paper contribute to a broader knowledge on the factors regarding the teacher turnover rate. Our theories about motivation- and institutional theory, have proven relevant to map the factors behind the turnover rate. Although our factors are significant for the subject, further extensive research will be needed on the matter, to give a more complete picture of the issue. This paper is written in Swedish. / Den svenska skolan har fått ett dåligt anseende de sista decennierna. Det finns en växande oro angående att kvaliteten på undervisningen har varit fallande, och frekventa rapporter görs, som påstår att skolmiljön är ansträngd för skolans personal, specifikt lärare. I kombination med debatter och rapporter, beträffande de relativt låga lärarlönerna och uppfattningen om att statusen på läraryrket skulle vara lägre idag än förut; har skapat uppfattningen att lärare lämnar yrket av dessa faktorer. Läraromsättningen i Sverige är högre än våra nordiska grannländer, men det finns tecken på att anledningarna bakom den höga personalomsättningen, är inte fullt förstådda. Denna studie kommer försöka ge en insikt av de faktorer som ligger till grund för den relativt höga personalomsättningen bland lärare. Studien är baserad på en deduktiv ansats där vi har samlat empiriskt material, genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjukandidaterna valdes genom ett stratifierat urval, för att undersöka varför personalomsättningen bland lärare är hög, genom motivationsteorier och institutionella teorier. Undersökningens resultat bidrar till en bredare kunskap angående faktorerna bakom den höga läraromsättningen. Våra använda teorier om motivation-och institutionsteori, har visat sig relevant för att kartlägga väsentliga faktorer bakom personalomsättningen. Trots att våra faktorer är signifikanta för ämnet, kommer det krävas ytterligare betydande forskning på området för att ge en mer komplett bild om ämnet.

Med institutionell teori som teoretiskt ramverk undersöker denna studie projektledare ochutvecklares förhållningssätt till projektstyrningsramverk (PSR) inom den svenska offentligasektorn. Empirisk data samlades in med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer av 7 praktiker.Studien fokuserar på hur praktikernas subjektiva legitimitetsbedömningar påverkar derasförhållningssätt till PSR vilket potentiellt kan bidra till dess isomorfism eller differentiering.Resultaten visar att även om PSR vanligtvis är institutionaliserade och tenderar att vara trögainför förändring så frammanar upplevda missanpassningar av PSR ofta anpassningar.Anpassningar som görs på grund av otillräcklig kunskap kan leda till ytterligaremissanpassningar vilket understryker betydelsen av tillräcklig kunskap för ett effektivimplementation av PSR. Studiens resultat speglar att praktikers förhållningssätt till PSR är ettav responsivitet i anpassningen av PSR. Vidare belyser studiens resultat ett förhållningssättbland praktiker som uttrycks unikt till offentlig sektor samt viss upplevd missanpassning avPSR:s förhållande till offentlig sektor då det uttrycks att väletablerade PSR är konstruerade iåtanke med behov från den privata sektorn som skiljer sig från offentlig sektor.

Titel: ESG och finansiell prestationNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emma Isaksson och Jonna RemmelHandledare: Asif M. HuqDatum: 2024 - MajSyfte: Hållbar utveckling är en viktig fråga för såväl investerare som institutioner. Det medför attföretag måste balansera ekonomisk lönsamhet och hållbarhet, både på kort och lång sikt. Covid19 pandemin har ökat intresset för hur hållbarhet påverkar den finansiella prestationen, menforskningen om sambandet mellan ESG och den finansiella prestationen har gett tvetydiga resultat.Då Sverige hade ett annorlunda angreppssätt under pandemin blir syftet med denna studie attundersöka svenska börsnoterade företags finansiella prestationer efter covid-19 pandemin utifrånESG-värderingar.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats medsekundärdata från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. Studien omfattar 76 finansiellaföretag från länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland under räkenskapsåren 2017-2023.Datan har analyserats genom statistikprogrammen IBM SPSS samt STATA, där en univariat,bivariat och multivariat analys har tillämpats.Resultat och slutsats: Studien antyder att det inte finns några signifikanta skillnader mellanSverige och de övriga nordiska länderna när det gäller sambandet mellan ESG- betyg samt desstre pelare och finansiell prestation efter covid-19.Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att bygga vidare på tidigare forskning av sambandetmellan ESG och covid-19 genom att fördjupa kunskapen om hur hållbarhetsstrategier, somfokuserar på ESG-betyg, påverkar företags finansiella prestationer efter covid-19. Studien ger nyainsikter och resultat som kan gynna jämförelsen mellan olika branscher.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie inte fann signifikanta samband utifrån urvalethade det varit intressant att replikera studien med ett utökat urval för att se om resultaten blir mersignifikanta. Då de nordiska länderna liknar varandra hade det varit intressant att studera om detfinns en skillnad mot andra europeiska länder som eventuellt skiljer sig mer. Till sist hade det varitintressant att skilja på Norge, Finland och Danmark för att studera skillnaderna mellan ländernamer djupgående.Nyckelord: Covid-19, ESG (Environmental, Social, and Governance), finansiella prestationer,intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori, nordiska länder.

No description available.