Som en följd av flyktingvågen 2015 inleddes en satsning som syftade till att underlätta integrationsprocessen samtidigt som det skulle effektivisera matchningen mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ett av de projekt som initierades inriktades på att förmedla praktikplatser till nyanlända akademiker med kompetens inom vissa bristområden.   Studien har inriktats på arbetsgivarmotiv för att delta i praktikaktiviteter för nyanlända akademiker samt resultatet av dessa. Syftet har varit att konceptualisera arbetsgivarmotiv till och resultat av arbetspraktiken. Undersökningen har genomförts med en metodkombination av sekundärdata från arbetsgivarundersökningar samt egen insamlad empiri från intervjuer med arbetsgivarrepresentanter. Resultat presenteras under flera steg där motiven förklaras utifrån en teoretiserad motivmodell för att sedan användas för att tolka arbetsgivarmotiv ur både ett retoriskt och ett mer erfarenhetsbaserat perspektiv. Motivens relation till det ursprungliga arbetsmarknadspolitiska syftet har undersökts och slutligen har ett önskvärt resultat av arbetspraktiken identifierats och förklarats. / As a result of the refugee wave of 2015 an effort was initiated to facilitate the integration process and at the same time improve the matching efficiency of competence and demand at the labour market. One of the initiated projects focused on mediating internships for newcomer academics with competence from certain shortage areas. The study focused on employer motives for participating in internship activities targeting newcomer academics and their outcomes. The purpose was to conceptualize employer motives for and outcomes of internships. The study was carried out with a combination of methods of secondary data from employer polls and own collected empirics from interviews with employer representants. The result was presented in multiple steps where the motives was explained from a theorized model of motives to be used for analysing employer motives from a rhetorical and more experience-based perspective. The motives relation with the initial labour market policy purpose was examined and finally a desirable outcome was identified and explained.

Bakgrund Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden. Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning. Resultat Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen. / Background During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market. Purpose This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance. Implementation This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance. Result The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.

Sammandrag Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor där ansvarsfrågor traditionellt inte uppmärksammats då banker inte ansetts ha stor inverkan på samhälls- och miljöproblem. Företag generellt förväntas idag aktivt arbeta med CSR-frågor, dock förekommer en strategi att kommunicera CSR istället för att agera, i syfte att stärka legitimiteten i varumärket. Studien belyser frågor kring CSR inom banksektorn, då det idag finns indikationer på att även banker måste arbeta med frågorna. Studien undersöker varför SEB, en av Sveriges storbanker, arbetar med CSR, hur de anpassar CSR till sin unika verksamhet och hur de väljer att kommunicera arbetet i syfte att skapa sig förtroende och legitimitet gentemot omvärlden. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, med intervjuer på SEB och Svenska Bankföreningen. De slutsatser som dras av studien är att det idag finns tendenser som visar att CSR blivit en institutionaliserad norm inom bankväsendet. SEB strävar efter att integrera hållbarhetsarbetet i sin kärnverksamhet för att uppnå långsiktighet. Resultaten visar även att SEB kommunicerar sitt hållbarhetsarbete med försiktighet. Samtidigt rapporterar hållbarhetsteamet till kommunikationschefen, något som tyder på att frågan är viktig ur ett kommunikations- och imageperspektiv. / Abstract Purpose: This study aims at analyzing Corporate Social Responsibility (CSR) in the financial sector. CSR has been under debate and companies are expected to manage their businesses responsibly. Companies’ tendency to communicate about, but not act in these questions have been discussed and criticized. Companies often see CSR as a communicational issue and as a strategy to build a legitimate brand. The financial sector has not been subject for these kinds of discussions since they are not considered to have a great impact on societal issues, especially not environmental issues. Therefore, this study aims at shedding new light on CSR-issues in the financial sector, since today there are indications that also banks should pay attention to these questions. By studying one of Sweden’s four major banks, SEB, the authors examine why SEB works with CSR, how they translate CSR to fit their unique business, and how they communicate their CSR-commitments to gain trust and legitimacy. Method: To examine this, a qualitative case study has been made, and a semi-structured interview method has been used to collect material. This method has been supplemented with secondary material like annual reports and other. Results: In conclusion, the authors see proof that CSR has been institutionalized within the banking sector. SEB has put much emphasis on integrating their sustainability commitments into their core business, both by integrating responsibility aspects into the daily activities, and by developing concrete projects with responsibility profiles. This is done to create a long-term sustainable platform on which SEB:s business can grow. The results also show that SEB communicate their sustainability commitments with caution. However, the sustainability team reports to the chief of communications, which suggests that this question is of importance from a communications- and brand image perspective. Their strategy to “act first, talk after”, is a strategy that can be successful from a legitimacy point of view.

This Ph.D. thesis seeks to better understand how change occurs within a group of organisations. Aiming to make a contribution to institutional theory, it brings together three main schools, namely: old, new and neoinstitutionalism, in an integrative approach for understanding organisational field change. The study seeks to examine and explore a community of organisations who have come together to form an organisational field. More specifically, the object is to better understand how an organisational field is formed and developed and how change is driven, at an organisational and organisational field level, as a consequence of this field formation. Moreover, the study investigates the impact of triggers for change upon the field, and the role that institutional forces and individuals play in the process of organisational field change.The theoretical chapters, as discussed, integrate the concepts of change from three schools developing a comprehensive framework of organisational field change with which the empirical material can be analysed, in order to make the theoretical contribution. The empirical work is based on a case study, incorporating two rounds of interviews and secondary data collection, undertaken from 2007 - 2011. The case study examines the development of the Biofuel Region, a collection of organisations based, principally, in Ornskoldsvik,  Northern Sweden, that have worked together to develop a public and private biofuel transportation infrastructure. Besides being a fascinating case of regional development and having the reassuring object of creating an eco-efficient fuel the Biofuel Region, regarded as an organisational field, provided good access to respondents and useful insights into the way that fields form and change.The contributions of this thesis offer an insight into the manner with which the formation of an organisational field can begin with a drive for a legitimisation of the field's endeavours.Underscored is how the field can restructure continuously as a consequence of triggers for change, and that consequently fields are dynamic and not static and are thus changing frequently. Furthermore, it highlights that given the correct conditions individuals can play a key role in the management of an organisational field. The overarching contribution is that change occurs in a plethora of different ways within a field as a consequence of its formation,development, triggers for change, individual's contributions and institutional forces. / Denna doktorsavhandling syftar till att öka förståelsen avseende hur förändring sker inom grupper av organisationer. Med syftet att ge ett bidrag till institutionell teori sammanförs tre skolor, nämligen gammal-, ny- och neoinstitutionalism, i en integrerad strategi för att förstå förändring av organisatoriska fält. Studien syftar till att undersöka och utforska en samling av organisationer som gått samman för att bilda ett organisatoriskt fält. Mer specifikt är ändamålet att bättre förstå hur ett organisatoriskt fält bildas och utvecklas, och hur förändring drivs, både på en organisatorisk- och organisatorisk fältnivå. Dessutom undersöker studien speciella ”utlösares” effekter för förändring av fältet, och den roll som institutionella krafter och individer spelar i denna förändringsprocess. De teoretiska kapitlen integrerar begreppen förändring utifrån de tre skolorna i utvecklandet av ett övergripande ramverk, med vilket det empiriska materialet analyseras; resulterande i ett teoretiskt bidrag. Det empiriska arbetet utgår från en fallstudie, som omfattar två omgångar av intervjuer och sekundär data, insamlat mellan 2007 och 2011. Fallstudien undersöker utvecklingen av BioFuel Region, en samling av organisationer, baserade huvudsakligen i Örnsköldsvik i norra Sverige, som har arbetat tillsammans för att utveckla en offentlig och privat transportinfrastruktur för biobränsle. Förutom att vara ett fascinerande fall av regional utveckling, med den lovvärda avsikten att skapa ett eko-effektivt bränsle, innebar Biofuel Region, såsom exempel på ett organisatoriskt fält, god tillgång till respondenter och användbara insikter i hur fält formas och förändras. Bidragen i denna avhandling ger en inblick i hur bildandet av ett organisatoriskt fält kan börja med en strävan efter att legitimerera fältets aktiviteter. Betoningen ligger på hur fältet kan omstruktureras kontinuerligt som en följd av ”utlösare” för förändring, och att fält därför är dynamiska och inte statiska. Dessutom framhålls, att givet de rätta förhållandena kan individer spela en viktig roll i ledningen av ett organisatoriskt fält. Det övergripande bidraget är insikten att förändring inom ett fält sker på en uppsjö olika sätt; som en följd av dess bildande, utveckling, ”utlösare” för förändring, individuella insatser och institutionella krafter.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag.  Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen. Den upplevda revisionsnyttan kunde analyseras genom att vi identifierade olika faktorer som anses påverka valet av att anlita revisor. Enligt studien kan vi inte påvisa någon åtskillnad angående revisionens upplevda nytta mellan etablerade och nyetablerade bolag. Studien visar indikationer på att faktorer som kunskapstillförsel, förbättring, försäkring, tradition, trygghet och legitimitet förklarar vad ägarna anser vara nyttan med revision. Vidare är dessa faktorer bidragande orsaker till att etablerade och nyetablerade bolag väljer att anlita en revisor. / The removal of the auditor requirement has led to the fact that a small company stands between hiring an auditor or not. The purpose of the study was to explore how the perceived usefulness of auditing affects the choice of hiring an auditor or not, for established and new established companies. The survey was conducted through a qualitative research method whose purpose was to gain an in-depth understanding of the factors that influence the above mentioned choice regarding established and new established companies. Through interviews, the study examined the factors the owners in both established and new established companies consider to affect the choice to hire auditor. The theoretical framework is based on agent theory, legitimacy theory, institutional theory and stakeholder theory. The framework is the basis for the collection of empirical data and the analysis. The perceived usefulness of hiring an auditor could be analyzed in that we identified various factors considered to influence the choice of hiring an auditor. According to the study, we can not show any distinction regarding auditing perceived benefit between established and newly established companies. The study shows indications that factors such as the supply of knowledge, improvement, insurance, tradition, security and legitimacy explains what the owners consider to be the benefits of auditing. Furthermore, these factors are contributing causes in why established and newly established companies choose to hire an auditor.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault‟s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management. When it comes to distribution of the official funds there has been no actual change after the reform, according to our empirical data. There may have been a change in terms of language and work methods. Our data also shows that there is a cumulative view on the concept of culture as an instrument for other parts of the society or other political areas. The culture does not stand independently; it is given the right to exist through the cause of something else.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan. Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval. Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval. Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen. Dessa har vidare kompletterats med föreningarnas finansiella rapporter. Utöver detta har också intervjuer med Skatteverket och Riksidrottsförbundet gjorts, vilka bidragit med en generell bild kring ideella idrottsföreningars skattesituation. Resultat och slutsatser: I studien framkommer att det finns en varierad medvetenhet kring skatteredovisning föreningar emellan. Framträdande är hur regelmässig medvetenhet ökar i takt med föreningens storlek, samt hur större föreningar i högre grad använder formella regler i syfte att styrka sin redovisning. I övriga föreningar går det att urskilja en lägre medvetenhet kring lagar och regler, och hur de grundar sina redovisningsval i normer och föreningstradition. Vi finner i denna studie att det föreligger risk för undersökningens medelstora föreningar, vilka omsätter mellan 3 och 5 miljoner kronor, att de omedvetet undgår beskattning för verksamhet som egentligen är skattepliktig. / Abstract Background: A common belief among non-profit organizations is that their activities are non-taxable. It is interesting to examine the actual awareness of tax accounting, and further how it affects the individual organizations’ accounting choices. There are indications of differences between organizations concerning both the awareness and accounting practices employed. Purpose: The purpose of this study is from an institutional perspective to examine non-profit organization’s awareness of tax accounting. Furthermore, we intend to examine how this awareness is expressed in the organizations’ accounting choices. Theory: The theory is based on an institutional perspective that explains the behaviour of organizations. The priority lies in the formal rules and informal norms, which constitutes institutions that shape organizational behaviour. The concept of path-dependency is part of the institutional perspective and can be described as the organizations’ tendencies to follow previous courses of action.  Method: The empirical study is based on qualitative methodology, in the form of semi-structured interviews conducted with ten non-profit organizations located in Uppsala. These interviews have also been complemented by the organization’s financial reports. In addition, interviews with the Swedish Tax Agency and the National association of Sports have been conducted, which contributed with a general idea about the tax position in non-profit organizations.  Result and conclusion: The study indicates that there is a varied awareness of tax accounting amongst the organizations. Awareness of regulations increase with the size of the organization. The three largest organizations show a higher awareness compared to their smaller counterparts. As awareness increases so does the use formal rules to legitimize the accounting process. The smaller organizations, in contrast to the larger ones, tend to base their accounting decisions on their own personal notions of accounting practices. We found in this study that there is an imminent risk of the organizations with a net sale between 3 and 5 million SEK to misrepresent their taxable activity. This is due to a lack of knowledge and most errors stem from unawareness.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

<p>Bakgrund</p><p>Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Genomförande</p><p>Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen.</p> / <p>Background</p><p>During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market.</p><p>Purpose</p><p>This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance.</p><p>Implementation</p><p>This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance.</p><p>Result</p><p>The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.</p>

År 2014 anmäldes 12 800 fall av bokföringsbrott. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver brottsbalkens åsidosättande- och effektrekvisit uppfyllas. Åsidosättanderekvisitet uppfylls om bokföringsskyldigheten åsidosätts. I bokföringslagen står det föreskrivet att bokföringsskyldighet ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.Den statliga myndigheten Bokföringsnämnden har ett lagstadgat huvudansvar för utvecklandet av god redovisningssed. År 2004 beslutade Bokföringsnämnden att ändra inriktning av normgivningen för onoterade företag. I och med beslutet påbörjades arbetet med K-projektet med syftet att varje företagskategori ska ha ett heltäckande regelverk för upprättande av årsbokslut respektive årsredovisning. Den kategori som företag ska tillämpa baseras på de krav och val som innefattas av bokföringslagen. År 2014 blev det tvingande för onoterade företag att tillämpa ett K-regelverk.Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten till bokföringsbrott om ett företag väljer att redovisa utanför det tillämpade K-regelverket och istället använder sig av en regel i ett annat K-regelverk, så kallad ”cherry-picking”. För att uppnå denna kvalitativa studies syfte har en deduktiv ansats använts för att genomföra en kartläggning av K-regelverkens relation till svensk lagstiftning, vilket har bidragit till en tydlig grund för studiens typfall. Typfallen har kompletterats med en intervju med en strategisk ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten.Denna studies resultat visar att en avvikelse från K-regelverken kan anses vara synonymt med en avvikelse från god redovisningssed. I och med detta kan en avvikelse från K-regelverken anses vara ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten. För att ett bokföringsbrott ska föreligga behöver det även påvisas att effektrekvisitet är uppfyllt. Ett uppfyllande av effektrekvisitet innebär att företagets räkenskaper inte går att bedöma i huvudsak. I de fall ett företag har valt att lämna information i not om avvikelse från K-regelverk kan det vara svårt att väcka åtal. Studiens resultat visar även att bestämmelserna i K-regelverken verkar ha företräde framför de redovisningsalternativ som årsredovisningslagen möjliggör.En koppling mellan god redovisningssed och K-regelverken har identifierats i denna studie men relationen mellan K-regelverken och lagen är inte helt säkerställd. Trots detta kan studiens resultat påvisa att det ar möjligt för företag att vid ”cherry-pickning” mellan K2 och K3 dömas för bokföringsbrott. / In 2014 there were 12,800 cases of accounting frauds reported in Sweden. According to Penal Code (Brottsbalken), classification of an accounting fraud needs to fulfill two requisites. The first requisite addresses the disregard of accounting obligation. The Accounting Act (Bokföringslagen) prescribes that the accounting obligation must be fulfilled in a manner consistent with generally accepted accounting principles (god redovisningssed).The Swedish Accounting Standards Board (Bokföringsnämnden) is a government authority that has a statutory responsibility for the development of generally accepted accounting principles. In 2004, the board changed its focus of the development of the accounting norms for unlisted companies. With this decision, they began to work on the K-project with the purpose of establishing a comprehensive framework of regulations for the companies’ annual accounts and annual reports. The regulations were divided into different categories based on the companies’ size which were constructed on the requirements and choices encompassed by the Accounting Act. The K-regulations (K-regelverken) became mandatory for unlisted companies in 2014.The purpose of this study was to investigate the possibility of accounting fraud if a company chooses to deviate from the applied K-regulation and instead use a rule from another K-regulation, what this study calls "cherry-picking". Therefore, this qualitative study utilizes a deductive approach and conducts a survey of K-regulations and their relation to Swedish legislation, which has contributed to a clear basis for the hypothetical cases in this study. The cases in this study have been supplemented by an interview with a strategic economic crime accountant from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten).The results of this study show that a deviation from the K-regulations can be considered synonymous with a deviation from the generally accepted accounting principles. With regards to this, a deviation from the K-regulations is seen as a disregard of the accounting obligation. In order to confirm an accounting fraud based on this, the second of the two requisites of Penal Code also needs to be fulfilled, the requisite of effect. The effect requisite is fulfilled when the essence of the accounts cannot be established. It may involve a certain difficulty to prosecute a company which has deviated from the K-regulation but included information in their accounts through their notes. The result of this study also shows that the provisions of the K-regulations takes precedence over the accounting options that the Annual Accounts Act (Årsredovisningslagen) offers.A link between generally accepted accounting principles and K-regulations has been identified in this study, but the relationship between K-regulations and the law is not fully specified. Despite this results of this study demonstrate the underlying risk that companies with applies "cherry-picking" between K2 and K3, may be convicted of accounting fraud.This study is hereinafter written in Swedish.