No description available.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikbuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem. Syftet med detta arbete är att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad. Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design? Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete. Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av bullerskydd. Exempel på sådana skydd är bullerskärmar, vegetation och loftgång. Studier av referensobjekt samt detaljplan är de delar som utgjort analysmomentet. Utifrån dessa två moment har sedan ett skissarbete genomförts där lämpliga lösningar integrerats samt illustreras i form av handskisser samt 3D modeller. Fristående bullerskydd t.ex. bullerskärmar kräver ofta mycket plats och kan vara svåra att integrera i ett tätbebyggt område. För att motverka buller är det av stor vikt att redan i planeringsskedet ta hänsyn till buller och möjliggöra för en god ljudmiljö. Hänsyn till klimat och exponeringsgrad bör tas vid val av bullerskydd, detta då vissa förhållanden inte är gynnsamma för alla typer av skydd. De bullerskydd vi utrett har utvärderats angående dess möjlighet till integrering och lämplighet för fastigheten som arbetet är grundat på. Efter utvärdering valdes loftgång med glasfasad, grönt tak samt val av en utformning på byggnaden som gav goda förutsättningar till tyst sida. / One of the major environmental disturbances in Sweden is traffic noise, over 1.4 million people are estimated to be exposed to noise exceeding 55 dB. Noise is a health issue, not life threatening but it affects both health and the quality of life. Noise can for example disturb sleep, cause hearing problems, create difficulty in concentration and longtime exposure can lead to problems with the cardiovascularsystem. The purpose of this rapport is to investigate how noise protection can be integrated in the facade and the design of a building. The report is based on two questions.1-what types of noise protection may be suitable for integration into the building's outer layer?2-how can noise protection be integrated as part of the building’s design? The questions included in this report are answered with the help of a literature study, analysis, and sketching. The Literature study contains information on the different types of noise protection. Examples of such protection is noise barriers, vegetation and exterior corridors. Studies of reference objects and the detail plan are the parts that formed the analysis. Based on these two elements, sketches with appropriate solutions were illustrated both in form of hand sketches and 3D models. Noise protection such as noise barriers often require a lot of space and can be difficult to integrate into an urban area. To counteract noise, it is important that already in the planning stage consider noise problems. This to enable and provide a good acoustic environment. Consideration of climate and level of exposure should always be taken when selecting noise protection, this when certain conditions are not favorable for all kinds of protection. The noise protection we investigated was evaluated regarding its ability to be integrated and its suitability for the property to which the work is based on. Following evaluation, exterior corridors with a glass façade, green roof and a design of the building which provides good opportunities for a “tyst sida” were chosen.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om arbetet med att integrera asylbarn i förskolan

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt. Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa? Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa? Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa? Metod  Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling. Resultat  Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus. Kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. I de olika skolformerna hade lärarna i idrott och hälsa en samstämmig bild av vilka möjligheter och svårigheter som kunde uppstå i arbetet med inkludering. Några faktorer som skapade möjligheter enligt lärarna var kontakten med eleverna, att ha en positiv inställning till funktionsnedsättningar samt att ha gemensamma mål inom elevgruppen. Det framkom i resultaten att lärarna ansåg att det fanns vissa svårigheter i samband med inkludering. En dålig kommunikation med eleverna, att instanserna runt eleven hade svårigheter att samarbeta och att inställningen till inkludering var bristfällig. Vidare nämns den ekonomiska aspekten som ytterligare ett problem samt att lärarna bar med sig känslan av otillräcklighet. Slutsats  Resultaten från denna studie visade att lärarna ansåg att eleverna och deras behov skulle vara i fokus samt att kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. Lärarna framhöll kommunikation flertalet gånger i olika sammanhang och resultaten visade att samspelet mellan lärare och lärare var lika viktig som kommunikationen mellan elev och lärare.En del skillnader framkom i resultatet om uppfattningen om inkludering. Resultatet visar att lärarnas olika erfarenheter av barn och unga med funktionsnedsättning hade betydelse för hur inställningen till inkludering blev. Enligt resultaten var arbetet med inkludering behovsstyrt och skolformerna prioriterade arbetet olika. Avslutningsvis var uppfattningen om inkludering relativt likvärdig mellan lärarna. / Aim The aim of this study was to investigate teachers views of inclusive education physical education and if the notion of inclusion was similar or different.  How do teachers work with inclusive teaching in physical education? What opportunities and challenges are characteristic for an inclusive education within sports and health science? What past experiences are associated with inclusive education in sports and health teaching? Method This study had a qualitative approach, and used interviews as data collection method. Five teachers in sport- and health sience from three schools in Stockholm participated in the study. The selection is based on a ”snowball”- and convenience sampling. The study was based on a socio-cultural perspective and refers to Lev Vygotsky's theoretical thinking about learning and development.  Results The teachers in this study had a relatively similar view of inclusion. According to them the students and their needs should be in focus. The communication between the students and the teachers had a central importance for a successful inclusion. In the different types of schools the teachers in physical education had a coherent view of the possibilities and difficulties that occured in the process of inclusion. The contact with the students, to have a positive attitude to disability and to have common goals within the class in physical education, were some of the factors that created possibilities according to the teachers. The results also show that the teachers believe that there are some difficulties associated to inclusion. A poor communication with the students, that the instances around the pupils had difficulties to cooperate and that their approach to inclusion were inadequate. It was also mentioned that the economic aspect were an additional problem, and that the teachers carried a feeling of insufficiency.   Conclusions The teachers in this study felt that the students and their needs had to be in focus and communication between the student and the teacher had a central importance for a successful inclusion. The teachers highlights communication several times in different contexts, and the results showed that the interaction between teachers and teachers were just as important as the communication between student and teacher.    Some differences emerged in the results of the perception of inclusion. The results show that teachers different experiences of children and young people with disabilities had impact on how attitudes towards inclusion was. According to the results was the work of inclusion needs-led and school forms priority work different. Finally, we see that the idea of ​​inclusion was relatively similar between teachers.

<p>Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.</p>

Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.

Studien handlar om och hur pedagogerna anser att de arbetar med att få till rörelse i förskolan. Den teoretiska delen i studien synliggör en koppling mellan humanistiskt-, sociokulturellt-, samt biologiskt perspektiv, där bemötandet och interaktionen mellan barn och vuxna visar sig ha en betydande roll. Resultatet synliggör att förhållningssättet hos de vuxna är varierande. En aspekt som synliggjordes i resultatet var att pedagogerna i verksamheten kunde kategoriseras in i två grupper: (1) de som ansåg sig att de får till rörelse i verksamheten och (2) de som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse hos barngruppen i verksamheten. De pedagoger som ansåg sig få till rörelse hos barngruppen menade att god planering och förberedelse inför aktiviteterna är betydande för att främja fysisk aktivitet. Exempelvis genom att förbereda sig som vuxen, såsom att kunna sången och delta fysiskt i leken. De största utmaningarna menade pedagogerna var tid, rum och stora barngrupper. Pedagogerna som inte ansåg sig få till tillräckligt med rörelse menade att de inte använde sig av så mycket planering. Samtliga pedagoger anser att kunskap om kroppen stärker motivationen för att anpassa för rörelselek.Frågeställningarna som använts i studien utgör en grund för de semistrukturerade intervjuer som utförts. Forskningsetiska principer har tagits i betraktning då intervjuer har gjorts med nio pedagoger från en och samma verksamhet som har sitt läge i en storstad i Norge.

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler. Studien lyfter också fram betydelsefulla faktorer för lärarna som minoritetsgrupp som har sin utgångspunkt i individens identifikation med sin yrkesroll. Studien redovisar också en komplex samvariation mellan olika faktorer som var för sig och/eller tillsammans påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar.</p>