Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla.   Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan.   När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen. Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan. Resultatet visar att elever gynnas av att inkluderas och att det är viktigt att säkerställa kvalitet genom att öka kunskapen på skolorna kring utvecklingsstörning. Men även att hitta tid för samarbete och reflektion.

Individintegrering– integrering eller exkluderingMalin Ahrberg och Joel Möller, 2007Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sinskolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersökeräven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta.Frågeställningar:• Hur upplever eleverna själva individintegreringen jämfört med placeringen isärskolan?• Hur upplever lärare som arbetat med individintegrering att det fungerar?I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen,Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriskasärskolan. För att ge en klarare bild över de förutsättningar som råder för individintegrering.I Forskningsöversikt och teoretisk förankring beskrivs Lev Vygotskijs teorier om denproximala utvecklingszonen. Hans studier visar att individer utvecklas i samarbete med andraindivider som besitter mer kunskap inom det relevanta området, märk väl att det rör sig om ettsamarbete ett utbytte av kunskap mellan olika individer.Den empiriska undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer, fyra elever som har gåttindividintegrerat och tre pedagoger som jobbar eller har jobbat med individintegrering blevintervjuade. Resultatet av dessa intervjuer visar att eleverna generellt känt ett utanförskap ochi vissa fall varit utsatta för mobbning, något som även pedagogerna vittnat om. Det krävs enstor lyhördhet inför elevernas behov för att en individintegrering ska fungera, samt att skolanmåste vara beredd att tillföra de resurser som eleven och pedagogerna har rätt till.Nyckelord: Individintegrering, integrering, exkludering

I de böcker vi läst visar forskning att elevers resultat blir bättre när musik integreras i övriga skolämnen, men i verkligheten är denna typ av undervisning sällsynt. Forskning visar även att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frånvaro. Utifrån dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frågeställningar: •Varför förekommer musikintegrerad undervisning så sällan i dagens skola? •Hur kan läraren integrera musik i övrig undervisning? •Vad krävs för en bättre integrerad musikundervisning?Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Urvalsgruppen var lärare och förskollärare, verksamma i grundskolans tidigare år. På de skolor vi har besökt prioriteras musiken lågt. Bristen på musikintegrerad undervisning kunde kategoriseras utifrån tidsbristen, pedagogens roll, lokalerna, lärarutbildningen, material och intresset.Nyckelord: integrerad, musikundervisning, ämnesintegrering, musik, Snart tystnar musiken… är skrivet av Linda Bengtsson och Christian Hugó. / I de böcker vi läst visar forskning att elevers resultat blir bättre när musik integreras i övriga skolämnen, men i verkligheten är denna typ av undervisning sällsynt. Forskning visar även att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frånvaro. Utifrån dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frågeställningar: •Varför förekommer musikintegrerad undervisning så sällan i dagens skola? •Hur kan läraren integrera musik i övrig undervisning? •Vad krävs för en bättre integrerad musikundervisning?Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Urvalsgruppen var lärare och förskollärare, verksamma i grundskolans tidigare år. På de skolor vi har besökt prioriteras musiken lågt. Bristen på musikintegrerad undervisning kunde kategoriseras utifrån tidsbristen, pedagogens roll, lokalerna, lärarutbildningen, material och intresset.Nyckelord: integrerad, musikundervisning, ämnesintegrering, musik, Snart tystnar musiken… är skrivet av Linda Bengtsson och Christian Hugó.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilka uppfattningar förskollärarna har gällande språkutveckling hos nyanlända barn samt vilka uppfattningar de har kring hur språkutveckling sker. För att uppnå studies syfte använde vi oss av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes. Vi intervjuade sex stycken förskollärare gällande språkutveckling, under sex tillfällen i tre olika förskolor. Vi fann i vårt resultat att det fanns några faktorer som utmärkande utifrån deras upplevelser av språkutveckling. Dessa faktorer var följande: Modersmålsträning, som uppfattades som grunden för att svenska språket ska kunna intas. Sagor, som utspelar sig i varierande arbetsformer som exempelvis teater, böcker och flanosagor. Samspel, samtliga förskollärare uppfattade att det var en viktig del för nyanlända barn att kunna samspela med andra barn för att nå språkutveckling. Tydlighet, att vara tydlig i talet och benämna föremål skapade hos barnet en förståelse för ordets betydelse. Vi kom i vår analys fram till att det fanns skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar gällande hur språkutveckling främjas. Det som skiljde sig mest var följande faktorer: deras uppfattningar om ett speciellt arbetssätt behövs för flerspråkiga barn, samt huruvida modersmålsträning fanns i förskolorna trots påtalad vikt av att det behövs för att ta sig an ett nytt språk. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Title: Integrating unaccompanied refugee children, how does it work? A critical survey from the staff’s perspective [Translated title]   Authors: Hampus Savolainen &amp; Jonas Ohlsson   Supervisor: Melker Labory Assessor: Kerstin Arnesson   The aim of this study is to examine and analyze social workers perceptions on integrating unaccompanied refugee children. A raport published by UNHCR states that over 60 million people has been forced to leave their homes under the last few years due to war and tensions. The number of unaccompanied refugee children fleeing to Sweden has increased drastically, Now more than ever, questions about how to integrate these people in the most efficient way is important to study. In a qualitative approach, the study was conducted through seven interviews with representatives from residential care homes housing unaccompanied refugee children. By using semi-structured interviews to study the perceptions of integration among social workers at residential care homes we anticipated to find out what kind of perceptions they had on integration, and if they could identify any possibilities or obstacles regarding the integration of unaccompanied refugee children.   The study shows that linguistic knowledge was considered as the key component when it comes to integrating unaccompanied refugee children. The study also showed that social workers felt forced to change work procedures from a qualitative way of working to a quantitative way, resulting in less contact with the children. According to our study, social workers at residential care homes for unaccompanied refugee children felt they didn’t have enough time to connect, build and nurture relations with the children on a daily basis.  Our results underlines the importance of developing family like relations and friendships in order for to increase the unaccompanied refugee children’s possibilities to integrate into the Swedish society. The study shows that these kinds of relations are important for having a sense of well- being and purpose of life which strengthens the children and their will to move forward in life. Keywords: Integration, Unaccompanied Refugee Children, Residental care homes, Social work

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ metodansats bidra med kunskap om nyanlända barns inkludering i barngruppen. Detta genom att analysera sex verksamma förskollärares tankar och erfarenheter om nyanlända barns inkludering samt vilka strategier de använder sig av för att främja barnens inkludering. Studien har sin teoretiska grund i det interkulturella perspektivet, mångkulturell inkorporering samt interminspråkshypotesen. I studien framkommer det att bland annat barnens trygghet, språket och föräldrarna har stor påverkan på barnens inkluderingmöjligheter. Det framkom även att förskollärarnas eget förhållningssätt, lekstöd och olika former av grupperingar bland annat används som strategier för att skapa gynnsamma förutsättningar för nyanlända barns inkludering i barngruppen.

Studien belyser hur barn i förskolan uppfattar det när ett nytt barn integreras till gruppen. Fokus ligger på det relationella samspel som sker mellan individer och grupp på en avdelning i förskolan. Det som studeras är hur barnen uppfattar det just i den fas som ett nytt barn inträder till gruppen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från barnens perspektiv. Sju barn i åldern 4-6 år har intervjuats och deras uppfattningar ligger till grund för resultatet. Det är inte gruppens gemensamma utvecklingsprocess som studeras utan det är barnens ögonblicksbilder av hur de upplever det när ett nytt barn integreras i en förskolegrupp. Resultatet redogör först för barnens individuella uppfattningar av fenomenet, därefter görs en analys med hjälp av positioneringsteori som ger en mer samlad bild av barnens uppfattningar. Slutligen används ekologisk systemteori för att koppla barnens individuella uppfattningar till samspelet på en avdelning som då ses som ett microsystem. Fyra teman framträder som centrala för hur barnen beskriver integrering i en avdelnings microsystem. Det handlar om mötet med det nya: bli ensam eller en del av gruppen, barns ansvar för lek och sociala regler, pedagogers ansvar för yttre struktur och organisation samt gemensamt ansvar för inkludering. I alla tema framträder positionering och centralt är att det ur barnens perspektiv råder ett ojämnt maktförhållande som innebär att barnens perspektiv, både som individ och grupp, kommer i andra hand efter den etablerade verksamhetens perspektiv.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig”skolkoden” med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap. En förskollärare från tre olika grundskolor intervjuades.RESULTAT: Den slutsats man kan dra av studien är att arbetet med integrering sermycket olikas ut i de tre skolorna. Det är ännu lång väg kvar innan alla skolorna i studien harmöjligheten att arbeta i stabila arbetslag med gemensam planeringstid, ändamålsenliga lokaleroch täta återkommande rutiner i en integrerad verksamhet. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism. Meningen är att förstå hur specialpedagoger bemöter och förhåller sig till dessa barn.MetodUndersökningen är kvalitativ och intervju har använts som metod. Två specialpedagoger som är verksamma på samma förskolor intervjuades samt tre specialpedagoger som arbetade på en habilitering.ResultatFörhållningsätt och bemötande var viktigt enligt specialpedagogerna oavsett om barnet hade en diagnos eller inte. Specialpedagogerna var medvetna om läroplanens riktlinjer och att de var svåra att uppnå med de barn som hade diagnosen autism. I resultatet framkom det att specialpedagogerna hade stor kunskap och erfarenhet kring olika arbetsmetoder i sitt arbete med barnen som har diagnosen autism. I undersökningen framkom det att specialpedagogerna menade att de inte var så insatta i likabehandlingsplanens innehåll och att de arbetade med värdegrundsfrågor som är en del av likabehandlingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

<p>Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.</p>