Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har ansvar att bedriva omsorgsfull omvårdnad av kritiskt sjuka patienter i en högteknologisk miljö samtidigt som vårdandet ska ske personcentrerat. Personcentrerad vård inom intensivvård problematiseras av patienternas sjukdomstillstånd, avancerad vård och faktorer inom organisation och miljö som påverkar. Höga krav ställs på intensivvårdssjuksköterskor samtidigt som utförandet av personcentrerad vård har stor betydelse för intensivvårdspatienter. Eftersom personcentrerad vård inom intensivvård inte är lika beforskat som andra kontexter är det ett viktigt område att belysa. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård. Metod: Kvalitativ induktiv ansats, datainsamling med frågeformulär med öppna frågor och dataanalys utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Första kategorin Utmaningar i utförandet av personcentrerad vård beskrev otillräckliga resurser, patienternas tillstånd, att klimatet påverkar samt behov av mer kunskap. Andra kategorin Förutsättningar som främjar utförandet av personcentrerad vård beskrev organisatoriska förutsättningar, att alla arbetar mot samma mål, betydelsen av anhöriga och holistiskt synsätt. I tredje kategorin framkom Positiva upplevelser av personcentrerad vård inom intensivvård. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård visar att det är komplext men samtidigt betydelsefullt och att det finns behov av utveckling inom området. / Background: Intensive care nurses have responsibility to provide high-quality care to critically ill patients within high technological environment based on a person-centered approach. The complex of patients' critical conditions, advanced care, environment and organizational factors makes patient-centered nursing challenging. Due to challenges, intensive care nurses require high skills whilst provision of person-centered care is of great importance to patients. Person-centered care within intensive care is important to highlight as it's not as researched as other contexts. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of person-centered care in intensive care. Method: Qualitative inductive design, data collection with open ended questionnaires and analysis according to manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. First category Challenges in performing person-centered care described insufficient resources, patients conditions, the impact of climate and need for more knowledge. Second category Conditions that promote provision of person-centered care described organizational conditions, working towards the same goal, the significance of relatives and holistic perspective. Third category emerged Positive experiences of person-centered care within intensive care. Conclusion: Intensive care nurses' experiences of person-centered care within intensive care is complex however of great importance and in need for development.

Bakgrund Medicinska gaser är kalla och torra, därav behövs de befuktas och värmas för att inte åsamka skador på lungorna hos patienter som behandlas i respirator. De vanligaste metoderna är aktiv och passiv befuktning, så kallad heated humidification (HH) och heat and moisture exchanger (HME filter). Syfte Att sammanfatta befintlig forskning om för- och nackdelar samt skillnader som framkommit med aktiv respektive passiv befuktning i respirationsvård på intensivvårdsavdelning. Metod En systematiskt genomförd litteraturstudie med narrativ summering. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed samt Cochrane. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats mellan tidsintervallet 2012–2022 inkluderades utifrån PICO. Kvalitetsgranskning utfördes med validerade granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. Huvudresultat HH tillförde mindre mekaniskt dead space för intuberade som gav bättre PaCO2 värden, vilket är specifikt fördelaktigt för patienter med acidos. Den metoden är dock mer kostsam och fungerar ej lika effektivt vid stigande rumstemperatur och direkt solljus på apparaturen. Den kräver därav mer kontroller samt tillsyn vid dessa förhållanden. Vid non-invasiv behandling och tracheostomi i respirator ger HME filter inte sämre PaCO2 värden eftersom det större mekaniska dead space den tillför inte har samma negativa effekt vid dessa behandlingar och tillstånd. Den inkrementella kostnaden är bättre för HME filter, men huruvida den ger upphov till fler incidenser av tubocklusion är ej klarlagt. Slutsats Båda befuktningsmetoderna har klara fördelar och nackdelar, därav är det fördelaktigt att ha tillgång till båda metoderna på intensivvårdsavdelningar tillsammans med en tydlig rutin om när metoderna skall användas till patienten. / Background Medical gases are cold and dry, therefore the need for adding humid and heat is highly important, otherwise they can cause damage at the lungs in patients undergoing mechanical ventilation. The most common methods are active and passive humidification so called heated humidification (HH) and heat and moisture exchanger (HME). Aim Summarize existing research on advantages, drawbacks and differences that have emerged with active and passive humidification in respiratory care in the intensive care unit. Method A systematic conducted literature review with a narrative summary to compile the results. Searches were made on the databases CINAHL, PubMed and Cochrane. Nine scientific articles with a quantitative approach between 2012-2022 were included based on PICO. Quality review was performed with validated review templates from Joanna Briggs Institute. Results HH provided less mechanical dead space for intubated patients which provided better PaCO2 values, specifically beneficial for patients with acidosis. However, this method is more expensive and does not work as effectively with increasing room temperature and direct sunlight on the equipment. It therefore requires more controls and supervision in presence of these conditions. In patients undergoing non-invasive mechanical ventilation and in patients with tracheostomy who are mechanically ventilated, HME filters do not give higher PaCO2 values. ​​The increased mechanical dead space it adds does not have the same negative effect in these treatments and conditions. The incremental cost is better for HME filters, but whether it gives rise to more incidences of tube occlusion is not clear. Conclusion Both humidification methods have clear advantages and drawbacks, hence it is advantageous to have access to both methods at intensive care units together with a clear routine about when the methods should be used.

Background: In 2019, a new coronavirus broke out worldwide and caused a pandemic. It has been shown that this patient group requires more time for supervision and nursing than other patient groups who are cared for in intensive care units. Nurses who have cared for patients with coronavirus have shown psychological and physical strain.Purpose: to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 in intensive care unitsMethod: Qualitative inductive approach based on unprocessed material in the form of descriptive blogs from the internet. Data were analyzed according to a manifest content analysis.Results: The results revealed an overall theme: "Being nurses in the front line". Furthermore, three categories and seven subcategories emerged. The categories that emerged were: "The virus causes changes in work and private life", " To care for seriously ill patients where many die " and " To experience an unreasonable workload ".Conclusion: The degree project can be seen as a contribution to creating an understanding of the complex work environment that prevailed during today's first pandemic outbreak in the world and nurses' experiences of caring in this situation. Through its foundation in analysis of qualitative research, this can be made possible and contribute to creating tools for nurses in the future to handle similar situations and reduce the risk of ill health. / Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.

The hospitalization of a family member in an intensive care unit can be a very stressful time for the family. Family bedside rounds is one way for the care team to inform family members, answer questions, and involve them in care decisions. Few studies have examined the experiences of family members with ICU bedside rounds. A qualitative descriptive study, undergirded by the Family Management Style Framework developed by Knafl and Deatrick (1990, 2003) and Knafl, Deatrick, and Havill (2012), was done at an academic medical center examining families who both participated and did not participate in the family bedside rounds. The majority of families who participated (80%) found the process helpful. One overarching theme emerged from the data of participating families: Making a Connection: Comfort and Confidence. Two major factors influenced how that connection was made: consistency and preparing families for the future. Three types of consistency were identified: consistency with information being shared, consistency about when rounds were being held, and consistency with being informed of delays. The second major contributing factor was preparing families for the future. When a connection was present, families felt comfortable with the situation. When any of the factors were missing, families described feelings of anger, frustration, and fear. Family members who did not participate described feelings of disappointment and frustration about not having participated. As healthcare providers, what we say to families matters. They need to be included in decision-making with honest, consistent, easy-to-understand information.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter riskerar att drabbas av ögonkomplikationer tidigt i vårdförloppet till följd av medicinska behandlingar och uteblivna omvårdnadsåtgärder. Ögonkomplikationerna riskerar att orsaka ett onödigt vårdlidande.   Syfte: Att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som specialistsjuksköterskan kan utföra för att reducera risken för utvecklandet av ögonkomplikationer inom intensivvården.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på elva kvantitativa studier. För litteraturstudiens dataanalys tillämpades en kvantitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En kvalitetsgranskning av det samlade materialet genomfördes enligt GRADE.   Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman av interventioner som var protokoll, fuktkammare (MC), vitamin A (VAEO) samt artificiella tårsubstitut. Artificiella tårsubstitut delades upp i tre subteman som var koksaltlösning, ögondroppar samt ögongel. Majoriteten av åtgärderna som studerades var effektiva i jämförelse med befintlig rutinvård. Protokoll och MC visade sig ha bäst effektivitet följt av artificiella tårsubstitut.   Slutsats: Patienter inom intensivvården riskerar att utveckla ögonkomplikationer vilka kan minimeras med individanpassade omvårdnadsåtgärder. Avsaknad av rutiner för ögonvård riskerar att skapa ett onödigt vårdlidande för intensivvårdspatienter. För att minska den risken kan evidensbaserade protokoll implementeras. Dessa kan bistå specialistsjuksköterskor att initiera preventiva omvårdnadsåtgärder och identifiera ögonkomplikationer samt bidra med bestående följsamhet. Vilka omvårdnadsåtgärder som är mest effektiva är ännu oklart och ett framtida forskningsområde. / Background: Intensive care patients are early post-admission susceptible to developing eye complications due to medical treatments and missed care measures. These eye complications may lead to unnecessary suffering.   Purpose: To investigate which nursing interventions the specialist nurse can perform to reduce the risk of developing eye complications in the intensive care unit.   Method: A descriptive literature study based on eleven quantitative studies. For the literature study data analysis, a quantitative content analysis with inductive approach was used. For quality assessment the GRADE system was used.   Results: The result showed four main themes of interventions which were protocol, moisture chamber (MC), vitamin A (VAEO) and artificial tear substitutes. Artificial tear substitutes were divided into the three subthemes: saline solution, eye drops and eye gel. The majority of nursing interventions in the study were effective in comparison with pre-existing routine care strategies. Protocolized care and the use of MC proved to be the most effective interventions, followed by the use of artificial tear substitutes.   Conclusion: Intensive care patients are at risk of developing eye complications that can be minimized with individually tailored nursing interventions. A lack of routine eye care can lead to unnecessary suffering for these patients. To reduce this risk, evidence-based protocols can be implemented. These can aid nurses to initiate preventive interventions and to identify eye complications and also contribute to higher compliance. Which interventions that are the most effective and when they should be implemented is still unclear and a subject for further research.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Healthcare workers are responsible for providing evidence-based care to patients; however, many patients receive unnecessary or harmful care. Successful implementation of evidence-based guidelines can improve patient outcomes, particularly among vulnerable neuroscience patients. Focused efforts to improve nursing knowledge of and adherence to these guidelines are warranted. The purpose of this dissertation was to determine the most effective strategies for implementing evidence-based guidelines into nursing practice. First, an integrative review of the literature was conducted to explore studies addressing implementation of evidence-based guidelines in nursing. Implications from the review suggested further research to better understand which strategies should be utilized to best implement evidence-based nursing practices. Two pre- and posttest studies were then designed to identify a bundle of implementation strategies to improve neurocritical care nurses' knowledge of and adherence to stroke and spinal cord injury guidelines. The tailored, multi-faceted strategies consisted of local opinion leaders, printed educational materials, and educational outreach. Improvements in nursing knowledge of and adherence to these guidelines were noted. Lastly, program evaluations were conducted using a mixed-methods study to understand neurocritical care nurses' perceptions of the usefulness of the strategies employed during the two studies. Findings from this research provided support for the most effective implementation strategies to enhance knowledge development and guideline adherence among neurocritical care nurses for implementation of stroke and spinal cord guidelines.

Bakgrund: Som specialistsjuksköterska i anestesi och intensivvård ingår det i arbetsuppgifterna att bistå larmverksamheten inom sjukhuset. Att delta vid akutlarm innebär för specialistsjuksköterskorna, att i en akut situation behöva förflytta sig från den trygga sfären på ordinarie arbetsplats. Detta betyder att de ställs inför nya utmaningar som kan påverka upplevelsen av att delta i larmteamet. Internationellt var forskning inom området knapphändig och det hittades inga studier med inriktning på intrahospitala akutlarm i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar att delta innan, under och efter intrahospitala akutlarm. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor. Analysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier framkom i analysprocessen; Organisatoriska utmaningar; Utmaningar i arbetsmiljön; Utmaningar i teamet samt Känslomässiga och mentala utmaningar. Specialistsjuksköterskorna upplevde utmaningar med anestesiologens jourrutiner, vilket kunde riskera att intubation fördröjdes när behov uppstod. Det beskrevs praktiska utmaningar med mycket utrustning som fraktades till akutlarmet. På plats vid akutlarmet upplevdes samarbetet mellan larmteam och avdelningspersonal som en utmaning och det fanns en känsla av höga förväntningar hos specialistsjuksköterskorna. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplevde akutlarmen som en arbetsuppgift med många utmaningar. Höga förväntningar, stort ansvar för patientsäkerhet och samarbete beskrevs i deltagarnas upplevda utmaningar. Tillsammans med fortsatt forskning skulle studiens resultat kunna leda till förbättringsåtgärder och verksamhetsutveckling för vårdpersonalen som deltar vid intrahospitala akutlarm. / Background: As a nurse specialist in anesthesia and intensive care, a part of the work is to assist the emergency alarms within the hospital. Participating in an emergency alarm team means for the nurse specialist, having to move from the safe sphere of the regular workplace This means that they are faced with new challenges that can affect the experience of participating in the emergency team. Internationally, research in the field was scarce and no studies focusing on intra-hospital emergency alarms were found in Sweden. Aim: The purpose of the study was to describe the specialist nurse's perceived challenges in participating before, during and after intra-hospital emergency alarms. Method: In this study, a qualitative approach with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were conducted with five anesthesia nurses and five intensive care nurses. The analysis was carried out with inductive qualitative content analysis. Findings: Four categories emerged in the analysis process; Organizational challenges; Challenges in the work environment; Challenges in the team as well as Emotional and mental challenges. The nurse specialists experienced challenges with the anesthesiologist's on-call routines, which meant delayed intubation on occasions where there was a need. Practical challenges with a lot of equipment to be transported to the emergency call were described by the participants. On site at the emergency call, the cooperation between the emergency alarm team and department staff was perceived as a challenge. There was a feeling of high expectations among the nurse specialists. Conclusion: The nurse specialists experienced the emergency alarm as a work task with many challenges. High expectations, great responsibility for patient safety and cooperation were described in the participants' perceived challenges. Together with continued research, the results of the study could lead to improvement measures and business development for the healthcare staff who participate in intra-hospital emergency alarms.

The purpose of this review of literature is to explore the effects of interventional and environmental auditory stimuli on the adult critical care population. Current research has yet to compare and contrast the effectiveness of various interventional auditory stimuli on stress relief, an oversight this thesis aims to remedy. Modern day critical care settings demand the identification of the most therapeutic interventional auditory stimulus and the most stress-inducing environmental stimuli, so that interventions can be made to optimize patient stress levels and improve outcomes. Suggestions will be made on how to simultaneously reduce harmful or stress inducing auditory stimuli in the critical care setting and implement the optimal stress-relieving interventional auditory stimuli.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) är inrättade på sjukhus världen över, som en resurs att aktivera när patienter på vårdavdelningar försämras i sitt sjukdomstillstånd. MIG, med sin specialistkompetens, minskar antalet allvarliga händelser på sjukhus och minskar mortaliteten vid korrekt användning. Trots detta föreligger indikationer på att MIG under används och idagsläget finns det behov av översikter över befintligt kunskapsläge. Syftet med studien är därför att beskriva vårdares upplevelser av barriärer till MIG-aktivering. Studien är genomförd som en integrativ litteraturöversikt bestående av 16 artiklar, sju kvantitativa, sex kvalitativa och tre med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i januari 2023 i databaserna Cinahl och Medline och genererade totalt 1835 träffar. En systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning av litteraturen utfördes och i samband med dataanalysen bildades tre övergripande teman. Dessa teman är benämnda organisationens betydelse för MIG-aktivering, kunskapsnivåns betydelse för MIG-aktivering och attityders betydelse för MIGaktivering. Resultatet visar att MIG-situationer triggar ett spektrum av komplexa utmaningar för involverade vårdare, främst bestående av rutinrelaterade, kunskapsmässiga och sociokulturella orsaker. Avdelningssjuksköterskans roll är att bedöma när en MIG-aktivering behöver göras. Detta kan leda till känslor av otillräcklighet, och ifrågasättande av sin egen kompetens, grundat i bland annat negativa attityder och bristande interprofessionellt samarbete. MIG-sjuksköterskan har en multifacetterad uppgift som bland annat innefattar att ha ett helhetsperspektiv och arbeta strukturerat med att stabilisera patienter, kommunicera samt delegera uppgifter utefter iakttagelser. Dessa uppgifter integreras med att utgöra en mentorsroll för avdelningssjuksköterskan, där det är av vikt att inte negligera oro. Ur ett patientperspektiv ses en sårbar patient med ett stort behov av vård. Vård riskerar att utebli relaterat till barriärer till utebliven MIG-aktivering. Följaktligen motiveras en korrekt användning av MIG för att främja hälsa och förebygga lidande. / Mobile intensive care teams (MIG) are set up in hospitals worldwide, as a resource to activate when patients deteriorate. MIG, with its specialist skills, reduces the number of serious events in hospitals and reduces mortality when used correctly. Despite this, there are indications that MIG is underused and currently there is a need for overviews of the current state of knowledge. The purpose of the study is therefore to describe careers’ experiences of barriers to MIG activation. The study is conducted as an integrative literature review consisting of 16 articles, seven quantitative, six qualitative and three with a mixed method. The literature search was conducted in January 2023 in the databases Cinahl and Medline and generated a total of 1835 search hits. A systematics election process and quality review of the literature was carried out and in connection with the data analysis three overarching themes were formed. These themes are named the importance of the organization for MIG activation, the importance of the level of knowledge for MIG activation and the importance of attitudes for MIG activation. The results show that MIG situations trigger a spectrum of complex challenges for the careers’ involved, mainly consisting of routine, knowledge-related and sociocultural reasons. The ward nurse's role is to assess when a MIG activation needs to be done. This can lead to feelings of inadequacy, and questioning of one's own competence, based on, among other things, negative attitudes and a lack of interprofessional cooperation. The MIG nurse has a multifaceted task which includes, among other things, having a holistic perspective and working in a structured way to stabilize patients, communicate and delegate tasks based on observations. These tasks are integrated with forming a mentoring role for the ward nurse, where it is important not to neglect concerns. From a patient perspective, a vulnerable patient with a great need for care is seen. There is a risk for missed care related to to non-existent MIG activation. Accordingly, proper use of MIG is warranted to promote health and prevent suffering.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande bland icke-verbala intensivvårdspatienter och beror på bakomliggande sjukdomar och behandlingar som de erhåller. Smärtbedömning hos icke-verbala patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan på grund av den icke-verbala patientens oförmåga att uttrycka sig verbalt. Oförmåga att kommunicera kan bero på sänkt medvetandegrad och bakomliggande sjukdomar. Tidigare forskning visar att smärtan hos icke-verbala patienter kan bli underbehandlad och överbehandlad. Felaktig smärtbedömning kan leda till komplikationer och förlängd vårdtid och som följd kan leda till ett lidande för den icke-verbala patienten. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av smärtbedömning hos den icke-verbala intensivvårdspatienten. Metod: En systematisk litteraturstudie med integrativ design genomfördes. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, två med mixedmetod och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Resultaten visar att det finns olika faktorer som påverkar utförandet av smärtbedömning hos icke-verbala intensivvårdspatienter. Arbetsbelastning, brist på rutiner och riktlinjer, brist på skattningsinstrument samt utbildningsnivå och erfarenhet spelar roll. Vidare framkom det att intensivvårdssjuksköterskor använder sig mest av egen smärtbedömning utifrån uppvisat smärtbeteende och vitala parametrar. Slutsats: Med ökad kunskap inom smärtbedömning samt bättre förutsättningar utifrån organisatorisk nivå kan intensivvårdssjuksköterskan förebygga akuta och långsiktiga komplikationer samt minska patientens lidande. / Background: Pain is common among non-verbal intensive care patients and is due to underlying diseases and treatments they receive. Pain assessment in non-verbal patients is a challenge for the critical care nurse due to the non-verbal patient's inability to express themselves verbally. Inability to communicate can be due to reduced level of consciousness and underlying diseases. Previous research shows that the pain of non-verbal patients can be undertreated and overtreated. Incorrect pain assessment can lead to complications and prolonged hospital stay and, as a result, can lead to suffering for the non-verbal patient. Purpose: The purpose was to investigate the intensive care nurse's experiences of pain assessment in the non-verbal intensive care patient. Method: A systematic literature study with an integrative design was conducted. The result is based on 15 scientific articles, of which four are qualitative, two with a mixed method and nine quantitative articles. Results: The results show that there are different factors that influence the performance of pain assessment in non-verbal intensive care patients. Workload, lack of routines and guidelines, lack of assessment instruments as well as level of education and experience play a role. Furthermore, it emerged that intensive care nurses mostly use their own pain assessment based on demonstrated pain behaviour and vital parameters. Conclusion: With increased knowledge in pain assessment and better conditions based on organizational level, the intensive care nurse can prevent acute and long-term complications and reduce the patient's suffering.