Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar.

Uppsatsen behandlar ämnet om varumärkesstrategi i sociala medier och syftet har varit att undersöka hur mindre, oberoende företag som erbjuder kläder arbetar med varumärkesstrategi i sociala medier. Den teoretiska referensramen består av fakta inom ett antal ämnen så som varumärken och deras strategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion. Denna information har samlats in genom litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Den empiriska undersökningen har bestått av intervjuer med mindre, oberoende företag som erbjuder kläder i Göteborg och Borås och observationer av dessa företags kanaler på diverse sociala medier. Intervjuerna och observationerna har undersökt hur företagen ställer sig till de olika ämnesområden som valts ut för denna uppsats, det vill säga varumärke, varumärkesstrategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion och har lett till följande resultat: Vi har kommit fram till att de undersökta företagen arbetar med varumärkesstrategier i viss grad men utan att ha dokumenterade stadgar över hur dessa är utformade. Företagen arbetar i stor utsträckning med att vara personliga i sina sociala medier med syfte att skapa nära och goda relationer med sina kunder, något de anser är mycket viktigt i egenskap av ett mindre, oberoende företag. Företagen har samtliga haft snarlika sätt att marknadsföra sig och en del av dem menar att sociala medier ger mer respons än övriga sätt att göra reklam på.

No description available.

Denna studie handlar om hur lärare i grundskolan ser på uppdraget att utveckla eleverskommunikativa förmåga i matematik. Undersökningen behandlar vad lärare anser attkommunikation är, vilka arbetssätt och metoder de väljer för att utveckla elevernas förmågaatt kommunicera matematik, vilka svårigheter de upplever med uppdraget och hur lärarnaupplevt att Matematiklyftet har påverkat deras undervisning.Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om arbetet med att utvecklaelevers kommunikativa förmåga i matematik. Fokus ligger på hur lärare inom grundskolansårskurs 1-3 beskriver och uppfattar sin praktik och hur de integrerar kommunikation i sinundervisning.Undersökningen är genomförd med kvalitativa intervjuer som gjorts med tre lärare som allaundervisar i matematik och som har gått Matematiklyftets alla moduler. Resultatet avundersökningen delades sedan upp och analyserades genom en fenomenografisk ansats och eninnehållsanalys.I studien framkommer det att lärare har lite olika uppfattning om vad kommunikation äroch vad det innefattar. Alla lärarna i undersökningen anser att det innefattar det verbalamen det blir tydligt att de lärare som arbetar mer kommunikativt har en bredare syn på vaddet innebär, att det är mer än att bara prata matematik. Resultatet visar även att det finnstvå uppfattningar gällande kommunikationens betydelse i matematiken. Trots att allalärarna förespråkar kommunikation i matematiken så arbetar inte alla lärare på detta vis.Därför bli det tydligt att en uppfattning är att kommunikation är viktigt både i teorin och ipraktiken. Den andra uppfattningen är kommunikation inte är lika viktig eftersom att denendast blir ett inslag då tid finns över. Undersökningen visar att lärarna har en mycketpositiv upplevelse av Matematiklyftet och att det fått lärarna att arbeta mer med elevernaskommunikativa förmågan, men även om de tycker att det varit bra ger analysen avintervjusvaren en känsla av att det kan vara svårt för lärare att fortsätta likadant efter attlyftet avslutas. Det är lätt att återgå till det som man kan eftersom att de kollegialasamtalen slutar och tiden inte finns att skapa kommunikativa uppgifter.

Studiens syfte är att få en bättre förståelse av hur utvecklingen i sociala-medier – dels en ökande del av digital interaktion i förhållande till samvaro ansikte mot ansikte och dels en förflyttning av interaktion från text till bilder – inverkar på individers presentation av sin identitet. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur individer upplever skillnaden mellan olika plattformar och vad utveckling betyder för interaktionen mellan individer. Detta gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en innehållsanalys av informanternas online-profiler på Instagram. För att diskutera fenomenet ur ett socialpsykologiskt perspektiv, används teorierna rörande interaktion genom Goffman, Baudrillards teori kring individernas varseblivning av realitet samt Giddens teori gällande modernitet och självidentifiering.                      Resultatet av studien visar att sociala-medier är en stor del av individernas liv och förändringen av detta upplevs tydligt. Individerna är medvetna om att det finns en skillnad mellan online och offline realitet, dock inverkar online-realiteten på individernas liv och självuppfattning med en omfattande påtryckning. Interaktionen upplevs mer passiv och indirekt, vilket gör att individerna känner sig ensamma även då de har många vänner/följare online. Trenden mot perfektion på sociala-medier och samhällets press på individen skapar ett måste att vara online och hålla sig uppdaterad. Dessutom är sociala-medier en realitet där individer upplever en lättnad från offline-realiteten, då de kan välja vem dem vill interagera med och slipper det som känns obekvämt i offline-realiteten. I stort sätt uppfattas sociala-medier och förändringen från text till bild som något positivt, eftersom individerna känner sig mindre angripbara och tryggare inom den enklare bildbaserade applikationen Instagram.

Synen på hur städer ska planeras och byggas har förändrats ur ett historiskt perspektiv. Modernismen förde med sig glest bebyggda städer som sades skapa ett bilberoende. En vanlig åtgärd för att motverka detta är att förtäta, vilket innebär att man bygger igen luckor och länkar samman stadsdelar. Syftet med denna uppsats är att studera tre förtätningsområden i Uppsala och utifrån detta se vilka konsekvenser som förtätningen medför. Uppsatsen ämnar svara på huruvida grönområden, parker, öppna ytor, handel, service, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik påverkas av förtätningen och om en tät stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera. Resultatet visar att det ofta är öppna ytor som drabbas när ett område förtätas, då de inte prioriteras lika högt som exempelvis parker. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik gynnas av ett tätt omland. Angående handel och service innehar de som planerar en maktposition då de kan påverka hur ett område ska utformas. Det är således ofta kommunens ambitioner gällande detta som spelar roll. Huruvida människor lättare kan träffas i en tät bebyggd stad råder det delade meningar om, då det kan bero på i vilken struktur området är bebyggt eller vilka barriärer som finns på området.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt. Denna uppsats behandlar den interaktion som sker mellan ett företag och konsument, och hur interaktionen eventuellt påverkar ett företags varumärkeskapital.

<p>Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har ägt rum med sex personer som har sin arbetsplats på ett kontorshotell. Resultaten av studien visar att det är i väldigt varierande grad personerna vistas på kontorshotellet vilket inverkar på möjligheterna att interagera. Även hur lång tid de olika företagen har delat den gemensamma arbetsplatsen påverkar uppkomsten av en gemensam kultur.</p>

<p>Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet. För att responsen ska fungera på bästa sätt lyfter eleverna fram en kombination av skriftlig och muntlig respons. Det processorienterande skrivandet uppskattas inte av eleverna. De vill få skriva sin text ifred, den egna tanken med texten skall inte störas.</p>