<p>The competition between the Swedish municipalities has increased as the world has become more globalized, which means that they need to become more attractive for sustaining sound finances and not to find themselves to have a downward trend. One possibility to show the attractiveness of a place is by using place marketing and therewith attaining a stronger brand position. There are 20 suburban municipalities in the county of Stockholm, of which six are multicultural or are having a minimum of 20 percent immigrants among the residents. These immigrant areas are segregated based on class, income and culture. Problems associated with these areas have historical aspects that dates further back than modern immigration does. What could be seen as positive with these multicultural municipalities are their intercultural competences, something that should be attractive among companies that try to survive on today’s global market. Intercultural competences facilitate the managing of social expectations within a culture and in the meeting with other cultures. Immigrants have had experience of a minimum of one cultural meeting and that is with their new host culture. They should therefore have a higher likelihood of being knowledgeable when it comes to intercultural competences. This could therefore be a good attribute for immigrant areas such as multicultural suburban municipalities to include in their brand identity and by that obtain a stronger brand position. However, the question is; would such attributes attract companies? According to several statements in the daily press, Swedish companies are very interested in multiculturalism, and some actually say that it is a critical factor for a company’s survival in a globalized world. But is this really true? According to the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen), multicultural municipalities have a higher unemployment than municipalities in the county of Stockholm with fewer immigrants. This indicates that the municipalities might have a problem, but also that companies until now have not been very interested in immigrants as labor force. The primordial question of this thesis therefore is whether intercultural competence is something that could invigorate a multicultural suburban municipality’s brand position when it comes to attracting companies. Another question is how attractive intercultural competencies are in comparison to other attributes such as area, number of well educated residents and business climate. The purpose of this thesis is to find out whether multicultural suburban municipalities in the county of Stockholm are attractive business municipalities today. Furthermore, one could wonder if they are having a downward trend and if so is, what to do about that? The thesis will also examine how the present identities of those municipalities appear and if they use attributes that show their multiculturalism or their intercultural competencies. More so, the thesis will study whether multicultural suburban municipalities are to invigorate their brand position when it comes to attracting companies via the use of attributes that can be associated to their intercultural competencies. For analyzing of this thesis, three theories have been used. The first theory is a model of an unattractive place’s downward trend. The second theory is the strengthening of a brand position through a differentiated competitive advantage. The third theory is a closer definition of intercultural competence and the different competences that lies within that term. The conclusions of this thesis are that five of the multicultural suburban municipalities are unattractive business municipalities and that they are having a downward trend. Clearly, place marketing would be a good strategy to make these multicultural suburban municipalities shift their downward trend to become an upward trend. It would give them the opportunity to show their competitive advantages. It is also concluded in this thesis that intercultural competences, compared with attributes such as area, number of well educated residents and business climate or not, would be good attributes in order to invigorate the brand position since intercultural competences belongs to their core identity, it is differentiating and it could be, under certain circumstances, a competitive advantage. Nevertheless, what could be seen as a big problem is that the municipalities don’t seem to have an immense interest in place marketing.</p>

The competition between the Swedish municipalities has increased as the world has become more globalized, which means that they need to become more attractive for sustaining sound finances and not to find themselves to have a downward trend. One possibility to show the attractiveness of a place is by using place marketing and therewith attaining a stronger brand position. There are 20 suburban municipalities in the county of Stockholm, of which six are multicultural or are having a minimum of 20 percent immigrants among the residents. These immigrant areas are segregated based on class, income and culture. Problems associated with these areas have historical aspects that dates further back than modern immigration does. What could be seen as positive with these multicultural municipalities are their intercultural competences, something that should be attractive among companies that try to survive on today’s global market. Intercultural competences facilitate the managing of social expectations within a culture and in the meeting with other cultures. Immigrants have had experience of a minimum of one cultural meeting and that is with their new host culture. They should therefore have a higher likelihood of being knowledgeable when it comes to intercultural competences. This could therefore be a good attribute for immigrant areas such as multicultural suburban municipalities to include in their brand identity and by that obtain a stronger brand position. However, the question is; would such attributes attract companies? According to several statements in the daily press, Swedish companies are very interested in multiculturalism, and some actually say that it is a critical factor for a company’s survival in a globalized world. But is this really true? According to the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen), multicultural municipalities have a higher unemployment than municipalities in the county of Stockholm with fewer immigrants. This indicates that the municipalities might have a problem, but also that companies until now have not been very interested in immigrants as labor force. The primordial question of this thesis therefore is whether intercultural competence is something that could invigorate a multicultural suburban municipality’s brand position when it comes to attracting companies. Another question is how attractive intercultural competencies are in comparison to other attributes such as area, number of well educated residents and business climate. The purpose of this thesis is to find out whether multicultural suburban municipalities in the county of Stockholm are attractive business municipalities today. Furthermore, one could wonder if they are having a downward trend and if so is, what to do about that? The thesis will also examine how the present identities of those municipalities appear and if they use attributes that show their multiculturalism or their intercultural competencies. More so, the thesis will study whether multicultural suburban municipalities are to invigorate their brand position when it comes to attracting companies via the use of attributes that can be associated to their intercultural competencies. For analyzing of this thesis, three theories have been used. The first theory is a model of an unattractive place’s downward trend. The second theory is the strengthening of a brand position through a differentiated competitive advantage. The third theory is a closer definition of intercultural competence and the different competences that lies within that term. The conclusions of this thesis are that five of the multicultural suburban municipalities are unattractive business municipalities and that they are having a downward trend. Clearly, place marketing would be a good strategy to make these multicultural suburban municipalities shift their downward trend to become an upward trend. It would give them the opportunity to show their competitive advantages. It is also concluded in this thesis that intercultural competences, compared with attributes such as area, number of well educated residents and business climate or not, would be good attributes in order to invigorate the brand position since intercultural competences belongs to their core identity, it is differentiating and it could be, under certain circumstances, a competitive advantage. Nevertheless, what could be seen as a big problem is that the municipalities don’t seem to have an immense interest in place marketing.

No description available.

Denna studie utgår ifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv där barnfilmen Home (2015) analyseras med hjälp av analysmetoden kvalitativ textanalys samt med hjälp av Lorentz (2006, s 121-131) modell för utvecklande mot en interkulturell kompetens. Studiens syfte är att undersöka hur interkulturella möten gestaltas i filmen, samt undersöka hur filmen skulle kunna användas för undervisning i förskolans verksamhet för att gynna en utveckling av en interkulturell kompetens hos barnen. Studien resulterade i 19 stycken filmsekvenser som sedan analyserades. Av dessa 19 sekvenser redovisas 6 utvalda sekvenser. Genom analysen framgår det att de interkulturella mötena i filmen gestaltas på flera olika sätt och filmen delger en viss progression mot en interkulturell kompetens hos karaktärerna i filmen. Filmen som helhet gestaltas dock av en västerländsk etnocentrism vilket i sin tur gör att filmens användning för interkulturell undervisning kräver noga reflektion från pedagogen för att arbetet ska kunna motverka främlingsfientlighet och rasism och istället främja ett interkulturellt lärande. Slutsatsen dras att pedagogens roll och pedagogens interkulturella kompetens är avhängigt filmen Homes (2015) potential för att användas för interkulturell undervisning i förskolan.

No description available.

As today's classroom has transformed into a multicultural classroom, it brings with it both possibilities and challenges. We have asked ourselves the questions whether the application of an intercultural perspective in history education is possible and doable, and what obstacles and opportunities may present themselves if this perspective is applied. We have studied research regarding interculturality in a classroom specific context and through a wider theoretical framework. We did this to analyze how and if it is applicable to the subject of history education in a school context. The search engines used are: “ERC”, “ERIC”, and “SWEPUB”.     Our paper concludes that interculturality can be applied in history education without compromising eithers core ideas. Through the use of teacher discussion groups, together with introspection from the teachers’ regarding their own practice, we have found the implementation to be possible. Another aspect is that the use of historical empathy in exercises has an effect on students’ ability to construct the necessary perspective shifts needed to acquire an intercultural ability in history education. Further, we discovered that students and teachers share the view that interculturality needs to be implemented in school. However, we also note that some research regarding teachers' views are split between some deeming it to be unnecessary. Lastly, we have found that harnessing student’s emotional responses to historical issues can have positive results in regard to their acquisition of different perspectives. These perspectives lay the groundwork for the historical empathy that helps them acquire intercultural competence.      The main obstacles for applying an intercultural perspective in history education is suggested by our research to be mainly a lack of resources, time, and supporting structures.

Vi som gjort denna rapport kommer från olika härkomster och har båda mött och interagerat med mångfald under våra VFU-perioder. Vi vet att samhället idag präglas av kulturell och språklig mångfald på grund av den ökade migrationen. Därför anser vi att det är viktigt att förskollärare har kunskap om att arbeta med mångkulturalitet på ett integrerande sätt i förskolan. Utifrån detta kom vi fram till att vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet interkulturalitet i förskolan och hur deras arbetssätt kopplat till interkulturalitet ser ut. Vi är även nyfikna på om förskollärarna känner att det finns möjlighet för utveckling inom ämnet interkulturalitet i deras yrkesroll. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av datorstödda intervjuer som vi analyserat utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärarna är medvetna om att det är deras förhållningssätt och utgångspunkt som spelar en viktig roll för att möjliggöra interkulturellt lärande. Förskollärarna anser att alla kulturer och språk som finns inom förskolan bör lyftas och integreras i förskolans verksamhet och att förskollärarna själva ska ha en öppen, nyfiken och intresserad attityd i arbetet med interkulturalitet. Förskollärarna upplever även att det finns plats och möjlighet för utveckling inom kunskapsområdet i verksamheten och yrkesrollen. Resultatet av denna studie fann också att några förhållanden som påverkar förskollärares utveckling av interkulturell kompetens var fortbildning och kollektivt lärande. Dessutom ansåg somliga förskollärare att förskolerektorer sågs som aktiva interkulturella ledare och att detta kan skapa fler möjligheter för interkulturellt lärande. Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap om ämnet interkulturalitet till forskningen utifrån förskollärares perspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.

I svensk grundskola finns idag cirka 15 % elever med annat modersmål än svenska. Som blivande speciallärare anser vi att vi behöver öka vår förståelse för hur barn lär sig och tillägnar sig ett andraspråk. Syftet med studien var att ta reda på vilka hinder, svårigheter och möjligheter några klasslärare/speciallärare beskriver i arbetet med elever med annat modersmål utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi ville också ta reda på vilka anpassningar och stöd dessa klasslärare/speciallärare ger till dessa elever. Vi valde en kvalitativ metod eftersom det passade bäst utifrån det vi ville studera. Vi intervjuade nio klasslärare och två speciallärare. Med klasslärarna genomförde vi två fokusgruppsintervjuer och med speciallärarna enskilda intervjuer.  Vårt resultat visade att de lärare vi intervjuade upplevde fler hinder och svårigheter än möjligheter. Resultatet visade också att elever med annat modersmål behöver tala mer svenska och utveckla sin bakgrundskunskap till svenska språket. Det räcker inte med att endast tala svenska under korta stunder i klassrummet och på raster för att uppnå en god språkutveckling. Vår studie visade att alla lärare behöver agera som språklärare och anpassa sin undervisning och sitt arbetssätt mer för att elever med annat modersmål ska uppnå samma resultat och skolframgång som elever med svenska som modersmål. I diskussionen beskrev vi några kunskapsdimensioner som visar vad skolan som organisation och lärare/speciallärare som yrkesgrupp behöver utveckla.

<p>Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.</p><p>Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;</p><p>1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.</p><p>2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.</p><p>3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.</p><p>4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.</p><p>En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.</p>