Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares beskrivningar kring utmaningar och strategier i samverkan med vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och annan kulturell bakgrund än svensk. Studien undersöker den informella kommunikationen i hallen på förskolan. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare utmaningar vid samverkan i hallsituationen med vårdnadshavare på en förskola med mångfald avseende språk och kultur? Vilka strategier beskriver förskollärare som användbara för att vid hämtning och lämning i hallen skapa förståelse mellan förskolläraren och vårdnadshavare som har begränsad förståelse i svenska språket och en annan kulturell bakgrund än svensk? Metoden som tillämpas är kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarna anser att det finns utmaningar i samverkan med vårdnadshavare som har annan kulturell bakgrund än svensk och där språkförbistringar förekommer. Dessa utmaningar grundar sig i kommunikativa problem och kulturkrockar. Däremot beskriver förskollärarna flera strategier för att bemästra utmaningarna. Några strategier som resultatet präglades av är ett förhållningssätt baserat på nyfikenhet, förtroende och kompetens, visuell kommunikation, ett förenklat språk med vårdnadshavarna samt förskollärares förmåga att lära sig ord på vårdnadshavarnas språk. En till strategi som synliggjordes var att förskollärarna hade möjlighet att hämta en kollega på förskolan som behärskar flera språk. Strategierna beskrivs som användbara vid den informella kontakten i hallen

No description available.

Invandringen i Sverige är stor och medför kompetens som organisationer borde ta tillvara på. För att kunna ta tillvara på kompetensen som kommer med de nyanlända krävs en effektiv och lyckad integration. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur social integration går till samt vilka faktorer som påverkar den. Det finns tidigare forskning angående ämnet integration, där studiernas fokus främst ligger på individnivå. Studien är nödvändig för att öka förståelsen av integration på organisationsnivå. Studien är unik då den fokuserar på en integration mellan individer från olika kulturgemenskaper i Sverige. Forskningsansatsen är induktiv med deduktiva tendenser, med en kvalitativ flerfallstudie där undersökningen genomförts inom två organisationer där multikulturell integration pågår. Integrationen har undersökts genom 11 intervjuer, där empirsikt material har samlats in. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av utvalda teorier som har lett fram till följande slutsatser. En integration är en process i två steg. Det första steget innebär praktiska problem både när det kommer till organisation- och samhällsnivå. Det andra steget är något mer komplext då det innefattar personliga känslor angående delaktighet och samhörighet. Det är individens känsla som mäter hur nära klimax integrationen är vilket medför att graden av integration är svår att mäta. Då graden är svår att mäta medför det svårigheter att veta om full integration går att uppnå. Det finns många faktorer som påverkar integrationsprocessen bland annat: kommunikation, ömsesidighet, nationell eller internationell kultur i organisationen och ledaren. Ledaren i en organisation har ansvar att hjälpa den nyanlända. Vid kunskap om hur integrationsprocessen går till har ledare större möjlighet att agera rätt för effektiv och lyckad integration. En lyckad integration är viktig för multikulturella organisationer för att nyttja kompetens, verka ändamålsenligt och tillfredsställa den växande mångkulturella marknaden. / Immigration in Sweden is ongoing, therefore the relevance of this study is illustrated by Sweden’s modern political environment. Efficient, effective integration of immigrants involves applying an immigrant’s useful skills for the benefit of organizations and the community. The purpose of our study is to increase the understanding of how effective social integration works and also identifying important factors that influence the process. The study is unique in its focus on the social integration of Sweden’s growing immigrant population at the organizational level. The research approach is inductive with deductive tendencies. The integration process is a qualitative multiple case study that has been analyzed through 11 interviews within two organizations. Empirical data gathered in these interviews added to preexisting theories have led us to the following conclusions. Integration is a two-step process. The first involves practical problems both within the community and within the organization. The second step is more complex and includes individual feelings about the degree of participation and belonging. In the second step it’s difficult to measure the degree of integrational level . The complexity of the measurement makes it hard to know if full integration is possible to achieve. Some of the factors that affect integration process are: communication, reciprocity, national or international culture of the organization and the leader. A leader of an organization has a responsibility to help immigrants. With the knowledge about how the integration process works leaders have a bigger opportunity to act in a way that helps the process to become successful. Successful integration is essential for multi-cultural organizations to utilize the skills available to operate efficiently and satisfy the needs of a multicultural labor market.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan.   Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka? Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess. Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser. Drama för att främja mångkulturalism och interkulturell kompetens, kulturell identitet genom drama och teaterprocesser, drama som resurs för språkinlärning samt drama och teaterprocesser med syfte att spegla och engagera samhället. / Integration is a complex concept that can be approached from several perspectives and viewpoints. Drama in Education, however is based on different types of core values based in shared values. The keys to these are democracy, acceptance and equal dignity. The purpose of this paper is to identify, systematize and problematize academic research on how drama can be used, or has been used for integration purposes. What does the dialogue within the researchfield regarding drama and integration look like? What does it say about dramas role in integration processes? Are there any themes to be seen? The method used is a literaturestudie with a qualitative approach that is based on selected concepts included in an integration process. The results show four different categories in which drama is used as a method for integration. Drama for promoting multiculturalism and intercultural competence, cultural identity through drama and theater processes, drama as a resource for language learning and drama and theater processes in order to reflect and engage society.

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company’s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study. A survey was made on company X’s expatriates in Stockholm to find a pattern among the expatriate’s experiences and their needs for intercultural support. The results have shown that the support recommended in theory is also the support desired by the expatriates. The study shows that the variables which primarily have an impact on company X’s expatriates and their adjustment to the Swedish culture are: intercultural communication and competency, company support and how those accompanying the expatriates experience the new society. In terms of best results regarding expatriates cultural adjustment and integration into the Swedish society the study shows that cross-cultural training and support are the most important variables.

The purpose of this study is to examine how teachers and parents are communicating with each other in a foreign area. In case of obstacles in the communication, this study will examine how the preschools create opportunities to solve the problem. This study will also look closely at this relationship from an intercultural communication. This study is based on interviews. My informants are four teachers and four parents, one of the parents is Swedish and the other three have different ethnic and culture backgrounds. This study has reached to several results. The interviews with the teachers have shown that they are unsatisfied with their relationship with the parents because there are two factors that result to their communication difficulties. The first factor is that parents don’t have a good understanding and speaking level of the Swedish language and the second factor is that parents don’t have enough knowledge about the actual and main job of the preschools. Teachers and parents have two different points of views regarding the children’s learning objectives in the preschools. The interviews with the parents has shown that different parents had different point of view regarding communication with the teachers for example two parents were satisfied, one parent was less satisfied and the other one was unsatisfied. The three parents with the foreign background used the same strategy regarding communication with the teachers. These three parent’s strategies were to respect the preschools methods for the children’s culture and learning objectives that were used in the preschool and at the same time use different culture and learning objectives at home. The other parent with the Swedish background cooperated with the teachers to keep the same culture and learning objectives both in school and at home. Conclusion: The common purpose of communication between parents and teachers are the kids. Both parties should communicate and cooperate together to create a safe and educational environment for children`s further development.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar. I uppsatsen diskuteras om lärarnas reflektioner genom teorier om interkulturell kompetens och tidigare forskning om bland annat lärare i Hong Kong. / The aim of this thesis is to investigate seven teachers’ reflections about students with other cultural backgrounds in Hong Kong, which importance does intercultural competence have and what effect does the Hong Kong school system make. Therefore, I went to Hong Kong and spent two weeks there to search the answer to my questions. I visited two schools in Hong Kong and did seven interviews. Through the interview, it appeared that the teachers were less intercultural competent and thus felt difficulties and concerns about when meeting students with other cultural backgrounds. The teachers though that the cause that the students with other cultural backgrounds could not catch up with the language skills and the development on school subject, which they mean, could be because of their cultural backgrounds and parents. In this thesis were I discuss about teachers reflection through theory about intercultural competence, earlier research’s and studies about for example teachers in Hong Kong

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur kommunikation fungerar i praktiken utifrån respondenternas perspektiv och erfarenheter. Ambitionen med studien är att den ska bidra med en fördjupad kunskap om hur pedagoger går tillväga för att få kommunikation med nyanlända att fungera. När det verbala språket inte räcker till, vilket tillvägagångssätt använder pedagogerna för att barn och vårdnadshavare skall få en uppfattning av hur förskoleverksamheten fungerar? Studien har en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom enkätintervju. Studien riktar sig mot respondenter som är legitimerade förskollärare, med erfarenheter av att arbeta med mångkulturalitet. Centralt för studien är Aspelins perspektiv på den relationella pedagogiken, vilket är en av studiens två teoriförankringar. Det andra perspektivet är det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagoger kommunicerar genom både verbala och icke-verbala kommunikationsverktyg. Respondenterna lyfter att tolk som kommunikationsverktyg minskar missförstånd. De anser att översättningsappar inte är tillförlitliga, eftersom de inte vet om det översätts rätt, vilket kan resultera i missförstånd. Slutsatsen är att det gäller att vara kreativ i sitt sätt att kommunicera med nyanlända. Således gäller det att pedagoger tänker utanför det uppenbara i sitt sätt att kommunicera.