<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.

För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent. Tillsatskomponenten beror på strömförträngning och"proximity"-effekt. Växelströmsresistansen ger upphov till värmeförluster när kabeln belastas. Ytterligare förluster finns i materialet omkring ledarna, såsom skärm och armering. Dessa totala förluster kan beskrivas med en ekvivalent resistans, plusföljdresistansen. Dielektriska förluster är ytterligare förluster, dessa är spänningsberoende. Hur kablarnas strömvärde kan beräknas för olika förläggningssätt beskrivs. Att ta fram strömvärdet för t.ex. kabel i rör utsatt för solstrålning är komplicerat eftersom många parametrar måste tas hänsyn till. Kablar för vindkraftlast bör kunna väljas med lägre strömvärde än belastningsströmmen eftersom de ej är kontinuerligt belastade. Olika kabelnätslayouter skapas för den planerade havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak. Dessa utvärderas med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter. Kablar med strömvärden nära eller under belastningsströmmen bör väljas eftersom kabelkostnaden har större inverkan än förlustkostnaden. Dock inverkar det framtida elpriset, om detta stiger ökar förlustkostnadens inverkan.

At first glance, the group CEO's (koncernchefens) legal position looks easy. It is the CEO’s responsibility to lead and make decisions on matters which affect the entire group, all while defending the company’s best interests. However, when one looks closely at how the Companies Act (Aktiebolagslagen) regulates how a company should organize itself, as well as the options available to manage the group, one rea-lizes that simply appointing a group CEO does not necessarily make the company compatible with the Companies Act. A group CEO threatens to reduce both the Board and CEO's legal administrative districts which are not in accordance with legal and commercial principles.In order to introduce a group CEO it requires a detailed investigation of the group's legal relationships. Through investigation, the companies can clarify what is included in the subsidiaries’ executives' legal management area, in order to align the group CEO's powers—eliminating the threat to restrict the jurisdiction of the various group companies' Board of Directors and CEO. The group CEO could potentially take advantage of his or her position and use his or her power to damage one of the subsidiaries. Since the group CEO is not mentioned in the Companies Act, Chapter 29, as one of the responsible parties, the group CEO is not, at least not directly, sub-ject to damages based on the Companies Act, tort law.A potential solution to this is to apply the Commercial Code (Handelsbalkens) 18th chapter and its rules of tort law, which states that the group CEO would take a trus-teeship (sysslomannaställning) with one of the Group companies. This paper/essay presents and analyzes various ways a CEO can exercise the power to represent sever-al group companies and the grounds upon which the group CEO can be held liable for his or her actions.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt? Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet. Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade. Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility &amp; Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter. Slutligen framkom även att Ericsson har ett relativt proaktivt synsätt på CSR och att företaget arbetar på att förändra attityden kring CSR inom organisationen.

<p>Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?</p><p>Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.</p><p>Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.</p><p>Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att skapa förståelse för hur banker implementerar CSR internt. För att besvara syftet ligger fokus på två forskningsfrågor; <em>Hur implementerar bankerna de tre aspekterna av CSR internt</em> och <em>Hur arbetar bankerna jämförelsevis med CSR</em>?</p><p><strong>Metod:</strong> Studien syftar till att skapa förståelse för hur banker arbetar med CSR internt och hur de implementerar det i det vardagliga arbetet. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom olika arbetsområden på de två bankerna. Analys av den insamlade empirin har utförts genom att återkoppla empiri till teori.</p><p><strong>Resultat &amp; slutsats:</strong> Genom studien har det visat sig att de båda bankerna jobbar liknande med de tre aspekterna av CSR och att den största skillnaden på bankernas CSR-arbete låg vid vinstmaximering.</p><p><strong>Examensarbetets bidrag:</strong> Studien har utformats till att fylla forskningsgapet om hur CSR-arbetet ser ut internt inom banksektorn i Sverige. Således har denna studie bidragit till att fylla forskningsgapet genom att studera svenska bankers arbete med CSR internt. Då de studerade bankerna är belägna i Sverige tillför denna studie ett utökat teoretiskt bidrag inom den befintliga teorin.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Denna studie har endast studerat två olika banker i Sverige, varför det är viktigt att inkludera ytterligare ett antal banker för att kunna jämföra om det finns en skillnad i CSR-arbete. Det är också nödvändigt att göra ytterligare forskning om varje aspekt för att undersöka om det finns skillnader i CSR-arbete</p>

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.