We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements. Logistics has become a contributing factor to create competitiveness and profitability of a company. There are many companies through efficient logistics increased its market competitiveness. Businesses may have difficulty delivering on time, resulting in customers choosing a competitor instead. For companies to rapidly adapt to what the customer wants today requires well-functioning logistics system. These systems are dependent on qualitative planning and if they cant get that right information it might result in tied capital, which means that products have to be sold at a lower price. Most people know that communication is important, but it still exist deficiencies in many large industrial companies.   The purpose of this paper is to describe how communication between the sales and logistics department works on large industrial companies and to create understanding for how this might affect the internal material flow.   In order to work with this purpose the writers used a qualitative study where a case companie where used to get answers. The study is deductive, meaning that the writers used theory in order to produce data. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the case company. The authors used an hermeneutic approach, which means that they interpret the data by themselves.   The theoretical approach used in this study is: communication, material flow and communication impact on the flow of material.  The writhers also read up on Internal communication which is about how information is conveyed intern in a company. It is also presented in relation to the material flow which is about how goods move within the company. The material flow is affected and is constantly in need of internal communication.   The communication process between the sales and logistics department on the case company is containing several steps and torque. Communication is about the flow of information between departments which enables the daily work. This communication consists of oral, written and electronic channels. The electronic channels are used more frequently according to the case company. They used this in form of email and intranet. An overview of the company is considered to be important in order to be able of communicate effectively and means that employees are aware of each other's tasks and understand the needs of others. The overview of the case company is currently weak and therefor affects the internal flow of materials. There are many effects of communication that affects the internal flow of materials, to have an overview is one of these. / Vi har lämnat industrisamhället och istället lever vi i ett postindustriellt kunskaps- och informationssamhälle. Det talas ofta om att industritillverkning har försvunnit eller att det har förändrats kraftigt. Detta betyder att färre sysselsätts inom tillverkningsindustrin medan tjänstesektorn ökar, vilket resulterar i att gränserna mellan produktion och administration minskar. Produktionen går från masstillverkning till mer flexibla och specialiserade lösningar. Detta sätter större krav på den logistiska kedjan som ständigt behöver arbeta efter kundens önskemål. Logistik har blivit en bidragande faktor till att skapa konkurrenskraft och lönsamhet i ett företag. Det finns många företag som genom effektiv logistik ökat dess konkurrenskraft på marknaden. Företag kan ha problem med att leverera i tid, vilket resulterar i att kunderna väljer en konkurrent istället. För att företag snabbt ska kunna anpassa sig efter vad kunden vill ha krävs idag välfungerande logistiksystem. Dessa system är beroende av kvalitativ planeringinformation och om inte denna information kommunicera rätt kan det i leda till att kapital binds och att produkter då måste säljas till ett lägre pris. De flesta vet om att detta är viktigt, ändå existerar kommunikationsbrister inom många stora industriföretag. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelning fungerar på stora industriföretag och skapa förståelse för hur denna kommunikation kan tänkas påverka det interna materialflödet.   För att kunna arbeta med detta syfte har skribenterna använt sig av en kvalitativ studie där ett fallföretag används för att få svar. Studien är deduktiv vilket betyder att skribenterna utgår från teori för att sedan ta fram data. Datan samlades in genom semi-strukturerade intervjuer där anställda på fallföretaget deltog. Skribenterna använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt vilket gjorde att de själva tolkar den data som samlas in.   Den teoretiska ansats som använts är kommunikation, materialflöde och kommunikationens påverkan på materialflödet. Inom kommunikation diskuteras också intern kommunikation som handlar om hur information förmedlas intern i ett företag. Det presenteras också i relation till materialflöde som handlar om hur varor rör sig internt i företaget. Materialflödet påverkas och är hela tiden i behov av intern kommunikation. Kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelningen på fallföretaget innehåller idag flera olika steg och moment. Kommunikationen handlar om ett informationsflöde mellan avdelningar som möjliggör det dagliga arbetet. Denna kommunikation består av muntliga, skriftliga och elektroniska kanaler. De elektroniska kanalerna är de som används mest på fallföretaget i form av email och intranät. Överblicken i företaget anses vara viktigt för att kunna kommunicera effektivt och innebär att medarbetare är medvetna om varandras arbetsuppgifter och förstår sig på andras behov. Överblicken på fallföretaget är idag svag och påverkar därgenom det interna materialflödet. Det finns många effekter av kommunikation som påverkar det interna materialflödet, att ha en överblick är en av dessa.

Syfte och forskningsfrågor                                Syftet är att skapa en förståelse för internt varumärkesbyggande hos företag. Studien avser även att bidra med en insikt om hur den vetskapen kan ge bidrag till positiva kundvärden, för att stärka företagets goda anseende och därmed deras position på marknaden. För att undersöka det kommer vi utföra en fallstudie på företaget Gekås Ullared. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:   Hur kan ett företag arbeta med internt varumärkesbyggande för att stärka sitt anseende och därmed sin position på marknaden? Hur kan ett företag med hjälp av internt varumärkesbyggande, skapa positiva kundvärde?                                                        Metod                                               Studien är en fallstudie över hur företaget Gekås Ullared arbetar med internt varumärkesbyggande. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom sju semistrukturerade djupintervjuer.                 Slutsatser Resultatet av studien visar att företag som tillämpar internt varumärkesbyggande, genom att öka förståelsen av vad varumärket står för, ämnar erhålla en mer motiverad och engagerad personalstyrka. Det i sin tur leder till att kunderna i större utsträckning mottar en positiv upplevelse av företagets varumärke. Det resulterar i att företagets goda anseende ökar och därmed stärks även dess position på marknaden.

Ökad konkurrens på marknaden har inneburit ökade krav på organisationer att generera mer innovativa idéer. Då ökad innovationsgrad hos idéerna står i relation till ökat risktagandet innebär detta att organisationer tvingas hantera högre risk. En av konsekvenserna av detta är att det kan skapas ett internt motstånd inom organisationer mot idéer av högre innovationsgrad, något som denna studie syftar till att undersöka hur detta kan motarbetas. Ämnet kring hur motstånd mot innovation kan motarbetas har legat till grunden för flera tidigare studier. Det främsta forskningsområdet har varit att granska organisationsledningens hantering med fokus på innovationsstrategi och organisationskultur. Denna studie fokuseras dock på en mer lokal nivå kring hur en innovationsavdelning ska arbeta för att minska motståndet mot nya idéer. Fokus för studien ligger i hur en innovationsavdelning kan arbeta med involvering i innovationsprojekt och kommunikation med berörda parter för att minska motståndet. Ett område som enligt författarnas tolkning är relativt outforskat inom forskningsområdet innovation. Studien genomfördes som en induktiv fallstudie inom en svensk organisation inom dagligvaruhandeln. Under studien har totalt 16 intervjuer genomförts inom fallstudieorganisationen. Samtliga respondenterna är i någon grad delaktiga i innovationsarbetet och kan delas in i fyra roller där de antingen är beställare av projekt till innovationsavdelningen, mottagare av resultatet från innovationsprojekt, mellan chefer som arbetar nära innovationsavdelningen eller personer som arbetar inom innovationsavdelningen. Vidare har studien kompletterats med fyra intervjuer inom andra organisationer med innovationsavdelningar för att undersöka generaliserbarheten i resultatet. Resultatet tyder på att involvering och kommunikation under innovationsprojekt ska anpassas efter de berörda individerna samt projektets karaktär. Slutsatsen som har dragits är att en dynamisk hantering av involvering av roller samt anpassad kommunikation kring projektstruktur och projektmål skapar ett bredare engagemang inom organisationerna, vilket tros ha en positiv inverkan på att minska motståndet inom organisationer. / Increased competition in the market has resulted in increased demands on organizations to generate more innovative ideas. Since it is shown that the level of innovation correlate with the amount of risk-taking, this means that organizations are forced to handle higher risks. One of the consequences is that this can lead to an internal resistance within organizations against ideas of a higher degree of innovation and this study aims to investigate how this can be counteracted. How organizations should face this ascending resistance has formed the foundation of several earlier studies. The primary research on the subject has been to review management's handling of the organization with a focus on innovation strategy and organization culture. The focus of thisstudy is instead towards a more local level of the problem, how an innovation department can work with involvement in innovation projects and communication with involved people to reduce the resistance. An area, according to the authors' interpretation, that is relatively unexplored in the science of innovation. The study was performed as an inductive case study at a Swedish organization in the FMCG sector. During the study a total of 16 interviews were conducted at the case study- organization. All of the respondents are at some level involved in the innovation work and can be divided into four different roles where they either; order projects from the innovation department; receive the results from the innovation department; are middle managers who work closely with the innovation department; or are people working in the innovation department. Furthermore, the study has been complemented by four interviews at other companies with assigned innovation departments in order to investigate the generalizability of the results. The results indicate that involvement and communication during an innovation project should be dependent on the involved individual and the characteristics of the project. The conclusion that can been drawn from the study is that a dynamic management of the involvement of individual and a customized communication regarding the project structure and project goals creates a wider involvement within companies, which is believed to have a positive impact on decreasing the resistance within companies.

I det här examensarbetet har utnyttjande av spillvärme internt för att energieffektiviserapelletstillverkningen vid Bioenergi Luleå projekteras. Arbetet har innefattat attundersöka om det är möjligt att implementera spillvärmen i processen utan att störanuvarande produktion, vilken teknik som efterfrågas och om det blir någon vinst förföretaget. Grundliga litteraturstudier har genomförts för att ta reda på hur spillvärmekan användas och vad det finns för teknik för att göra det möjligt. Att användaspillvärme internt för att effektivisera olika typer av processer är något som används istörre utsträckning idag och verkar vara något som flera företag är beredda att satsa på. Viktiga resultat som tagits fram i det här projektet är att det kommer vara möjligt atteffektivisera pelletstillverkningen utan att störa befintlig produktion. Genom attförvärma kvarnluften från 23 ℃ till 58 ℃ kommer det resultera i att torkeffekten kansänkas till 𝑃𝑇𝑜𝑟𝑘−𝑠𝑝𝑖𝑙𝑙 = 8235 𝑘𝑊, fuktigheten på spånet kommer då öka till 9,35 %och temperaturen på spånet efter torken kommer sjunka till 𝑇2 = 122 ℃. Det kommerinte ske någon stor skillnad i tillsatt ånga innan pelletspressarna med den nyatemperaturen från hur det ser ut idag. Den stora vinsten som Bioenergi Luleå kommerfå av att förvärma kvarnluften är att mängden spån i torken kommer att kunna öka till332,64 𝑡𝑜𝑛/𝑑𝑦𝑔𝑛 vilket resulterar i en ökning på ca 790 𝑡𝑜𝑛 𝑝𝑒𝑙𝑙𝑒𝑡𝑠 𝑝𝑒𝑟 å𝑟. Känslighetsanalysen visar det att oavsett om mätningarna skulle ha en minskning på10 % eller öka med 10 % så skulle vinsten för Bioenergi Luleå fortfarande varamarkant. Ökningen på pelletsproduktionen kommer fortfarande uppgå mot runt700 𝑡𝑜𝑛 𝑝𝑒𝑙𝑙𝑒𝑡𝑠/å𝑟.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

Under de senaste åren har användningen av interna sociala nätverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade användningen av publika sociala nätverk (så som Facebook eller Twitter) på arbetstid, då detta tenderar att sänka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anställda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna väggar och fokuserar mer på att främja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och få det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis används ISN inom större företag för att främst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat på genomförda metoder) skräddarsy ett gränssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social. Studien kommer att fokusera på tre olika faktorer som är utvecklade för att motivera användningen av interna sociala nätverk, i syfte att skapa mervärde för de anställda i den dagliga verksamheten. / In recent years, the use of internal social networks (ISN) has significantly increased. One reason for this may be due to the increased use of public social networks (such as Facebook or Twitter) during working hours. This tends to lower the morale and efficiency of employees. An ISN basically acts as a social medium fixed inside a company or organization's internal walls and focuses more on promoting cooperation, communication and exchange of knowledge. As one would implement an ISN within a corporation to mainly find and share knowledge. This thesis investigates how to implement an ISN in a smaller company and getting it to live within the organization. In this thesis, I will (based on the conducted methods) customize an interface for Xtractor Interactive AB in an ISN called Totara Social. The study will focus on three different factors that are developed to motivate the use of the internal social networks, in order to add value to the employees in everyday business.

This thesis builds upon the etiology of forced migration studies. It contributes to the field in three specific ways. First, by using a global database that is not limited to OECD countries; second, by observing the last twenty years, which is also the most migrant intense period in human history; third, by operationalizing human rights violations as an independent variable. I conduct statistical analyses using fixed effects least squares, on a pooled cross-sectional time-series data set, consisting of data from 175 countries for the years 1995–2014. My findings contradict two recent studies that have suggested that the reasons behind forced migration have changed since the end of the Cold War. Rather, the results of this study support the conclusion that threats against personal integrity causes people to leave their homes. International violence on the own nations territory as a threat to the personal integrity, civil violence as a threat to the personal integrity and dissident violence as a threat to the personal integrity all have statistical significant effects on refugee populations. I conclude the thesis by suggesting several areas that should be of great interest for further research.

Internt varumärkesbyggande handlar om att på något sätt säkerställa att ett företags varumärkeslöfte anammas av de anställda så att varumärket verkställs i praktiken och i och med det möter de förväntningar som varumärket skapat hos kunden. För att företag ska lyckas förmedla sitt budskap till kund så är det därför viktigt att företag lyckas förena de anställda med företagets varumärke. De anställdas beteende kan fungera som en språngbräda till att förverkliga varumärket, eller det motsatta, genom att de inte handlar i enlighet med varumärket kan det försvåra för varumärket att bli trovärdigt och pålitligt. Ledaren har en viktig roll internt varumärkesbyggande och denne fungerar både som den strategiska länken mellan de strategiska beslut som kommer från huvudkontor och anställdas genomförande.Forskningsområdet internt varumärkesbyggande fokuserar främst på hur ledningen ska arbeta för att kommunicera varumärket samt hur viktiga de anställdas är då de förverkligar varumärket. Därmed är det intressant att undersöka ledarens roll i internt varumärkesbyggande då perspektivet till stor del uteblivit inom forskningsområdet. För att generera en djupgående förståelse för detta, grundar sig arbetet på en kvalitativ fallstudie på företaget Coop där följande problemformulering besvarats:"Hur upplever butikschefer på Coop internt varumärkesbyggande och sin roll när företaget genomgår en varumärkesförändring?"Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som hindrar och möjliggör för butikschefer att sprida varumärket inom organisationen. Med vår studie kommer vi att bidra till forskningen med ytterligare kunskap om ledarens roll i det interna varumärkesbyggandet.Studiens resultat påvisar aspekter som hindrar ledaren att sprida varumärket vidare i organisationen i form av brist på information, tidsbrist och tolkningsutrymme. Aspekter som möjliggör för ledaren att sprida varumärket består kunskap & förståelse, arbetsdagen, översättning av abstrakta ord, uppföljning och förankring.

<p>För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krävs att köparen ställer krav på säljaren. För att kunna göra detta krävs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnät designas. En kabels växelströmsresistans består av en likströmskomponent och en tillsatskomponent. Tillsatskomponenten beror på strömförträngning och"proximity"-effekt. Växelströmsresistansen ger upphov till värmeförluster när kabeln belastas. Ytterligare förluster finns i materialet omkring ledarna, såsom skärm och armering. Dessa totala förluster kan beskrivas med en ekvivalent resistans, plusföljdresistansen. Dielektriska förluster är ytterligare förluster, dessa är spänningsberoende. Hur kablarnas strömvärde kan beräknas för olika förläggningssätt beskrivs. Att ta fram strömvärdet för t.ex. kabel i rör utsatt för solstrålning är komplicerat eftersom många parametrar måste tas hänsyn till. Kablar för vindkraftlast bör kunna väljas med lägre strömvärde än belastningsströmmen eftersom de ej är kontinuerligt belastade. Olika kabelnätslayouter skapas för den planerade havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak. Dessa utvärderas med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter. Kablar med strömvärden nära eller under belastningsströmmen bör väljas eftersom kabelkostnaden har större inverkan än förlustkostnaden. Dock inverkar det framtida elpriset, om detta stiger ökar förlustkostnadens inverkan.</p>

<p>Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter. Slutligen framkom även att Ericsson har ett relativt proaktivt synsätt på CSR och att företaget arbetar på att förändra attityden kring CSR inom organisationen.</p>