Titel: Anställdas motivation och belöningssystem som en påverkande faktor - en fallstudie om Bemanna AB Författare: Emina Helic & Emmy Ahlqvist Nivå: Magisteruppsats, 30 hp Nyckelord: Arbetsmotivation, Inre motivation, Yttre motivation, Belöningssystem, Bemanningsföretag, Internt anställda. Bakgrund: Personalstyrka beskrivs vara ett företags största och svåraste kostnad att kontrollera, vilket är synbart i bemanningsbranschen som är omtalad för en 40% högre personalomsättning än övriga branscher. För arbetsgivare anses det vara väsentligt att erhålla kunskap om hur företag kan arbeta kring att bevara motivationen hos medarbetarna för att minska personalomsättningen men också för att skapa en förstärkt marknadsposition. Belöningssystem är en typ av styrmedel som kan bistå företag för att komma i underfund med problemet och influera motivationsgraden. Ett genomtänkt belöningssystem, vilken är utarbetad efter företagets individuella egenskaper, behov och nuvarande situation, har vidare fastställts vara en påverkande faktor gällande beteenden och prestationer. Forskningsfråga: Hur arbetar bemanningsföretag med att motivera internt anställda genom att bruka ett belöningssystem? Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och få en djupare förståelse över hur bemanningsföretag motiverar internt anställda genom att bruka belöningssystem. Vidare är syftet att utveckla en modell med begreppsdefinitioner vilken kan beaktas av bemanningsföretag, som har avsikt att forma, samt använda interna belöningssystem. Metod: Det kvalitativa tillvägagångssättet med en enskild fallstudie har tillämpats för att besvara forskningsfrågan och uppnå studiens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med elva interna medarbetare från olika nivåer på bemanningsföretaget Bemanna AB. Sekundärdatan grundar sig på undersökta dokument från det valda fallföretaget. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått ifrån att kombinera allmänna motivationsteorierna, tillsammans med de utvecklade arbetsanpassade teorierna kring motivation. Ramverket har vidare utgått ifrån att kartlägga fyra centrala beståndsdelar som är väsentliga att se över vid bruket och upprättandet av ett belöningssystem. Resultat: Studiens resultat påvisade att en kombination av monetära- och icke-monetära belöningar i ett sammantaget hybrid-belöningssystem är väsentligt för att uppnå en ökad motivationsgrad hos interna medarbetare. Det är nödvändigt med ett tydligt och realistiskt samband mellan prestationskrav och måluppfyllelse för en ökad motivation och uppfyllelse av incitamentseffekterna. Studien har bidragit till en framställd modell där begreppen: jämförelse, förväntningar, attityder och företagskultur har identifierats och påvisats inneha en inverkan vid användandet av ett belöningssystem. Kollisioner påträffades vidare i modellen hos- alternativ mellan olika personlighetstyper och har utvecklats genom begreppen: relationsjägare, kompensationsjägare, den förväntansfulla och den förväntanslösa.

Det interna skadeståndsansvaret i aktiebolagsrätten för verkställande direktör och styrelseledamot regleras i 29 kap. aktiebolagslagen (2005:551). För att skadestånd ska kunna utgå krävs det att en ledningsfunktionär har agerat försumligt och därigenom överträtt exempelvis lag, bolagsordning eller åvilande plikter. Det interna skadeståndet verkar reparativt i den mån att skadeståndet ersätter en uppkommen skada och preventivt i den mån att bolagsledningen, på grund av rädslan att bli personligt skadeståndsskyldig, mer omsorgsfullt förvaltar bolagets angelägenheter. För att en styrelseledamot eller verkställande direktör ska kunna hållas skadeståndsskyldig är en grundläggande processförutsättning att ansvarsfrihet har behandlats på bolagsstämman. Ansvarsfrihetsinstitutets huvudändamål är att främja effektivitet inom bolaget genom att bolagsstämman tar ställning till ansvarsfrågan och på så sätt avgränsar bolagsledningens ansvar. Beviljad ansvarsfrihet innebär dock inte att en ledningsfunktionär är garanterat fri från ansvar, utan lagen innehåller flera undantag från beviljad ansvarsfrihet som möjliggör att skadeståndstalan kan väckas ändå. Processer om internt skadestånd kan inledas på anmodan av både bolagets majoritets- och minoritetsaktieägare. Talerätten åvilar styrelsen att för bolagetsräkning föra talan i det förra fallet, och minoritetsaktieägarna i det senare. I uppsatsen diskuteras det fall att minoritetsaktieägarna väcker talan mot bolagsledningen. Studien visar att det är minoritetsaktieägarna som står den ekonomiska risken av att föra en skadeståndsprocess, en omständighet som kan verka avskräckande för minoritetsaktieägarna. För det fall ett internt skadestånd döms ut är ledningsfunktionärerna personligt betalningsansvariga. Bolaget har emellertid möjligheten till att teckna en ansvarsförsäkring förbolagsledningen. Försäkringsgivaren ersätter då skadeståndet upp till ett försäkringsbelopp vilket innebär att ledningsfunktionärerna i princip är fria från personligt ersättningsansvar. I denna uppsats utreds och analyseras huruvida ansvarsförsäkringen har en hämmande effekt på det handlingsdirigerande incitamentet som är avsikten med skadeståndet preventiva funktion, vilket samtidigt vägs mot att den reparativa funktionen främjas. För att ansvarsfrihetsinstitutetsavsedda ändamål ska uppfyllas krävs tydliga incitament för bolaget och minoritetsaktieägarna att väcka talan om interna skadestånd. I annat fall får ansvarsfrågan en underordnad betydelse för bolagsledningen vilket hämmar ändamålen.

I dagens samhälle är det oerhört betydelsefullt för organisationer att värna om sina nätverk, digitalisering skapar relationer snabbare än vad det tidigare gjorts i människans historia. Inte minst är det lika viktigt för organisationer att fokusera på sitt interna nätverk, med sina egna medarbetare. Ett nätverk byggs på relationer och har därmed en djupare innebörd än vad ett partnerskap skulle innebära, inom ett internt nätverk förflyttas viktig information, värdefulla idéer samt behövs en stark källa av kommunikation. Eftersom ett internt nätverk byggs på relationer, skapar det i sin tur en annan innebörd för människorna inom nätverket, nätverket kräver mer av medarbetarna, det vill säga tillit. Tilliten stärker relationerna inom de interna nätverket och är en byggsten för att en relation skall kunna fungera. Det blir därför av stor innebörd att förstå hur viktig tilliten är inom ett internt nätverk och hur det påverkar effektiviteten.  Denna studies syfte har varit att undersöka hur tillit kan påverka effektiviteten i ett internt nätverk ur ett ledarskapsperspektiv. För att förstå perspektiven internt nätverk, tillit och effektivitet, har skribenterna intervjuat fem ledare i svenska organisationer. Valen av respondenterna är gjotda utan någon form av kriterier, därmed har aspekter som kön, ålder , typ av organisation saknat relevans för denna studie. Det enda kriteriet skribenterna hade var att ledarna skulle ha minst 20 medarbetare under sig. I denna studie definieras en ledare som person med någon form av makt för att fatta viktigt beslutstagande. De fem olika ledarna har roller som platschef, restaurangschef, delägare, styrelsemedlem inom ideell förening, samt teamleader. Studien har gjorts genom en kvalitativ metod, deduktiv ansats, samt semistrukturerade intervjuer för att samla empiri.  Resultatet av studien visar att ledarna har ett förhållandevis lika tankesätt när det kommer till vikten av tillit inom det interna nätverket hos sina medarbetare, Ledare B benämner tillit som att det är det viktigaste man kan ha inom en organisation, men även det sköraste. Att ha tillit är utav otroligt stor vikt, men att arbeta för att bibehålla och fortsätta stärka den är minst lika betydelsefullt. Som teoretisk bidrag visar studien ledare ska ge sina medarbetare frihet som skapar effektivitet i form av att det uppmanar till kreativitet och innovation.

Around one third of the CO2-emissions in the world are estimated to be originating from the industrial sector. These emissions must be reduced dramatically and one of the ways of doing so is by improving energy efficiency. Energy efficiency aims to reduce the energy needed whilst ensuring the same amount and quality of goods and services. There are many approaches to energy efficiency and technical solutions are known to be most common. Making new investments or being innovative is not the only solution, it is also important to consider the managerial aspects of energy efficiency, known as energy management. Energy management aims to make activities and operations at a production site more energy efficient by focusing on changing behaviours and increasing knowledge regarding energy. This thesis aimed to facilitate the establishment and development of an energy management strategy into a large industrial company by applying a network perspective into the organisation. This was believed to reduce the risk of sub-optimising as well as information and knowledge silos. The thesis first focused on how a framework could be designed to facilitate the development of an energy management strategy for internal networks, which was then applied to an existing large industrial company to see how the framework could be applied in practise. The result of the application was a strategy specifically designed for the needs of the case company. The thesis utilised theories and frameworks regarding energy management and combined this with theories concerning networks, more specifically internal networks. By combining existing literature it was possible to design a framework which was specified for internal networks and energy management. The aim was that the framework could be used to formulate a strategy that would help a company in their work to improve their energy efficiency within multiple parts of their organisation or production. The finalised framework consisted of four phases which are to be applied if an appropriate strategy is to be formulated. The framework was applied to a large aluminium extrusion company and an internal network was thereby created within the company. The framework focused on two different levels of the organisation, the corporate level as the wider and more strategic viewpoint and the unit level focusing more specifically on each member of the network. Through interviews and questionnaires it was possible to understand and evaluate the newly defined, internal network, and utilise these results in the formulation of a strategy. It was concluded that the entire network must cooperate to improve how they work with organisational matters. The corporate level was good at this but was lacking on unit level, meaning that the units could utilise the corporate level to improve. The application of the framework also resulted in more specific strategies for three of the units and on corporate level for the case company. The strategies stated what to prioritise and how to address weaknesses, threats, and opportunities. They also highlighted the strengths within the network.

Background: Attention focus on either one's own body movements (internal focus) or the effect of one's movements (external focus) has been shown to play a significant role in motor control. Particularly, an external focus has emerged as the most beneficial in terms of both performance and rehabilitation. However, there remains uncertainty about whether an external focus is preferable in all contexts. Aim: The aim of this study was to investigate whether internal and external attention focus affect motor control of the lower extremity during a bilateral leg extension and flexion task among uninjured individuals and individuals with anterior cruciate ligament reconstruction. Method: The participants consisted of 12 uninjured individuals and five individuals with anterior cruciate ligament reconstruction (ACLR) aged between 21 and 38 years. All participants performed a supine leg press movement on a sliding board with different focus instructions that were either neutral, externally on separate bars under each foot, internally on the feet, or internally on the knees. The movements were captured by a 3D camera system. The outcome variables were the difference in the position of the bars in the sagittal plane and the smoothness of the movement. The outcome variables were statistically compared between focus instructions for the control group and between the control group and the ACLR group for each focus. Results: In the analysis for the control group, some significant differences between different focuses were found, where internal distal focus on the feet yielded the best results. The results did not show any significant differences between the control and ACLR groups in any of the chosen variables. Conclusion: In the control group only, a few significant differences were observed when comparing the focuses against each other. The study's results indicate that the different attention focuses implemented did not have a significant difference in performance between the groups. This may suggest that a larger sample size or more studies are needed to confidently determine which focus is advantageous for improved smoothness and symmetry in a similar test.

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.

Sammanfattning   Titel:                            Externt kapital i samband med investeringar                             - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland   Nivå:                     C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:            Madelene Bergström                             Mikael Pettersson   Handledare:           Per-Arne Wikström   Datum:                       2012 – 06   Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar.   Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 – 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion.   Resultat & slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar.   Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar.   Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital / Abstract   Title:                               External capital for investments                                       - A study of successful firms in Gästrikland   Level:                             Bachelor-essay in business science   Author:                          Madelene Bergström                                      Mikael Pettersson   Supervisor:                     Per-Arne Wikström   Date:                             2012 - 06   Objective: The aim is to examine successful companies and their attitude towards different sources of external capital in an investment situation, we also exam how these companies have funded previous investments.   Method: Data collection has been made in two steps, we have conducted a web survey to 229 successful companies in Gästrikland and we have used already existing data from the years 2005 - 2011. This data is then compiled and presented in graphical format. The analysis has been done by comparing the empirical evidence and theory which then forms the basis for discussion.   Results & conclusion: This study shows that the companies prioritize internal capital rather than external and that their attitude towards external capital varies with market fluctuations. There is also a difference between the companies attitude to different sources of capital and the capital sources they actually have used for investments.   Suggestions for future research: A study on a deeper level that highlights the underlying causes of differences in attitudes towards different sources of capital and which sources who actually been used for an investment.   Essay contributions: The study contributes to a better understanding of how companies finance investments.   Keywords: pecking order, funding, capital sources, external capital, internal capital

Methane measurements over lake Tämnaren show a pronounced diurnal variation with high values at night and low values during daytime. The atmosphere over the lake and its surroundings is simulated with two different settings and resolutions of the WRF model during a period of eight days in May 2011 to investigate if a lake/land breeze circulation could be the cause of the observed methane variation. A night time land breeze can give rise to convergence over Tämnaren of the natural methane emissions from the lake which possibly could explain the diurnal variation. Analysis show that although Tämnaren is large enough to initiate a fully closed circulation these events are likely going to be rare because of the strong dependence of the background wind speed and cannot therefore be the cause of the pronounced diurnal variation. A fairly moderate wind speed will dominate over the thermodynamical forcing necessary to create a lake breeze. Even so, it is possible that a closed or nearly closed circulation could enhance the diurnal pattern with an increase of methane concentration at night and a decrease during the day. The reason for the high night time methane concentration is more likely due to the accumulation in a shallow internal boundary layer that develops over the lake combined with high night time methane flux caused by waterside convection. / Mätningar av metankoncentrationen över Tämnaren visar en tydlig dygnsvariation med höga värden på natten och låga under dagtid. Atmosfären över sjön med omgivning modelleras med två olika inställningar och upplösningar av WRF modellen under en åttadagarsperiod i Maj 2011 för att undersöka om en sjö- och landbriscirkulation kan vara orsaken till den observerade metanvariationen. På natten kan en landbris ge upphov till konvergens över Tämnaren av de naturliga metanutsläppen vilket skulle kunna vara en möjlig förklaring till dygnsvariationen. Vidare analys visar att Tämnaren är tillräckligt stor för att initiera en sluten cirkulation men dessa händelser är troligtvis sällsynta på grund av det starka inflytandet av bakgrundsvinden och kan därför inte vara orsaken till den uttalade metanvariationen. En relativt måttlig vind kommer dominera över den termodynamiska effekt som är drivande för skapandet av sjö- och landbris. Trots detta är det möjligt att en sluten eller nästan sluten cirkulation kan förstärka metanhaltens dygnsvariation med en ökning på natten och minskning under dagen. Orsaken till den observerade höga metankoncentrationen på natten är troligare en ackumulering i ett grunt internt ytskikt som bildas över Tämnaren kombinerat med höga nattliga metanflöden till följd av konvektion i sjön.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen. Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory. Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete. Ytterligare ett förslag är att studera effekterna av det interna varumärkesarbetet utifrån de anställdas perspektiv då tidigare forskning tyder på att de anställda kan uppfatta varumärket på olika sätt. Uppsatsens bidrag: Då det saknas empiriska studier rörande internt varumärkesarbete anser vi att vårt bidrag med denna studie är at vi har skapat förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag kommunicerar företagsidentiteten internt inom organisationen. Vi har heller inte funnit någon tidigare studie som inriktat sig på det interna varumärkesarbetet enbart inom fastighetsmäklarföretag och anser därför att vi har bidragit med kunskap till denna bransch. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how management in service companies work practically with the internal communication of the company's core values, vision and culture of the entire organization. Method: Empirical data were collected through interviews and therefore subject to the qualitative approach. Semi-structured interviews have been conducted on four different real estate brokerage firms. The collected data is then analyzed by an abductive method of analysis inspired by A well grounded theory. Result & Conclusions: The results from this study shows that it’s mainly about getting the organization to live the corporate identity in the everyday life. In order to succeed with this, companies is using different communication channels, training programs and inspirational activities, thus lectures and competitions. It is also important that the management appears admirably, and that the message of the brand is imbued in all corporate activities. Suggestions for future research: We suggest that future studies can be dedicated to how corporate brands monitoring its internal branding. Another proposal is to study the effects of internal brand building based on employees' perspective, as previous research indicates that employees may perceive the brand in different ways.Contribution of the thesis: Since there is no empirical studies related to internal branding, we believe that our contribution of this study is that we have created an understanding of how management in service companies communicates corporate identity internally within the organization. We have neither found any previous study that focused on the internal branding work exclusively in the real estate brokerage firm, and therefore believe that we have contributed knowledge to this industry.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel. Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.