The purpose of the present study was to evaluate the effectiveness of a home-based multicomponent anger management program utilizing self-control procedures for: (a) decreasing frequencies of aversive parent behaviors directed toward target children and (b) altering parents'; angry feelings and subjective urges to physically harm their children in provocation situations. Abusive parents from three at-risk families were trained in the use of anger management skills tb aid them in coping with arousal on cognitive, somatic, and behavioral levels, simultaneously. Results indicated that the training procedures were successful in significantly reducing rates of aversive parent behavior exhibited in the home across all treated family units. The program also appeared successful for decreasing parents' angry urges and their daily rates of "feeling angry" when provoked by their children. These reductions in the parents' rates of aversive behavior and angry feelings following anger control training were maintained at stable levels over a 6 month follow-up period.

Bakgrund: Män drabbas av våld i nära relationer. Då våld i nära relationer är ett samhällsproblem är det nödvändigt för sjuksköterskor att vara utbildade inom ämnet. Det är viktigt att sjuksköterskor kan identifiera och hjälpa människor, som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Män som utsatts för fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld, led av både fysiska och psykiska påfrestningar. De fysiska konsekvenserna synliggjordes genom ärr och bandage. Det psykiska välmåendet påverkades negativt med beskrivningar om PTSD, självmordsförsök och förlust av självkänsla. Samhälleliga hinder som rädsla för att inte bli trodd, stigma och maskulina normer påverkade mäns förmåga att söka hjälp för våld i nära relationer. Män stod inför utmaningar med att övervinna stigmatisering som offer samtidigt som de navigerade genom förväntningar kring manlighet. Vissa män upplevde negativa reaktioner från sjukvårdspersonal och polis. Positiva och professionella reaktioner från formella tjänster var avgörande för att skapa förtroende och ge männen det stöd de behövde. Slutsats: Våld i nära relationer orsakar fysiska och psykiska men för män. Samhällets normer och stigmatisering av manlighet hindrar dem från att söka hjälp. För att effektivt stödja och skydda dessa män krävs ett förändrat synsätt, ökad medvetenhet och utbildning för sjuksköterskor. Ytterligare forskning behövs för att förstå upplevelserna av våld i nära relationer och utveckla förebyggande åtgärder. / Background: Men can be victims of intimate partner violence. Intimate partner violence is a societal issue, it is necessary for nurses to be educated on the subject. It is important for nurses to be able to identify and help individuals, who have been exposed to intimate partner violence. Aim: To describe men's experiences of being victims of intimate partner violence. Method: A descriptive literature review based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Results: Men who have experienced physical, sexual, psychological, and economic violence suffered both physical and psychological harm. The physical consequences were manifested through scars and bandages. Their mental well-being was negatively impacted, with descriptions of PTSD, suicide attempts and loss of self-esteem. Societal barriers such as fear of not being believed, stigma, and masculine norms affected men's ability to seek help for intimate partner violence. Men faced challenges in overcoming the stigmatization as victims while navigating expectations around masculinity. Some men experienced negative reactions from healthcare professionals and police. Positive and professional responses from formal services were crucial in building trust and providing the support these men needed. Conclusion: Intimate partner violence causes physical and psychological harm to men. Societal norms and the stigma surrounding masculinity prevent them from seeking help. To effectively support and protect these men, a changed perspective, increased awareness and education for nurses are required. Further research is needed to understand the experiences of violence in close relationships and to develop preventive measures.

Bakgrund   Våld i nära relationer är ett etablerat samhällsproblem. 27 procent av alla kvinnor inom åldern 15–49 kommer att drabbas av våld i nära relation under sin livstid. Detta våld kan ta både en fysisk, psykisk, ekonomisk eller sexuell karaktär och kan leda till flera psykologiska och medicinska problem hos offret. Vården spelar en viktig roll i upptäckandet av våldsutsatthet och har en skyldighet att fråga om våldsutsatthet när misstanke uppkommer. Således finns det ett behov av att förstå hur ett bra vårdmöte mellan våldsutsatt patient och vårdpersonal skapas och vilka faktorer som påverkar patientens upplevelse av det. Syfte Att undersöka faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet hos kvinnliga patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som underlag. Dessa artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL genom blocksökning av MeSH termer/subject headings samt titelsökning. Artiklarna gallrades och genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet och därefter sammanställdes och analyserades sedan med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre teman och sex subteman. De övergripande teman var vårdpersonalen och deras arbetssätt samt attityd, patientens känslor och tidigare upplevelser samt ramarna för mötet. Resultatet visade vikten av att personal bemöter patienter med empati och lyssnar på deras berättelse, gör tid för deras samtal samt behandlar deras känslor som legitima. Ett personcentrerat förhållningsätt hos vårdpersonal visades också ha en stor roll i att främja avslöjande av våld. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser flera viktiga faktorer i vårdmötet med våldsutsatta patienter. Personalen spelade en viktig roll i vårdmötet, deras förhållningsätt och det partnerskap de bygger med patienterna påverkar deras vilja att berätta om våld. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i mötet med våldsutsatta patienter och genom personcentrerat förhållningsätt kan sjuksköterskan bidra i arbetet mot våld i nära relationer. / Background Intimate partner violence is a fundemental social problem. 27 percent of all women in the age of 15-49 will be victimized by intimate partner violence in their lifetime. This violence can take both a physical, economical,  mental, sexual character and can lead to several phycological and medical problems in victims. Healthcare plays a major part in the discovery of violence and have a responsibility to inquire about violence when suspicion arises. Because of this there is a need to understand how a good encounter between abused patients and health care can be arise and understand which factors affects patients experience of that meeting. Aim To explore factors that influence abused female patients experience of their encounter with healthcare. Method A nonsystematic review was conducted based upon 12 qualitative articles. These articles were collected from the databases PubMed and CINAHL through block search of MeSH terms/Subject heading and title searches. The articles were culled and put through quality review with Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality and later analyzed and synthesized using an integrated analysis Results The data analysis gave rise to three themes and six subthemes. The overarching themes are healthcare personnel, their way of working and attitudes, patients’ feelings and previous experience and the frame of the meeting. The result showed the importance that personnel treats patients with empathy and listen to their story, be available for their conversations and treats their feelings as legitimate. A person-centered approach in health care personnel showed to have a large role in the discovery of violence. Conclusions This literature review brings to light multiple factors in the encounter with abused patients. The personnel play an important role in the encounter, their approach to patients, and the partnership they build with the patients effects their will to disclose violence. Nurses play an important role in the meeting with abused patients and nurses can with a person-centered approach contribute to the work against intimate partner violence.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som förekommer över hela världen och en av tre kvinnor utsätts någon gång i livet. Våldet utsätter kvinnan för fysiskt samt psykiskt lidande och kvinnor upplever dessutom ofta att vårdpersonal inte tar deras situation på allvar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande elva vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Pubmed.  Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ett ansvar att vårda, stötta och ge information om vilken hjälp som finns att få. Faktorer som sjuksköterskorna upplevde som hinder var i brist på utbildning i ämnet våld i nära relation, brist på erfarenhet av att möta  våldsutsatta kvinnor samt arbetsmiljöfaktorer såsom hög arbetsbelastning. Möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation väckte starka känslor av oro för kvinnans hälsa, rädsla och ilska gentemot mannen samt hjälplöshet och frustration om kvinnan valde att vara kvar i relationen. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Många svårigheter kan uppstå på grund av bristande kunskap och erfarenhet samt tidsbrist. Detta resulterar i att kvinnor inte får den hjälp de behöver, vilket gör att sjuksköterskor känner sig otillräckliga. / Background: Intimate partner violence is a public health problem that occurs worldwide and one of three women are exposed to it at some point in their lives. The violence exposes the woman to physical and psychological suffering, and women also often feel that healthcare professionals do not take their situation seriously. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design with eleven scientific articles that were searched in the database Pubmed.  Findings: The results showed that the nurses considered that in the meeting with women exposed to intimate partner violence they had a responsibility to provide care, support and information about what help is available. Factors that the nurses experienced as obstacles were a lack of education on the subject of intimate partner violence, a lack of experience in meeting abused women and work environment factors such as high workload. Meetings with women exposed to intimate partner violence evoked strong feelings of concern for the woman's health, fear and anger towards the man, and helplessness and frustration if the woman chose to remain in the abusive relationship. Conclusion: The study shows that nurses experience various difficulties when dealing with women exposed to intimate partner violence. Many difficulties can arise due to lack of knowledge and experience, as well as lack of time. This results in women not getting the help they need, making nurses feel insufficient.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och leder till många och allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja hälsa och mänskliga rättigheter samt lindra lidande och har därför en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation. Syfte Syftet var att belysa faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet att identifiera kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram genom databassökning och manuell sökning i CINAHL och PubMed. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom underlättande och hindrande faktorer som påverkade identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Underlättande faktorer för identifiering av våld i nära relation var erfarenhet, kunskap, synliga tecken på våld, tillgång till screeningsverktyg och god kommunikation. Hindrande faktorer var begränsad erfarenhet begränsad kunskap, arbetsmiljö, organisation, emotionell distansering, personliga värderingar och attityder. Slutsats Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap både i grundutbildningen och fortlöpande kompetensutveckling om våld i nära relation. Hälso-och sjukvården behöver tydliga riktlinjer samt rätt screeningverktyg för att sjuksköterskan ska kunna identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver hålla ett professionellt förhållningssätt till kvinnor utsatta för våld i nära relation och ignorera egna personliga fördomar. / Background Violence in intimate relationships is a global health problem and leads to many and serious consequences for women. The nurse must work to promote health and human rights and relieve suffering and therefore has an important role in the work against violence in close relationships. Aim The purpose was to highlight factors that can affect the nurses ability to identify women who are exposed to violence in close relationships. Method A literature review based on 13 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The articles were retrieved by database search and manual search in CINAHL and PubMed. The results were analyzed using content analysis. Results The results revealed facilitating and hindering factors that influenced the identification of abused women. Facilitating factors for identifying intimate partner violence were experience, knowledge, visible signs of violence, access to screening tools and good communication. Obstructing factors were limited experience, limited knowledge, work environment, organization, emotional distancing, personal values and attitudes. Conclusions The nurse needs to gain increased knowledge both in basic education and ongoing competence development about violence in intimate relationships. The health care system needs clear guidelines and the right screening tools for the nurse to be able to identify and care for women exposed to violence. The nurse needs to maintain a professional approach to women exposed to violence in a close relationship and ignore their own personal prejudices.

Introduktion: Våld i nära relation, framför allt våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som drabbar ungefär en tredjedel av alla kvinnor i världen. Våldet kan handla om sexuella övergrepp samt fysiska eller psykiska övergrepp. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om hur de ska bemöta dessa kvinnor för att de ska få den hjälp de behöver. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt bestående av tio kvalitativa originalartiklar, som identifierades genom sökning i PubMed och Cinahl. Artiklarnas resultat analyserades med analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med två respektive tre subkategorier. Kvinnorna i studierna uttryckte att det var viktigt att få frågan om våldsutsatthet från vårdpersonalen, samt att empati och en bra kommunikation var viktigt för att kunna tala om våldet. Kvinnorna upplevde det även som betydelsefullt när vårdpersonalen hade tid för dem och hade kunskap inom området. I flera fall beskrevs möten där de inte fick det bemötande de önskade. Slutsats: De våldsutsatta kvinnorna upplevde ett varierande bemötande från vårdpersonalen. För att bemötandet ska bli bättre behöver vårdpersonalen mer utbildning och kunskap om hur de ska bemöta våldsutsatta kvinnor. Det behövs även mer forskning om detta för att kunna utbilda personal som då kan arbeta evidensbaserat. / Introduction: Intimate partner violence, especially violence against women, is a big public health problem, which about a third of all the women in the world have been exposed to. The violence could be of sexual, physical or psychological nature. It is important that health personnel are educated and know how to properly approach these women so they can receive the help they need. Aim: To study how women who have been exposed to intimate partner violence experienced the encounters with health personnel. Method: A literature review that consists of ten original qualitative articles, which were divided into categories and subcategories after being analyzed. Results: The results were presented in two categories with two and three subcategories respectively. The women in the studies highlighted the need to be asked about exposure to intimate partner violence by health personnel but added that good communication and health personnel displaying empathy was important for them to be able to talk about the violence. The women also experienced it as meaningful when the health personnel had time for them and were educated on intimate partner violence. Several encounters where women did not get the treatment they wished for were described. Conclusion: The abused women experienced a varying treatment from health personnel. In order to improve the treatment of women exposed to intimate partner violence, there is a need for more education and knowledge among health personnel. Further research is needed on the subject to be able to educate and work, based on evidence.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem och utgör ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska såväl psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att identifiera våldet samt ha kompetens att hjälpa kvinnorna.  Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Studierna som användes i denna litteraturöversikt var kvalitativa. Resultat: Temat upplevelser av vårdtillfället presenterades med tre kategorier. Tidsaspekten framförde att tiden påverkade kvinnornas upplevelser av mötet. Frågan om våldet redogjorde att kvinnorna kände sig värdefulla när personalen frågade om våldet men att frågan sällan ställdes. I personalens åtgärder framförde flera kvinnor att personalens åtgärder fokuserade på annat än våldet. Temat intryck och påverkan av bemötandet presenterades med tre kategorier. I det goda mötet framförde kvinnorna att de kände sig trygga, trodda på och bekräftade av personalen. De upplevde även att personal bemötte dem med empati. Det bristfälliga mötet redogjorde att flera kvinnor upplevde att de inte togs på allvar, blev förminskade och ifrågasatta. De upplevde även att personalen saknade empati i bemötandet. I kategorin skuldbeläggande framfördes det att flera kvinnor kände sig skuldbelagda av personalen när de berättade om sin våldsutsatthet. Slutsats: Kvinnorna upplevde både goda och bristfälliga bemötanden av hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna uttryckte i många fall att de inte fick den hjälp de var i behov av. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation samt kommunikation skulle kunna utveckla det bristfälliga bemötandet. / Introduction: Violence against women is a widespread public health problem and constitutes a serious threat towards women's physical as well as mental health. Healthcare personnel have a responsibility to identify the violence and to have knowledge in how to help the women.  Purpose: The aim of this study was to explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters with healthcare personnel.  Method: Descriptive design with literature review as method. In this literature review the included studies were qualitative. Results: The theme experiences of the care occasion was presented with three categories. The time aspect stated that time affected the women's experiences of the meeting. The question about the violence expressed that the women felt valuable when the healthcare personnel asked about the violence but that the question rarely was asked. Provided care reported that several women experienced that the healthcare personnel focused on providing care against other issues than the violence. The second theme, the impact and effect of the encounters, was presented with three categories. The good encounter stated the women felt safe, believed and confirmed by the healthcare personnel. They also felt that they were encountered with empathy. The inadequate encounter expressed that several women felt that they were not taken seriously, felt diminished and questioned. They also felt that the staff lacked empathy in their encounter. Blaming stated that several women felt blamed by the healthcare personnel when they told them about their exposure to violence. Conclusion: The women experienced both good and inadequate encounters by healthcare personnel. In many cases the women expressed that they did not receive the help they needed. Increased knowledge among healthcare providers regarding intimate partner violence and communication would improve the inadequate encounters.

The extremely high rates of intimate partner violence (IPV) experienced by Black women in community supervision programs (CSPs) who use drugs represents a major public health concern given the vast overrepresentation of Black women in the criminal legal system compared to non-Hispanic white women due to racialized drug laws and policies. National IPV surveillance data suggest that the rates of IPV in this population may be even higher among Black women who have sex with women and men (WSWM) in CSPs who use drugs. However, there remains a dearth of research that centers the experience of Black WSWM. Fear of experiencing police violence and experiences of racial and sexual discrimination pose additional challenges for Black WSMW in CSPs who use drugs to access both IPV and a broader range of services. No studies, to date, have examined typologies of IPV and its association to accessing IPV-related services among Black women with multiple intersecting minoritized identities including substance use, sexual behavior, and criminal-legal involvement. To address these gaps, this dissertation: 1) Identified typologies of IPV; 2) Examined how membership to latent classes is associated with use of core IPV services; and 3) Explored underlying mechanisms that may link IPV class, sexual behavior, and access to and utilization of IPV-related services. This dissertation study uses a sequential explanatory mixed methods approach with 1) secondary baseline survey data from Project EWORTH, a NIDA-funded HIV intervention study of 352 Black, drug-involved women mandated to CSPs and 2) primary qualitative follow-up data with participants from the same study to inform findings from the secondary data analysis. This dissertation found positive significant associations between having had both male and female sexual partners and more types and greater severity of IPV. Additionally, there was a significant, positive association between more types and greater severity of IPV and lifetime use of an order of protection. WSWM had a significantly higher odds of lifetime use of a DV shelter. Of interest, WSWM moderated the effect of people experiencing more severe violence accessing DV shelters. Qualitative interviews revealed unique forms of IPV such as feeling coerced to take a criminal charge for their partner and spiritual abuse, both of which are not captured with standard IPV measures or discussed broadly in IPV literature. Additionally, CSP staff served as an important link to services among these women. Overall, these results suggest that more inclusive IPV screening, referral to service, and actual services, as well as providing training for service providers that consider the effects of multiple, marginalized identities has on experience of IPV, and access to and use of services among Black women in the criminal legal system.

Introduktion: Kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation finns överallt i samhället. Våldet orsakar ett stort lidande för kvinnan och har negativa konsekvenser för samhället på flera olika sätt. Dessa kvinnor finns i alla vårdens olika verksamheter och tidig upptäckt av pågående eller tidigare utsatthet av våld kan vara livsavgörande. Det är vanligt att kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation känner sig otrygga att berätta om situationen och mötet med sjukvårdspersonal kan betyda mycket för hur kvinnan går vidare i sin livssituation. Syfte: Att beskriva hur våldsutsatta kvinnor i nära relation upplevt bemötandet av vårdpersonal.  Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design där tio originalartiklar med kvalitativ ansats studerades.  Resultat: Kvinnornas upplevelser av vårdpersonalens bemötande från studierna beskrivs i tre huvudkategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av tidsbrist hos vårdpersonal och att inte bli prioriterad, upplevelser av stigmatisering av den våldsutsatta kvinnan och den sista kategorin är upplevelser av brister i vårdpersonalens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna upplevde ett negativt bemötande av vårdpersonalen när de inte togs på allvar, kände sig bortprioriterade och när de kände sig dömda eller beskyllda för våldet. Det bemötandet som kvinnorna uppskattade var när de blev sedda, hörda och när vårdpersonalen var empatiska. / Introduction: Women exposed to intimate partner violence exist everywhere. The violence causes suffering for the woman and has negative consequences for society in different ways. These women can be found in all the different healthcare settings, and early detection of ongoing or previous exposure to violence can be life-changing. It is common for women who have been exposed to intimate partner violence to feel insecure to tell about the situation and meetings with healthcare personnel can mean a lot for how the woman moves forward. Aim: To describe how women who have been exposed to intimate partner violence experienced encounters with healthcare personnel.  Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach.   Result: The women's experiences of the healthcare personnel treatment from the articles are described in three main categories. These categories are: experiences of lack of time on the part of healthcare personnel and not being prioritized, experiences of stigmatization of the abused woman and the last category is experiences of shortcomings in the treatment from the healthcare personnel.  Conclusion: The women experienced negative treatment by the healthcare personnel when they were not taken seriously or felt deprioritized, judged or blamed for the violence. The treatment that the women appreciated was when they were seen, heard and when the healthcare staff were empathetic towards them.

BakgrundVåld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och en kränkning av den mänskliga rättigheten. Konsekvenser av våldet är olika psykiska, reproduktiva och sexuella hälsoproblem. Vårdpersonal bör identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer genom observationer, riktlinjer och screening. SyfteSyftet är att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i situationer när de utsatts för våld i nära relation av sin partner. MetodEn litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid en systematisk översikt. Resultatet är sammanställt av 13 artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. ResultatTre huvudkategorier identifierades till resultatet. Huvudkategorierna är: Bemötandet viktigt för främjande av värdighet, Att uppleva ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen samt Brist på integritet. SlutsatsKvinnor upplever till största del att vårdpersonal saknar empati, inte har tid eller inte tar kvinnorna på allvar när de talar om att de utsätts för våld i nära relation. Ett fåtal kvinnor upplever bemötandet positivt med empati och förtroende från vårdpersonal. Fortsättningsvis bör fokus ligga på att ge våldsutsatta kvinnor ett lugnt och empatiskt bemötande där kvinnorna får den tid de behöver. / BackgroundIntimate partner violence is a global health issue and a violation of human rights. Consequences of the violence are psychological, reproductive and sexual health problems. Healthcare professionals should identify women who have been subjected to intimate partner violence through observations, guidelines, and screening. AimThe aim is to describe women's experiences of how healthcare professionals’ meet them in situations when the women have been subjected to intimate partner violence. MethodA literature review with elements of the methodology used in a systematic review. The result is made from 13 articles found in the databases Cinahl and PubMed. ResultsThree main categories were identified for the results. The main categories are: Treatment important for the promotion of dignity, Experiencing inadequate treatment from healthcare professionals and Lack of integrity. ConclusionsWomen mostly feel that healthcare professionals lack empathy, don't have time or don't take them seriously when the women talk about being exposed to intimate partner violence. A few women experience the treatment positively with empathy and trust from healthcare professionals. In the future, the focus should be on giving women subjected to violence a calm and empathetic treatment where the women get the time they need.