Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem. Det bidrar till konsekvenser för samhället och kvinnan. Sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnadsarbetet. De ska främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. I sin profession ska de förhålla sig till den etiska koden för sjuksköterskor. De ska med hjälp av kommunikationen skapa vårdmöte där kvinnornas behov och hälsoprocesser respekteras för att få kvinnorna delaktiga i sin vård. Kvinnorna ska känna en förtroendefull relation till sjuksköterskorna för att en mellanmänsklig relation ska kunna uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod ​En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar. Artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom det fyra teman; (1) Emotionella utmaningar för sjuksköterskor vid våld i nära relationer, (2) Sjuksköterskors engagemang och attityder, (3) Brist på kunskap och utbildning och (4) Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relationer. Sammanfattning Den brist på kunskap som framkom i resultatet visade att sjuksköterskor kände en osäkerhet i hur man på ett lämpligt sätt, utan att kränka kvinnornas integritet skulle ta upp frågan om våld i nära relation och hur man sedan skulle hantera svaret. Att se till kvinnornas autonomi är viktigt i omvårdnaden av de våldsutsatta kvinnorna, eftersom ett autonomistödjande förhållningsätt stärker kvinnornas integritet. / Background Intimate partner violence is a social problem on a global level. It contributes to consequences both for the society and for women. Nurses have the ultimate responsibility for the nursing of patients. They shall promote health, prevent illness and alleviate suffering. In their profession, they shall relate to the ethical code for nurses. They shall, through communication, create a health care- meeting, where the women´s needs and health processes are respected, to make sure the women are involved in their own care. The women should experience trust in order for an interpersonal relationship to arise- between women and the nurses.​ Aim The aim with this study was to shed light on nurses' experiences of the health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence.​ Method A literature review based on ten scientific articles. The article were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's analysis model.​ Results Four themes were identified in the results; (1) Emotional challenges for nurses in cases of intimate partner violence, (2) Nurses' commitment and attitudes, (3) Lack of knowledge and training and (4) Nurses' experiences of identifying intimate partner violence   Summary The lack of knowledge that were identified in the results showed that nurses felt uncertain about how to appropriately address the issue of intimate partner violence, without violating women's privacy and how to later approach their response. Taking care of the women's autonomy is important in the care of women who are exposed to violence, since an autonomy-supportive approach strengthens the women's integrity​

Bakgrund: Våld i nära relation erkänns vara ett stort samhällsproblem och förekommer globalt. Våldshandlingarna kan uttryckas olika och uppträder i samtliga miljöer där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Uppskattningsvis drabbas en av tre kvinnor av fysiskt eller sexuellt våld någon gång under livet. Sjuksköterskan är en nyckelperson för att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relation och förser dessa kvinnor med fortsatt vård. Våldsutsatta kvinnor har ofta starka emotionella band till förövaren, vilket leder till svårigheter att bryta relationen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio empiriska studier. Huvudresultat: I resultatet framkom sju teman; misstanke om våldsutsatthet, att fråga om våld i nära relation, bygga en förtroendegivande relation, hur sjuksköterskor hanterar våldsutsatta kvinnor, behov av kunskap, personliga hinder och hinder på organisations och samhällsnivå. Slutsats: Resultatet av föreliggande litteraturstudie påvisar sjuksköterskors erfarenheter att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation med avseende på flera aspekter. Om vårdgivare och sjuksköterskor tar sitt ansvar samt har kunskap i omvårdnadsarbetet, kommer kvinnor utsatta för våld i nära relation få tillgång till förbättrad vård. Globalt sett möter sjuksköterskor våldsutsatta kvinnor på flera vårdinrättningar och har en central roll i vårdandet. / Background: Intimate partner violence is recognized as a major societal problem globally. The acts of violence can be expressed differently and occurs in all environments with the majority of victims being women. It is estimated that one in three women experience physical or sexual violence at some point in their lives. Nurses play a key role in identifying women who exposed to intimate partner violence and provides these women with ongoing care. Women who are exposed to violence often have strong emotional ties to the perpetrator, which makes it difficult to break away from the relationship. Aim: To describe nurses ́ experiences in caring for women exposed to intimate partner violence. Method: A descriptive literature study based on ten empirical studies. Main findings: In the result seven themes emerged; suspicion of violence, asking about violence in a close relationship, building a trusting relationship, how nurses deal with women exposed to violence, need for knowledge, personal obstacles and obstacles at organizational and societal level. Conclusion: This literature review highlights nurses ́ experiences in caring for women exposed to intimate partner violence, covering several aspects. If caregivers and nurses take responsibility and have the knowledge to care for women exposed to violence, they will have access to improved care. Globally, nurses meet women exposed to violence in several healthcare settings and play a central role in their care.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett problem världen över som påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Kvinnor utsatta för våld söker sig ofta till akutmottagningarna och den första person de möter är sjuksköterskan. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa kvinnor, etablera ett förtroende och förse dem med en stödjande miljö under hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade 11 originalartiklar analyserades genom tematisk analys.  Resultat: Två teman utsågs; barriärer i omhändertagandet av kvinnan och sjuksköterskans ansvarsområde. Utifrån dessa togs sex subteman ut; sjuksköterskans attityd, sjuksköterskans kunskaper & erfarenheter, könsbarriärer, arbetsmiljön, identifiera tecken på våldsutsatthet och att erbjuda hjälp. Slutsats: Det finns mycket oklarheter om hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer på akutmottagningar ska identifieras, då sjuksköterskor saknar utbildning och tydliga riktlinjer för ämnet. Det krävs mer evidensbaserad omvårdad kring våldsutsatta kvinnor för att hjälpa sjuksköterskorna att genomföra sitt arbete på ett korrekt vis. / Background: Intimate partner violence against women is a worldwide problem that effects the society economically and socially. Women exposed to violence often seek help at the emergency care where the first person they meet is the nurse. The nurse's task is to identify these women, establish trust and provide them with a supportive environment throughout the care process.  Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of identifying women exposed to intimate partner violence that seek help at the emergency care. Method: A general literature review that included 11 original articles analyzed through thematic analysis. Results: Two themes were selected; barriers in caring for the woman and the nurse’s area of responsibility. Then six sub themes were selected; the nurse’s attitude, the nurse’s knowledge & experiences, gender barriers, identifying signs of violence espouser and to offer help. Conclusion: There are a lot of confusion about how to screen women exposed to intimate partner violence in emergency departments, as the nurses lack training and clear guidelines in the subject. More evidence-based measures are needed to treat the women to be able to help the nurse’s do their work in a correct way.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som drabbar kvinnor världen över. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att stödja och fånga upp kvinnorna så tidigt som möjligt för att motverka vidare konsekvenser för kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta då deras kompetensområde innefattar att identifiera omvårdnadsbehov och att ge personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa studier. Studierna söktes via databaserna Cinahl och Pubmed. Fribergs analysmodell nyttjades i analysarbetet. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var: ’Önskan att hjälpa kvinnorna’, ’Utmaningar i sin professionella roll’ och ’Starka känsloupplevelser i och efter mötet’.   Konklusion: Sjuksköterskor som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir starkt påverkade och är i behov av utbildning inom området. Tydliga riktlinjer för omhändertagande av dessa kvinnor kan vara ett effektivt sätt att underlätta för sjuksköterskor i deras profession. / Background: Intimate partner violence is a major public health problem that affects women all over the world. Healthcare services has an important role in supporting and meeting women as early as possible to counteract further consequences for the women. Nurses has an important role in this area as their competence is to identify nursing needs and providing person centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting women who have been victims of domestic violence. Method: Literature study based on eight qualitative studies. The studies were searched through the databases Cinahl and Pubmed. Fribergs analysis model was used in the analysis process. Result: The results was presented in three main categories and seven related subcategories. The main categories were: ‘The wish to help the women’, ‘Challenges in their professional role’ and ‘Strong emotional experiences in and after the meeting’. Conclusion: Registered nurses meeting women who is experiencing intimate partner violence needs more education in the area. Clearer guidelines for the care of these women would be an effective way to make it easier for the nurses in their profession.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet visade att det fanns ett flertal hinder för sjuksköterskan vid identifiering av misshandlade kvinnor, där de mest framträdande var bristfällig kunskap och tidsbrist. Vikten av att skapa trygghet och förtroende till kvinnan var centralt för att hon skulle våga anförtro sig. Resultatet har tolkats utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori som bygger på beroendet av andra människor i speciella situationer och inlevelse i patientens situation. Det är tydligt att mer utbildning inom ämnet behövs liksom nationella handlingsplaner. / Violence against women is a global problem and occurs in all social classes. The healthcare system has a great responsibility, relating to identification and nursing of these women. Many vulnerable women go unnoticed by the healthcare system though. The aim of this study was to highlight the meeting between the nurse and the physically abused women. The method was a systematic literature review using the science process according to Goodman’s seven steps. The results were based on 12 scientific articles, with both qualitative and quantitative research. The articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result showed several barriers in identifying physically abused women. The most significant factors were lack of knowledge and time constraints. The importance of creating a sense of security and confidence between the nurse and the woman was crucial to disclose the abuse. The result has been interpreted from Kari Martinsens nursing theory based on the dependency of other people in special situations and empathy in the patient's situation. It is obvious that more education in this area is necessary as well as national guidelines.

Bakgrund Våld i nära relationer utgör ett stort globalt problem för individer men även samhället i stort. Kvinnor drabbas av våld i nära relationer i mycket större utsträckning än vad män gör. De som är utsatta för våld i nära relationer kan drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och våldet har även en negativ påverkan på andra faktorer i det vardagliga livet. Begreppet våld som används i den här studien inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur kvinnors hälsa påverkas av våld i nära relationer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på sammanlagt 21 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl och i databaserna gjordes sökningar med hjälp av relevanta Mesh-termer samt Subject Headings. De inkluderade artiklarna är primära källor som var högst tio år gamla och som kvalitetsgranskats till hög och medelkvalitet. Med hjälp av de inkluderade artiklarna sammanställdes det två huvudkategorier till resultatet: fysisk hälsa och psykisk hälsa. Resultat Litteraturöversiktens resultat presenterades i form av två huvudkategorier. Den första huvudkategorien var fysisk hälsa med underkategorierna fysiska besvär, långvariga hälsokonsekvenser och missbruk. Den andra huvudkategorien var psykisk hälsa med underkategorierna ångest, depression och PTSD, självskadebeteende, suicid och suicidförsök, samt slutligen psykosocialt välmående. Våld i nära relationer bidrog till att kvinnor drabbades av fysisk och psykisk ohälsa samt att livskvaliteten försämrades. Kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer hade sämre hälsa än kvinnor som aldrig upplevt våld i nära relationer. Våld i nära relationer kunde leda till långvariga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Att uppleva en kombination av olika typer av våld samtidigt ledde till en större negativ hälsopåverkan jämfört med att endast uppleva en typ av våld. Slutsats Våld i nära relationer påverkade kvinnors hälsa negativt och våldsutsatta kvinnor hade generellt sämre hälsa än icke-våldsutsatta kvinnor. Alla typer av våld bidrog till en försämring av kvinnors hälsa. Resultatet tyder på att våldsutsatta kvinnor i stor utsträckning drabbas av både fysiska och psykiska besvär till följd av våldet och att även deras livskvalitet försämras. Den negativa hälsopåverkan som våldet för med sig i form av både fysiska och psykiska hälsobesvär kan bestå lång tid efter att en relation har upphört, alternativt plåga kvinnan resten av livet. / Background  Intimate partner violence is a major global problem for individuals but also for society at large. Women are affected by violence in close relationships to a much greater extent than men. Those who are exposed to intimate partner violence can suffer from both physical and mental illness and the violence also has a negative impact on other factors in everyday life. The term violence used in this study includes physical, psychological and sexual violence. Aim  The aim of the study was to describe how women's health is affected by intimate partner violence. Method A non- systematic literature review was performed based on a total of 21 scientific articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. Searches were made on the databases using relevant Mesh terms and Subject Headings. The included articles are primary sources that were a maximum of ten years old, and they had been quality reviewed to high and medium quality. Using the included articles two categories were compiled for the results: physical health and psychological health. Results  The results of the literature review were presented in the form of two main categories. The first main category was physical health with the subcategories physical ailments, long-term health consequences and addiction. The second main category was mental health with the subcategories anxiety, depression and PTSD, self harm, suicide and suicide attempts and lastly psychosocial well-being. Intimate partner violence contributed to women suffering from physical and mental illness and the quality of life deteriorating. Women who were exposed to intimate partner violence had poorer health than women who never experienced violence in close relationships. Intimate partner violence could lead to long-term physical and mental health consequences. Experiencing a combination of different types of violence at the same time led to a greater negative health impact compared to only experiencing one type of violence. Conclusions  Intimate partner violence had a negative effect on women’s health, and abused women generally had poorer health than non-abused women. All types of violence contributed to the deterioration of women’s health. The results indicate that women who were exposed to violence to a large extent suffer from both physical and mental health problems as a result of the violence and that their quality of life also deteriorates. The negative health impact that violence leads to in the form of both physical and mental ailments can persist long after a relationship has ended, or alternatively torment the woman for the rest of her life.

Child sexual abuse (CSA) is a worldwide problem, with two-thirds of all cases going unreported. A wealth of research over the last 30 years demonstrates the negative emotional, cognitive, physical, spiritual, academic, and social effects of CSA. As a result, researchers and mental health professionals frequently attempt to measure the efficacy of treatment modalities in order to assess which treatments lead to better outcomes. However, in order to effectively study treatment outcomes, researchers must be able to track the status of child functioning and symptomology before, during, and after treatment. Because high levels of treatment attrition exist among CSA victims, researchers are unable to effectively study outcomes due to large losses in research participants, loss of statistical power, and threats to external validity (Kazdin, 1990). Moreover, due to the high prevalence of concurrent family violence, caregivers with intimate partner violence are more than twice as likely to have children who are also direct victims of abuse (Kazdin, 1996). Caregivers ultimately make the decisions regarding whether or not a child stays in treatment, and therefore, it is important to examine the influence of both parent factors (e.g., intimate partner violence) and child factors (e.g., traumatization and/or disturbances in cognitive selfdevelopment) on treatment attrition. This two-pronged approach of examining both child and family characteristics simultaneously with attrition patterns offers a more complete picture for the ways concurrent family violence influences treatment than looking at child and caregiver factors separately. The purpose of this study was to investigate the relationships between caregiver intimate partner violence, child posttraumatic stress (Trauma Symptom Checklist for Children [TSCC]; Briere, 1996), child cognitive self-development (Trauma and Attachment Belief Scale [TABS]; iv Pearlman, 2003), and treatment attrition. The statistical analyses in this study included (a) Logistic Regression, (b) Poisson Regression, and (c) Chi-square Test for Independence. Elevated TSCC subscale scores in posttraumatic stress predicted both an increased number of sessions attended and increased number of sessions missed. Elevated TABS subscale scores in self-trust predicted an increased number of sessions attended and decreased number of sessions missed. Elevated TABS subscale scores of other-intimacy and self-control predicted an increased number of sessions missed. Moreover, the presence of past or current caregiver intimate partner violence predicted a decrease in number of sessions attended. While no relationship existed between child posttraumatic stress or cognitive self-development and whether a child graduated or prematurely terminated from treatment, children with parents who confirmed past or current intimate partner violence were 2.5 times more likely to prematurely terminate from treatment.

The current study examines the gender based violence policies and programs of large, public universities in Florida. Current literature argues that preventing and responding to gender based violence in institutions of higher education requires comprehensive and ecological techniques at the individual, interpersonal, community, and societal level. In recent years, various institutions and agencies have showed increasing administrative commitment to addressing these issues. Futures Without Violence, formerly named Family Violence Prevention Fund, is a private organization that has established a set of guidelines and recommendations to aid IHEs in their response and prevention of gender based violence, intended to exceed federal regulations, such as Title IX and the Jeanne Clery Act. The current study used the guidelines and recommendations established by Futures Without Violence to perform a content analysis of ten large Florida universities' websites to determine the comprehensiveness and accessibility of each university's gender based violence policies and procedures. Findings indicate various levels of compliance within and among the universities. Thus, the current study outlines the generalized findings among all universities, describes the strengths and weaknesses of each university's policies, and provides recommendations for these institutions as well as future exploration of the feasibility of these guidelines and recommendations in practice.

Men's violence against women in close relationships is an increasing societal problem that causes both psychological and physical harm to women. The aim of the study was to gain a deeper understanding of women's experiences of men's violence in close relationships by analyzing four autobiographies. A qualitative content analysis was used as the method in the study. The research material was analyzed using two different theoretical perspectives: stigma and the process of normalization. Additionally, the analysis was based on previous research where four articles were used. The results showed that the women described similar experiences within the different themes of the research question, which were punishment, the process of normalization, the need for control and jealousy, guilt, and shame. The men used methods of punishment such as harming, controlling, and manipulating the women. The behavior was normalized over time, making it difficult for the women to leave the violent relationship. The women could become isolated and monitored, while the man's jealousy became evident. The men blamed the women for their behavior, creating feelings of guilt and shame. The results also showed that the lack of support from the surroundings made it difficult for the women to leave destructive and violent relationships.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och kan resultera i allvarliga konsekvenser för kvinnans hälsa. I enlighet med sjuksköterskors etiska kod bär sjuksköterskor ett ansvar över att säkerställa att patienten erbjuds god vård, vilket bland annat omfattas av att värna om patienters säkerhet och motverka att patienten blir utsatt för hot och fara. Socialstyrelsens föreskrifter fastslår hälso- och sjukvårdens ansvar över att fastställa rutiner kring arbetet med våldsutsatta patienter. Med bakgrund av detta är det av betydelse att sjuksköterskor ställer frågor om våld till kvinnliga patienter för att uppmärksamma och identifiera våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ställa frågor om våld till kvinnliga patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar; fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar samt tre artiklar med mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete.   Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades fyra teman. Arbetsmiljö och arbetsrutiner, brist på kunskap, att bli känslomässigt påverkad och att identifiera tecken på våld.  Slutsats: Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Till följd av brister i arbetsmiljön upplever även sjuksköterskor att de saknar tid och möjlighet till att ställa frågor om våld. Vidare finns meningsskiljaktigheter i när och hur frågor om våld ska ställas, vilket relateras till otydliga arbetsrutiner. Sjuksköterskor uppgav även att de hindras från att ställa frågor om våld på grund av bristande kunskap och utbildning. Konsekvensen blir att frågor om våld inte ställs och att våldet därmed inte upptäcks i önskvärd utsträckning. / Background: Men's violence against women is a global social problem and can result in serious consequences for women's health. In accordance with the nursing code of ethics, nurses have a responsibility to ensure that patients are offered good care, which includes safeguarding the safety of patients and preventing patients from being exposed to threats and danger. The regulations of the Swedish National Board of Health and Welfare state the responsibility of health care to establish procedures and routines for working with patients who have experienced violence. Based on this, it is important for nurses to ask women patients about violence in order to raise awareness and identify victimization.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of asking female patients about violence in health care. Method: A literature review with twelve articles; five qualitative articles, four quantitative articles and three articles with a mixed method. The articles are retrieved from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: Based on the data analysis, four themes have been identified. Work environment and work routines, lack of knowledge, being emotionally affected and identifying signs of violence. Conclusions: Nurses are emotionally affected by working with abused women. Due to shortcomings in the work environment, nurses also feel that they lack the time and opportunity to ask questions about violence. Furthermore, there are differences of opinion on when and how questions about violence should be asked, which is related to unclear work routines. Nurses also stated that they are prevented from asking questions about violence due to a lack of knowledge and training. The consequence is that questions about violence are not asked and that violence is not detected to the desired extent.