Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och påverkar samhället negativt. Kvinnor utsatta för våld kommer ofta i kontakt med sjukvården på grund av fysiska eller psykiska skador. Sjuksköterskor har därmed en central roll i att upptäcka dessa kvinnor för att kunna ge den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgår från tio originalartiklar som analyserats med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Det första temat som identifierades var Barriärer för att identifiera kvinnor utsatta för våld med subtemana: Brist på kunskap och utbildning, Bristande arbetsmiljö, Kulturella utmaningar samt Sjuksköterskors känslor. Andra temat var Faktorer som underlättar identifieringen för kvinnor utsatta för våld med subtemana: Sjuksköterskors kompetens och strategier samt Arbetsplatsens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barriärer samt underlättande faktorer som påverkade identifieringen av kvinnor utsatta för våld. Utifrån dessa framgick att det behövs ökad kunskap och tydligare riktlinjer på arbetsplatsen för att sjuksköterskor ska kunna ge en god personcentrerad vård samt för att öka identifieringen. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and have a negative impact on women and society. Women exposed to violence often encounter the healthcare system because of physical or psychological injuries. Nurses therefor have a central role in discovering these women to provide the help they need. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature study with a qualitative approach based on ten original articles that have been analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis method. Results: The first theme that was identified was Barriers to identifying women exposed to violence with subthemes: Lack of knowledge and training, Inadequate work environment, Cultural challenges and Nurses' feelings. The second theme was Factors that facilitate identification of women exposed to violence with subthemes: Nurses' competence and strategies and Importance of the workplace. Conclusion: Nurses experienced barriers and facilitating factors that affected the identification of women exposed to violence. Based on these, it became clear that increased knowledge and clearer guidelines are needed in the workplace for nurses to be able to provide good person-centered care and to increase identification.

Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Inkluderade artiklar var av både kvantitativ och kvalitativ design och inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes med hjälp av en integrerad analys som resulterade i huvudkategorier och subkategorier. Resultat I studien framkom fem huvudkategorier som presenterades med tillhörande subkategorier. De fem huvudkategorier som framkom var: sjuksköterskan om att identifiera och fråga om våld, sjuksköterskan om barriärer, sjuksköterskan om faciliterande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt samt sjuksköterskan om känslor.  Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation visade att brist på kunskap utgjorde det största hindret för att kunna hjälpa dessa kvinnor samtidigt som kunskap sågs som en faciliterande faktor. För att kunna tillgodose sjuksköterskors behov av kunskap relaterat till våld i nära relation krävs mer utbildning. / Background One third of women worldwide are exposed to intimate partner violence. The female victim usually has a strong emotional bond to her abuser which decreases the possibility for her to break free from the relationship. The violence affects women's psychical and psychological health negatively, they are therefore frequently healthcare seeking. The healthcare encounter gives nurses an opportunity to identify and care for these women.  Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences in contact with women exposed to intimate partner violence. Method The approach of this study was a literature review and the results were based on 18 scientific articles. The included articles in this study were collected from the databases PubMed and CINAHL and were of both of quantitative and qualitative design. The articles were examined using the Sophiahemmet University assessment basis for control of the quality. The results of this study emerged from an integrative analysis that resulted in main categories and sub-categories. Results Five main categories emerged from this study which were presented with associated subcategories. The five main categories were: nurses about identifying and asking about intimate partner violence, nurses about barriers, nurses about facilitating factors, nurses’ approach and nurses about emotions.

Våld i nära relationer är idag ett stort samhällsproblem och akutmottagningar är vanligen den första och enda kontakten den utsatta personen har med sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskor på akutmottagningar identifierar denna patientgrupp för att kunna erbjuda stöd och eventuellt förhindra ytterligare och mer allvarliga skador samt bråd död. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och handlägga patienter som utsatts för våld i nära relationer på akutmottagning. Metoden som användes för att besvara syftet var en allmän litteraturöversikt med strukturerad ansats. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. Vid sökning i databaserna användes årsintervallet 2010 till 2020. Som analysmetod valdes integrerad analys då det möjliggjorde att olika metodologier användes. Resultatet består av femton vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser både hinder, möjligheter samt känslomässiga erfarenheter kring identifiering och handläggning av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Påverkansfaktorer som framkom i resultat var tidsbrist, brister i akutmottagningens miljö, bristande kunskaper om handläggning och identifiering av våld i nära relationer, teamarbete, träning och erfarenheter, trygg vårdmiljö och sjuksköterskans ansvar, personliga erfarenheter och professionella erfarenheter. Slutsatsen påvisar att dessa olika faktorer möjliggör och hindrar identifiering och handläggning i våld i nära relation. Utbildningsinsatser i ämnet skulle kunna medföra förändringar i attityder, kunskap samt bidra till en ökad förståelse för de våldsutsatta patienterna i nära relation. Det skulle också kunna leda till att riktlinjer utvecklas och förbättras för att medföra en bättre och säkrare vård för denna patientgrupp samt en eventuellt bättre arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonal på akutmottagning. / Violence in close relationships is today a major societal problem and emergency department are usually the first and only contact the vulnerable person has with healthcare. It is important that nurses in emergency departments identify this patient group in order to be able to offer support and possibly prevent further and more serious injuries and sudden death. The aim of the study was to describe nurses' experiences of identifying and treating patients who have been subjected to violence in close relationships in the emergency department. The method used to answer the purpose was general literature review. Data collection took place in Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. When searching the databases, the annual interval 2010 to 2020 was used. Integrated analysis was chosen as the analysis method as it made it possible to use different methodologies.The result consists of fifteen scientific articles. The results shed light on both obstacles, opportunities and emotional experiences regarding the identification and handling of patients who have been subjected to violence in close relationships. Influencing factors that emerged in the results were lack of time, shortcomings in the emergency room environment, lack of knowledge about handling and identification of violence in close relationships, teamwork, training and experiences, safe care environment and the nurse's responsibility. The conclusion shows that these various factors enable and hinder identification and handling of violence in close relationships. Educational initiatives in the subject could lead to changes in attitudes, knowledge and contribute to an increased understanding of the abused patients in close relationships. It could also lead to guidelines being developed and improved to lead to better and safer care for this patient group as well as a possibly better working environment for health care staff in the emergency department.

No description available.

Abstract available through the Annals of Behavioral Medicine.

Abstract available through the Annals of Behavioral Medicine.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

Introduction: Within all societies there are women being exposed to intimate partner violence. These experiences can have an impact on these women’s health and cause them to seeking help in connection with the ill health or injuries that stem from this violence. The interpersonal meeting experienced in the encounter with the health care system, and in many cases, with a nurse, can therefore be of importance for how the women experience the care given and lead to physical and psychological relief.  Aim: To explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters within health care.  Method: A literature review based on ten qualitative articles. Thematic data analysis was used to analyze the findings.  Result: The result of the study showed that there is room for improvement of knowledge for health care professionals. The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional is of importance for the experience of health care. The encounter with the health care professionals could create fear and for some women reinforce traumatic memories. The result made it evident that validation, understanding, time for conversation and offering counseling was of importance for the women.  Conclusion: There is room for improvement of knowledge for health care professionals.  The interpersonal relationship between the help seeking woman and health care professional, in many cases a nurse, is of importance for the experience of the health care. Healing could be achieved through aspects of the interpersonal relationship between health care professionals and the women, if the conditions are favorable. / Introduktion: Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation förekommer överallt i samhället. Erfarenheter av våld i nära relation kan påverka dessa kvinnors hälsa och leda till att de söker vård relaterat till ohälsa eller skador som våldet orsakat. Upplevelsen av mötet med hälso- och sjukvård, och i många fall mötet med sjuksköterskan, kan bli avgörande för hur dessa kvinnor kommer vidare i sin livssituation och ges möjlighet till fysiskt och psykiskt läkande. Syfte: Undersöka hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar har sammanställts med tematisk dataanalys.  Resultat: Resultatet visade på att kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevde kunskapsluckor hos vårdpersonalen och att det påverkade hur kvinnorna upplevde mötet och hjälpen de fick. Mötet med vårdpersonal kunde utlösa rädsla och präglas av att minnen av traumatiska erfarenheter gjorde sig påminda. Det visade sig betydelsefullt att vårdpersonalen kunde erbjuda extra tid, ha förståelse och ge validering av kvinnornas berättelser samt hjälp att, genom bearbetning av sina erfarenheter av våld i nära relation komma vidare. Slutsats: Studien visade ett behov av att hos vårdpersonal öka kompetensen inom ämnet våld i nära relation. Studien visade också att det interpersonella mötet mellan kvinnor som söker vård och vårdpersonalen, ofta sjuksköterskor, har en betydelse för upplevelsen och att mötet, under rätt förutsättningar, kan bidra till läkande.

Introduction: Men who have sex with men (MSM) are more likely to experience Intimate partner violence (IPV) during their lifetime than heterosexual couples. HIV-status and related HIV stigma may play an important role in IPV within intimate partnerships among MSM. HIV- and MSM-related stigmas are common among Chinese MSM, yet there is sparse literature on IPV and its relationship with stigma in this vulnerable population. We evaluate the prevalence of IPV and its relationship with HIV- and MSM-related stigma among newly diagnosed HIV-infected MSM in Beijing, China. Methods: Data were collected in the baseline survey among newly HIV-diagnosed Chinese MSM in a randomized clinical trial via face-to-face interviews. Simple and multiple logistic regression analyses were performed to assess the associations between IPV and HIV- and MSM-related stigma. Results: Of 367 newly HIV-diagnosed Chinese MSM, 23.7% experienced any IPV, including 16.6% physical, 7.4% psychological and 5.2% sexual IPV. Positive associations were found between HIV- and MSM-related stigma and IPV. Men with high HIV-related stigma (score ≥27) were 1.68 times as likely to experience any IPV as those with low stigma (adjusted odds ratio [AOR]: 1.68, 95% confidence interval [CI]: 1.03-2.76). Men with high MSM-related stigma (score ≥6) were 1.98 times as likely to experience any IPV as those with low stigma (AOR: 1.98, 95% CI: 1.19-3.31). Men with high HIV- and MSM-related stigma were 2.86 times as likely to experience any IPV as those with low stigma (AOR: 2.86, 95% CI: 1.44-5.69). Conclusion: HIV- and MSM-related stigma was positively associated with IPV experiences among newly diagnosed MSM in China. The manner in which stigma may exacerbate IPV, and/or the influence of IPV on worsening stigma should be further evaluated. The high prevalence of IPV and stigma in this population suggests that interventions should be taken to reduce stigma and prevent this risky behavior among MSM.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett brott mot mänskliga rättigheter och har en lång historia över århundraden. Det drabbar var tredje kvinna världen över och tar sig uttryck i många olika våldstyper, där den yttersta konsekvensen av våldet är att kvinnor mister livet. Män brukar oftast våld för att åstadkomma makt och kontroll över kvinnor. Våldet kan normaliseras och uppfattas vara normalt i relationen. Det finns en osäkerhet kring arbetet med våld i nära relationer hos sjuksköterskor oavsett tid inom yrket. Hälso- och sjukvårdens ansvar gällande våld i nära relationer innefattar att riktlinjer ska finnas för agerande vid misstänkt och bekräftad våldsutsatthet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer av manlig partner. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där de vetenskapliga artiklarna inhämtades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och sedan analyseras enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom det att våld inte förekom till en början, för att sedan debutera och uppkomma vid olika tidpunkter och händelser i relationen. Kvinnorna utsattes för fysiskt och psykiskt våld där även sexuellt våld samt ekonomiska och digitala dimensioner ingick. Deras psykiska hälsa, självbild och känsloliv blev negativt påverkade. Männen upplevdes vara våldsamma och passiva i relationen, och kvinnorna anpassade sig efter männens våldsutövande. Slutsats: Våld utövas på många sätt och det finns inte en viss typ av kvinna som drabbas. De våldsutsatta kvinnorna utsätts för ett stort lidande som kan yttra sig på olika sätt och som orsakar fysiska och psykiska konsekvenser. Då lidandet är omfattande och våldsutsatthet är svårt att se utifrån är det viktigt som sjuksköterska att fråga om våld. / Background: Intimate partner violence is a violation of human rights and has a long history throughout decades. It affects every third woman across the world and takes many forms, with the utmost consequence being that women lose their lives due to violence. Men use violence to achieve power and control over women. Violence becomes normalized and such is perceived as a normal part of the relationship. Nurses experience insecurity when working with intimate partner violence regardless of the length of time spent in the profession. Healthcare’s responsibility regarding intimate partner violence includes establishing guidelines for actions when violence is either suspected or confirmed. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of being a victim of intimate partner violence committed by a male partner. Method: The structured literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative or mixed method. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed to later undergo review of quality and analysis using Fribergs five-step model. Results: The result shows that violence does not occur during the beginning of the relationship but debuts and arises during different times and events. Women were subjected to psychical and psychological violence, where sexual violence as well as economic and digital dimensions were included. Their mental health, self-image and emotions became negatively affected. The men were perceived as violent and passive in the relationship, and the women adapted themselves to the men’s violence. Conclusions: The violence is executed in many ways and there is not a certain type of woman who is affected. The abused women are subjected to an immense suffering which can present in different ways and cause physical and psychological consequences. Due to the tremendous suffering and violence being hard to detect, it is important for nurses to ask questions regarding violence.