Bakgrund: I Sverige har ungefär fjorton procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våld i nära relationer är något som fortsätter att skörda kvinnoliv och kan effektivt beröva henne på både hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan, som träffar kvinnor i alla åldrar har här en stor möjlighet att delta i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av kvinnors utsatthet för våld utfört av en manlig partner.Metod: Resultatet i litteraturöversikten baseras på 18 vetenskapliga originalartiklar som publicerats mellan åren 2011 och 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: I resultatet framkommer det faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Dessa är kunskap, arbetsmiljö, personliga åsikter, kultur, skam, normalisering, erfarenhet och kommunikation.Slutsats: Slutsatsen visar på ett behov av utbildning och ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor. Arbetsmiljön (exempelvis brist på tid och rutiner) tycks även vara en faktor som påverkar sjuksköterskan, såväl som stigmatiseringen av kvinnors våldsutsatthet. Tidigare erfarenhet, bra kommunikation, tillit och trygghet underlättar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Därav dras slutsatsen att detta är områden som behöver uppmärksammas. / Background: About fourteen percent of all women in Sweden has at some point been subjected to physical violence by a current or former partner. Intimate partner violence is something that keeps ending women’s lives and can effectively rob her of both her health and quality of life. The nurse, who meets women of all ages have a great opportunity to partake in the identification of women who are exposed to violence.Aim: The aim is to examine factors that affect nurse's identification of men’s violence against women in intimate partner relationships.Method: The result in this literature Review is based on 18 original research articles published between the year of 2011 and 2021. The articles were searched for in the databases Cinahl and PubMed.Results: The results show factors that affect the identification of women who are exposed to violence. These factors are knowledge, work environment, personal opinions, culture, shame, normalization, experience and communication.Conclusion: The conclusion shows that there is a need for more education and added knowledge about men’s violence against women. The work environment (for example lack of time and routines) also seems to have an impact on the nurse, as well as the stigmatisation of women’s exposure to violence. Previous experiences, good communication, trust and safety eases the identification. Therefore, the drawn conclusion is that these are areas that requires more awareness.

In Sweden, 23% of young women and girls between 16-24 reports to have been abused at least one time by a current- or ex-partner. Youth intimate partner violence is a critical issue with great negative impact on both individuals and society if not prevented early. Women and girls are recognized as essential actors in the 2030 Agenda, and strengthening the rights women and girls is an important step for achieving gender equality. The Foundation 1000 Möjligheter is a youth centre working to address the issue of youth intimate partner violence through support of young victims of abuse as well as to acknowledge young perpetrators of violent acts. The aim of this thesis was to examine the Foundation 1000 Möjligheter and their project UngaRelationer.se and how their work affects the knowledge gap of youth intimate partner violence in Sweden. Another aim was to investigate the consequences of youth intimate partner violence on sustainable development. This was studied through five qualitative semi-structured interviews; two with the Foundation 1000 Möjligheter, two with volunteers of UngaRelationer.se, and one with an employee of the Swedish Gender Equality Agency. The results were analysed through a literature review of the field of violence against women, feminist social movements and the gender and development theory. This study discovered that the lack of knowledge of youth intimate partner violence among youth, parents and other adults’ in proximity to youth is a hindrance to further initiatives to ending the violence. The Foundation 1000 Möjligheter addresses the knowledge gap on youth intimate partner violence through educating youths and adults on factors and perspective that are essential to understand and recognize violence and abuse. The efforts of the women’s movement to raise the issue and push for policy change is fundamental in the case of both adult and youth intimate partner violence and further mobilization is needed. The health effects as consequences of youth intimate partner violence risk to exclude young women and girls from higher education, meaningful interactions and influential positions in society. As women and girls are important actors of change, these consequences pose a threat to sustainable development.

Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett pågående folkhälsoproblem i Sverige och globalt. Patienter reagerar olika på våldet och har ibland svårt att identifiera sig med sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när kvinnor söker hjälp och har ett ansvar i att identifiera våldsutsatthet. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och spelar en viktig bidragande roll som omvårdnadsansvarig. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och attityder kring möten med kvinnliga patienter, där våld i nära relation berörs. Metod: En allmän litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av tre identifierade teman: Strategier i mötet, Attityder och känslor och Brist på inre och yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskor saknar adekvat utbildning i ämnet och upplever känslomässiga barriärer till att initiera frågan om våld. Rutinmässig screening och en stödjande arbetsplats är återkommande önskemål. Sjuksköterskor och övriga bärande samhällsaktörer behöver utbildning, resurser och stöd på arbetsplatsen då det sannolikt skulle bidra till att stigmat och lidandet kring våld i nära relation minskar. Ytterligare forskning föreslås fokusera på hur förekomsten av etablerade riktlinjer påverkar sjuksköterskors upplevelser och omvårdnad. / Background: Intimate partner violence against women is an ongoing public health issue in Sweden and globally. Patients react differently to the violence and sometimes struggle to identify with their exposedness to violence. The healthcare frequently constitutes as first agency for women’s help-seeking and has a responsibility in detecting exposure. The nurse should promote health and ease suffering and plays an important contributive role, in charge of nursing care. Aim: To explore nurses’ experiences and attitudes from meeting with female patients, in an intimate partner violence context. Method: A general literature review with nine qualitative research articles. Results: The result consists of three identified themes: Meeting strategies, Attitudes and feelings and Lack of internal and external resources. Conclusion: Nurses lack adequate training in the subject and experience emotional barriers towards initiating the question of violence. Mandatory routine screening and a supportive workplace were recurrent requests. Nurses and other significant society participants need education and support from the workplace as this probably would conduce to decrease the stigma and suffering of intimate partner violence. Further research is suggested to focus on how the presence of established guidelines may affect nurses’ experiences and care.

The aim of this report was to study how men abused by female perpetrators experienced intimate partner violence and the treatment they received from the society while seeking help and support. The report was based on qualitative research which included four interviews which have been analyzed with a hermeneutic research approach, through the theories of gender and masculinity, the normalization process, stigma, recognition and denial, forms of capital and the concept of codependency. The results of the study showed that intimate partner violence affecting men often consisted of psychological violence, which made it more difficult to report and led to great amounts of hidden statistics regarding its extent. This could also lead to difficulties for friends and family of the abused men, facing the problem and the ongoing situation, which led to difficulties for the men, receiving help from them. Another contributing factor to why the problem is unknown might be the lack of formal help where abused men can seek help, which may also lead to a lack of reports regarding the problem. This lack of help may contribute to the men distrusting the help that society can offer. / Syftet med studien var både att studera hur våldsutsatta män med kvinnliga våldsutövare upplevde våld i nära relationer samt det bemötande de erhöll från omgivningen när de sökte hjälp och stöd. Studiens empiri byggde på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, detta material analyserades utifrån en hermeneutisk ansats och med hjälp av teorier om genus och maskulinitet, normaliseringsprocess, stigma, erkännande och missaktning, former av kapital samt begreppet medberoende. Studiens resultat visade på att våld i nära relationer som drabbar män till stor del utgjordes av psykiskt våld, vilket gjorde det svårare att rapportera och ledde till stora mörkertal gällande dess omfattning. Detta kunde även försvåra för de drabbade männens närstående att bemöta den situation som männen befann sig i, något som sannolikt komplicerade för männen att erhålla informell hjälp. En annan bidragande orsak till att problemets utsträckning sällan framkom kan berott på avsaknaden av formella stödinstanser som våldsutsatta män kunde vända sig till, varför våldets förekomst inte kartlades. Denna brist bidrog hos samtliga informanter till en sviktande tillit gällande samhällets sociala skyddsnät.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor anses vara ett stort folkhälsoproblem världen över. Våldets uttryck mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer innebär att kvinnor blir utsatta för våld av en närstående vilket orsakar smärta och lidande för de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna när de söker vård för våldet som har inträffat. Ett gott bemötande som grundar sig i respekt förebygger lidande hos våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet är att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fem teman identifierades i resultatet som besvarar examensarbetets syfte. Dessa var: Att känna sig misstrodd. Känsla av skuld, skam och oro i mötet. Att inte våga berätta. Uppleva bristande kunskaper hos vårdpersonal. Behov av god vårdrelation i mötet. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med vården var skuld, skam och oro. De upplevde även en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvården gällande ämnesområdet våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor uttryckte även en önskan om empati och lyhördhet från vårdpersonal. / Background: Men's violence against women is a major public health problem. The expression of violence against women includes physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence means that women are exposed to violence by a close relative, which causes pain and suffering for the abused women. Nurses have an important role in the meeting with women exposed to violence when they seek care for the violence that has occurred. Good treatment based on respect prevents suffering among abused women. Aim: The aim is to describe abused women's experiences of the meeting in healthcare. Method: The study is a qualitative literature review where the results are based on ten qualitative articles. Results: Five themes were identified in the results that answer the purpose of the study. These were: Feeling mistrusted. Feeling guilty, ashamed and anxious in the meeting. Not daring to tell. Experiencing lack of knowledge among healthcare professionals. Need for a good care relationship in the meeting. Conclusion: Abused women's experiences of the encounter with care were guilt, shame and anxiety. They also experienced a lack of knowledge in health care regarding the subject area violence against women. Women exposed to violence also expressed a desire for empathy from healthcare.

This paper focuses on domestic violence. Theoretical part discusses the definition and theories on domestic violence, its most important models and forms. Other points of focus are risk factors, attachment and differentiation of self in the context of domestic violence. Consequences and interventions, including protective factors, are also mentioned. The empirical part uses qualitative methodology, consists of six semi-structured interviews with the victims of intimate partner violence. It is primarily focused on beginnings, history and endings of the relationships, including consequences and protective factors and other characteristics. It deals also with primary family and posttraumatic growth. To achieve its goals, it applies the principles of grounded theory. The results show few phenomena, which concern the victims of intimate partner violence. Key words: intimate partner violence, risk factors, consequences, intervention, protective factors

Syftet med studie var att analysera, beskriva och jämföra fyra kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genus och teorin om det ideala offret. Analysen av handlingsplanerna visade att våld i nära relationer beskrevs som ett komplext våld som inte går att hitta en ensam orsak till utan att det handlar om flera olika orsaker. I handlingsplanerna beskrivs vidare våld i nära relationer som ett våld som mestadels kvinnor utsätts för, detframkommer även att våldet sker i alla typer av relationer och samhällsklasser. Kvinnan beskrivs i handlingsplanerna som det svagare könet vilket stämmer in på vår genusteori av Harding och den symboliska processen. Det finns också en konstruktion av kvinnan som det ideala offret och en reproducering av normer och attityder som ger en stereotypisk föreställning om våld i nära relationer, i de kommunala handlingsplaner vi analyserade. / The purpose of the study was to analyse, describe and compare fourmunicipal action plans against intimate partner violence with the help of qualitative content analysis. Based on gender and the theory of the ideal victim. The analysis of the action plans showed that intimate partner violence was described as a complex act of violence and there is not only one ulterior cause, it is about several ulterior causes. In the action plans is the intimate partner violence described as a repeated act of violence to which most women are exposed to, but they also state that the violence occurs in all types of relationships and in all classes of society. The woman is described in the municipal action plans as the weaker sex, which is in line with our gender theory by Harding whit the symbolic process. There is a one-sided constructionof the woman as the ideal victim and a reproduction of norms and attitudes as a stereotypical conception of intimate partner violence, in themunicipal action plans we analysed.

Bakgrund: Våld är ett globalt folkhälsoproblem. All form av våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och att stoppa våldet är av stor vikt. Förenta Nationerna och Världshälsoorganisationen har formulerat mål för att eliminera våld mot kvinnor. De misshandelsbrott mot kvinnor som anmäldes år 2020 begicks i huvudsak av någon i deras närhet. Sjuksköterskan möter våldsutsatta kvinnor vilket kan vara ett avgörande möte för kvinnans fortsatta hälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och sju artiklar med kvalitativ induktiv ansats granskades och analyserades.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: hindrande barriärer, känslomässig påverkan och förmågor som verktyg samt underkategorierna: bristande kunskap och erfarenhet, organisatoriska strukturer, emotionella reaktioner, strategier och hantering, lyhörd och lyssnande samt förståelse. I resultatet framkom vad sjuksköterskor behöver för att kunna förbättra hanteringen av sina egna känslor och på så sätt även bättre vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Konklusion: Behov av en ökad kunskap och handledning till sjuksköterskor som vårdar kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det föreligger även ett behov av att utveckla rutiner inom vårdverksamheter i omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. / Background: Violence is a global health issue. All forms of violence against womenare a violation of the human rights and ending violence is of great importance. UNand WHO have goals for eliminating the violence. Assault crimes against womenreported in 2020 was mainly committed by someone close to them. The nurse meetsabused women in their profession and for the woman this can be a crucial meeting.Aim: To shed light on nurses experience of caring for women who have been exposedto intimate partner violence. Method: A literature review was conducted and basedon seven qualitative articles. Result: The analysis resulted in three categories:barriers, emotional impact and abilities as tools. Subcategories was also presented.The result showed what nurses need to improve managing their own emotions andthus better care for the women exposed to intimate partner violence. Conclusion:There is a need for increased knowledge for nurses within the field. Guidance tostrengthen nurses strategies and routines need to be implemented so that nurses knowhow to cope with their emotions when it comes to the traumatic experience of caringfor women exposed to intimate partner violence.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.