Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen. Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden. Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll. / After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code? The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring. The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange. It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code. We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för bolag under förutsättning att minst två av följande kriterier är uppfyllda två räkenskapsår i rad: En omsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor Tillgångar som inte överstiger 1,5 miljoner kronor Max tre anställda i medeltal Anledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att små bolag ska ha möjlighet att lägga pengar på verksamhetens ändamål och intresse istället för att lägga denna summa på revision. Trots detta väljer ändå en del små bolag att använda sig av en revisor. Denna uppsats syftar till att ge en förklaring till varför små bolag väljer att använda sig av en revisor trots att detta inte är något de behöver ha. Skillnader mellan bolag startade före revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer också att belysas. Eftersom en revisors roll kan se olika ut i olika bolag kommer även detta att undersökas och därmed försöka urskilja om en revisor i ett litet bolag är mer samhällsorienterad eller internt ägarorienterad, det vill säga om revisorn huvudsakligen agerar i ett bolags interna ägares intressen eller i externa intressenters intressen. Undersökningen visar att de tre främsta motiven till varför små bolag väljer att använda en revisor är trygghet, konsultation och intressenters anspråk. Den enda skillnaden vi kan se mellan bolag startade innan respektive efter revisionspliktens avskaffande är att yngre bolag bryr sig mer om intressenten det allmänna och att göra rätt för sig i samhället. Revisorns roll i små aktiebolag är främst internt ägarorienterad där revisorn anlitas i ägarens eget intresse och bidrar till trygghet.

Background: The background explains different financial crises and the effect those crises had on the Swedish acquits regarding variable compensation. The resent discussion regarding variable compensation and the main problems with bonuses is also explained. Our theories for this essay is mainly based on the new directions from Finansinspektionen FFFS 2009:6,7 and stakeholder theory. Other theories used are agency theory, stewardship theory and economic man.Purpose: The purpose of this essay is to analyze the new directions for variable compensation and to investigate if these new directions can lead to a more long-term thinking for managers in banks. Method:We used semi-structured interviews with open questions for our survey. During the survey we conducted three personal interviews and one mail interview, respondents represented the stakeholder groups: stakeholder, stakewatcher and stakekeeper. Conclusion: During our survey we found that the directions from Finansinspektionen are still on an early stage and it has been hard to analyze their effects. But it has been shown that the banks experience some difficulty in identifying their risk takers. In our investigation we have found that the new directions can be a step towards a more long-term thinking but it requires the management to change the point of view regarding bonuses.

<p>Inledning</p><p>År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen.</p><p>Metod</p><p>Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning.</p><p>Slutsats</p><p>Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.</p>

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

According to the Government of Sweden, limited companies are the most advantageous form of company. A limited company must by Swedish law have a start-up capital that is not allowed to be taken out of the company. In 2010, the limit for share capital in private limited companies was lowered from SEK 100 000 to SEK 50 000. In 2019 the Government presented the memorandum Ds 2019:6, which discusses the proposal to reduce the share capital further to SEK 25 000. This proposal passed and took effect on January 1, 2020.  The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitudes to the share capital in private limited companies being reduced from SEK 50 000 to SEK 25 000. This involves identifying the risks and consequences of the change in share capital for stakeholders and for the company based on consultation responses. The study examines whether the proposal regarding reduced share capital can be affected by the power of individual stakeholders. An abductive research approach has been used in the study because the purpose is to create increased understanding, which is done through interpretation to create meaning in collected data based on theory. The study analyzes documents to examine stakeholders' attitudes to the proposal. This with the help of collected consultation responses collected by the Ministry of Justice. A total survey is carried out where 32 consultation responses are compiled and analyzed. A qualitative content analysis is therefore used in the study to make interpretations and find patterns in the stakeholders' attitudes. The results of the study show that the majority of stakeholders have a negative attitude to the proposal of a reduced share capital. The combined effects and consequences that the stakeholders believe may come from the change in the law are predominantly negative. The stakeholders' negative attitude to the proposal is because they believe that there may be an increase in financial crime in limited companies. The positive attitudes that the stakeholders present regarding the proposal contributing to increased entrepreneurship are in contrast to the fact that a lack of competence can increase in step with an increased number of limited companies. Stakeholders show a negative attitude because they believe that it leads to more cases where liability according to Swedish ABL and liability breakthroughs occurs. Based on these conclusions, the stakeholders consider that regardless of their attitude towards the proposal, they are considered to have no significant impact on the proposal of a reduced share capital. / Enligt Sveriges riksdag är aktiebolag den mest fördelaktiga bolagsformen. Ett aktiebolag måste enligt svensk lag ha ett startkapital som inte får lov att tas ut ur bolaget. År 2010 sänktes gränsen för aktiekapitalet i privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Regeringen presenterade vidare promemorian Ds 2019:6 som diskuterar förslaget om att sänka aktiekapitalet ytterligare till 25 000 kronor. Detta lagförslag gick igenom och trädde i kraft 1 januari 2020.  Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityder till att aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Syftet med studien är även att kartlägga de risker och konsekvenser som förändringen av aktiekapitalet innebär för intressenter och för företaget utifrån remissvar. I studien undersöks även om förslaget gällande sänkt aktiekapital kan påverkas av enskilda intressenters makt. En abduktiv forskningsansats tillämpas i studien eftersom syftet är att skapa ökad förståelse vilket görs genom tolkning för att skapa mening i insamlade data med grund i teori. Avsikten med studien är att analysera dokument för att undersöka intressenternas attityder till lagförslaget. Detta görs med hjälp av insamlade remissvar som Justitiedepartementet samlat in. En totalundersökning utförs där 32 stycken remissvar sammanställs och analyseras. En kvalitativ innehållsanalys används därför i studien för att göra tolkningar och finna mönster i intressenternas attityder. Resultatet av genomförd undersökning visar att majoriteten av intressenterna har en negativ attityd till lagförslaget om ett sänkt aktiekapital. De sammanställda effekterna och konsekvenserna som intressenterna anser kan komma från lagförändringen är övervägande negativa. Intressenternas negativa attityd till förslaget är ett resultat av att de anser att det kan ske en ökning av ekonomisk brottslighet i aktiebolag. De positiva attityder som intressenterna presenterar angående att lagförslaget bidrar till ökat företagande, ställer sig i kontrast till att bristande kompetens kan öka i takt med ökade antal aktiebolag. Intressenterna visar negativ attityd eftersom de anser att det leder till fler fall där ansvar enligt ABL och ansvarsgenombrott förekommer. Utifrån dessa slutsatser anser intressenterna att oberoende deras attityd så har de inte någon väsentlig påverkan gällande lagförslaget om sänkt aktiekapital.

Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Problembakgrund: Tidigare studier har visat på att klimatrisker kan innebära att tillgångar behöver skrivas ned. Tillsynsorganet ESMA har för 2022 års finansiella rapporter uppmanat de nationella tillsynsorganen att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker. Nämnden har konstaterat att bolag beskriver klimatrisker i hållbarhetsrapporter men att det inte återspeglas i de finansiella rapporterna.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och vad som påverkar om bolag tar hänsyn till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövning av tillgångar Metod: Studien har utgått från en kvantitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån en litteraturgenomgång. Datan består av sekundärdata från svenska börsnoterade bolags årsredovisningar för räkenskapsåret 2022.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant positivt samband mellan bolagsstorlek och om hänsyn tas till klimatrelaterade risker vid nedskrivningsprövningar av tillgångar. Resultatet visar också på ett signifikant positivt samband mellan bolag som ger ut specifika upplysningar med ett prediktivt värde vid nedskrivningsprövning och hänsyn till klimatrelaterade risker.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur svenska börsnoterade bolag tar hänsyn till klimatrisker vid nedskrivningsprövning av tillgångar. Studiens resultat kan vara av intresse för standardsättare och tillsynsorgan. Studien bidrar med en undersökning inom ett område som kan tänkas vara mer aktuellt inom en snar framtid med tanke på den förväntade implementeringen av CSRD och ESMAs uppmaningar. / Background: Previous studies have shown that climate risks may require asset write-downs. The supervisory authority ESMA has urged national supervisory bodies to prioritize supervision of climate-related risks in the 2022 financial reports. The Swedish supervisory authority has noted that companies describe climate risks in sustainability reports but that it is not reflected in the financial reports.  Purpose: The purpose of the study is to examine the extent to which and what influences companies to consider climate-related risks in the impairment testing of assets. Research Method: The study has employed a quantitative content analysis with a deductive approach, aiming to test hypotheses formulated based on a literature review. The data consists of secondary data from the annual reports of Swedish listed companies for the fiscal year 2022.  Results: The study's results indicate a significant positive correlation between company size and the consideration of climate-related risks in asset impairment testing. The results also demonstrate a significant positive correlation between companies providing specific information with predictive value in impairment testing and the consideration of climate-related risks.  Contributions: The study contributes to increased understanding of how Swedish listed companies take climate risks into account when assessing impairment of assets. The study's results may be of interest to standard setters and regulatory bodies. The study contributes with an investigation within a topic that may be more relevant in the near future, given the expected implementation of CSRD and ESMA's urging.

<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>