Denna studie syftar till att undersöka om det finns några riktlinjer för introduktion till förskolan, vilka metoder som används, varför de används, hur pedagoger arbetar för att få barnen att knyta an till dem vid introduktionen samt hur introduktionen påverkar pedagogerna, verksamheten och gruppen. För att undersöka detta har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare som har erfarenhet av inskolning. Vi har utgått från ett anknytnings teoretiskt perspektiv i denna undersökning. Resultatet indikerar att den enda nationella riktlinjen för inskolning som finns är det som står i Läroplanen för förskola. Det vill säga att det är rektorn som ansvarar för att barn och vårdnadshavare får en god introduktion till förskolan. Både tvåveckorsmodellen och tredagarsmodellen används vid inskolning, men förskolorna gör sina egna tolkningar av dem. Det varierar mellan förskolor hur aktiva de vill att föräldrarna ska vara. Alla informanter anger att det försöker vara flexibla och anpassa introduktionen efter varje barns behov. De flesta informanterna menar att det finns fördelar med den introduktionsmodell de använder på sin förskola men dock verkar få av dem ha varit med och beslutat vilken metod som används. Den modellen har funnits på förskolan och informanterna har inte ifrågasatt detta. Informanterna beskriver att de försöker möta barnet med lyhördhet, positivitet och finnas där för det. Detta indikerar att barnet bör kunna knyta an till pedagogen oavsett vad de har för anknytning till sin vårdnadshavare. De flesta informanterna berättar att de som pedagoger, verksamheten samt gruppen påverkas av inskolningsperioderna. Detta är ett avseende som vi anser att de borde utvärdera sin verksamhet utifrån.

Företag har idag svårt att behålla kompetenta medarbetare och en viktig faktor som påverkar medarbetares beslut att lämna eller stanna i en organisation, är introduktionsprocessen. Därför är syftet med denna studie att undersöka nyanställdas upplevelser av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav sex stycken semistrukturerade intervjuer med nyanställda från olika livsmedelsbutiker. Valet av metod är grundat på att studiens syftar på att undersöka subjektiva upplevelser. Studien är inramad av teorier som Bauers modell över introduktion, Lindelöws teori kring introduktion samt olika teorier om arbetsplatslärande. Upplevelserna har redovisats inom följande områden: Introduktionernas utformning, förväntningar, självförtroende och inflytande, feedback och uppföljning, social integrering och organisationskultur samt individualisering och helhetsbild. Studien visar att upplevelsen av introduktionen är individuell och varierar även inom samma organisation. Det framkommer både positiva och negativa aspekter av introduktionsprocessen. Resultatet pekar på att det lärande som förekommer är av främst informell karaktär. Vissa delar av hur informanterna upplever introduktionen kan ses som förstärkande faktorer för det informella lärandet medan andra kan utgöra ett hinder. Resultatet visar att trots att introduktionerna delvis upplevs som bristfälliga, visar de nyanställda inga intentioner att lämna sitt arbete. Deras upplevelser bör dock inte undermineras och de viktigaste delarna som framkommer kring utvecklingsområden är att lägga mer tid på introduktionen, få till en större systematik, individualisera processen efter individen, utse en handledare samt att följa upp introduktionen och på så sätt även ge feedback. Dessa faktorer belyser viktiga aspekter över delar av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln som det råder generell missnöje över, och som kan ses över i andra organisationer.

In previous research, there have been several studies that examined the phenomena ofsocialization and introduction at the workplace. During the two ongoing years of theCovid-19 pandemic, many introductions have been converted to be conducted remotely. Thismeans that there is an extensive field to seek new knowledge about. The purpose of the studyis to contribute knowledge about workplace introductions remotely. We have chosen to do thisby interviewing recruitment assistants at a staffing company. To achieve the purpose of thestudy, the following questions have been investigated: How have the introductory activitiesbeen designed to be carried out remotely? What characterizes the practical tasks that havetaken place remotely in the informants' stories? In what ways, according to the candidates,does a sense of belonging to the Community be created remotely? The study was conducted at a well-established staffing company. Since the goal of the studyhas been to gain knowledge about workplace introductions, we have placed great emphasis onthe individual's experience. To gain deep and nuanced knowledge, we have usedsemistructured interviews as a method. The collected material has been analyzed based on thetheory of Communities of Practice (CoP), where we have limited ourselves to focusingpredominantly on learning as doing and learning as belonging in Wenger's model of learning.The theory can be used in advantage to understand the learning that takes place at theworkplace as it makes visible how learning takes place through socialization andparticipation. It has emerged in this study that the staffing company has succeeded intransferring the introductory activities shading and lecture days to be carried out digitally. Theintroduction at a distance was characterized by a liberating feeling when the candidates couldfocus on the practical tasks. During the digital introduction, the candidates had to solve a lotof problems on their own. Workplace introduction at a distance has given a lot of space forlearning as doing. Something that further characterizes the workplace introduction is a feelingof insecurity because of the lack of expressed expectations. One discovery is that thecandidates mainly experienced a diversified community at the staffing company becauseseveral smaller communities were created. This has resulted in a feeling of belonging to theclosest team. / Inom tidigare forskning återfinns det flera studier som undersökt fenomenen socialisation och introduktion på arbetsplatser. Under de två pågående åren av Covid-19-pandemin har många introduktioner ställts om till att genomföras på distans. Detta medför att det finns ett omfattande fält att söka ny kunskap kring. Syftet med studien är att bidra med kunskap om arbetsplatsintroduktioner på distans. Detta har vi valt att göra genom att intervjua rekryteringsassistenter vid ett bemanningsbolag. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar utformats: Hur har introduktionsaktiviterna utformats för att kunna genomföras på distans? Vad karaktäriserar de praktiska arbetsuppgifterna som skett på distans i informanternas berättelser? På vilka sätt skapas enligt kandidaterna en känsla av tillhörighet till gemenskapen på distans? Studien har genomförts på ett väl etablerat bemanningsbolag. Eftersom målet med studien harvarit att få kunskap kring introduktionsutbildningar har vi lagt stor vikt vid den enskilda individens upplevelse. För att få en fördjupad och nyanserad kunskap har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teorin om Communities of Practice (CoP), där vi avgränsat oss till att övervägande fokusera på lärande som görande (learning as doing) och lärande som tillhörighet i Wengers modell om lärande. Teorin kan med fördel användas för att förstå lärandet som sker på arbetsplatsen, då den synliggör hur lärande genom socialisering och deltagande sker. Det har i denna studie framkommit att bemanningsföretaget har lyckats överföra introduktionaktiviteterna skuggning och föreläsningsdagar till att genomföras digitalt. Introduktionen på distans karaktäriserades av en befriande känsla då kandidaterna kunde fokusera på de praktiska arbetsuppgifterna. Genom att introduktionen skett digitalt har kandidaterna i stor utsträckning behövt lösa problem på egen hand. Arbetsplatsintroduktion på distans har gett stort utrymme till learning as doing. Något som ytterligare karaktäriserar arbetsplatsintroduktionen är en känsla av osäkerhet på grund av avsaknaden av uttalade förväntningar. Ett fynd är att kandidaterna främst upplevde en diversifierad gemenskap på bemanningsföretaget eftersom att det skapades flera mindre gemenskaper. Detta har resulterat i att kandidaterna endast känner en tillhörighet till det närmaste teamet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur nyanställda medarbetare upplever delaktighet, lärande och identitetsskapande med sin arbetsplats när socialisationsprocessen sker oplanerat på distans. Syftet preciseras i följande frågeställningar: hur upplever medarbetare som introduceras på distans sina relationer till kollegor? Vilka upplevelser har medarbetarna av kommunikationen med kollegor när arbetet sker på distans? Samt hur upplever medarbetare sina möjligheter till informellt lärande under distansbaserade förutsättningar? Empirin som ligger till grund är material från sju halvstrukturerade intervjuer. Informanterna hade varit anställda mellan en till elva månader och introduceras på distans till följd av covid-19 restriktioner. Materialet analyserades utifrån en kombination av tematisk- och fenomenografisk analysmetod i relation till studiens teoretiska ramverk vilket är Lave och Wengers teori om praktikgemenskaper. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och vår studie visar att informell kommunikation är svår att skapa i en digital kontext, det framkommer att kommunikationen upplevs formell och syftesorienterad. Vidare visar studien att introduktion på distans försvårar möjligheten till relationsskapande med kollegor samt känslan av gemenskap. Resultatet visar ytterligare att introduktion samt arbete på distans kan frambringa en känsla av att vara osynlig. En Introduktion på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till att ställa frågor. En slutsats som dras från studien är att informell kommunikation i digital kontext är viktigt för att möjliggöra nyanställdas förutsättningar för delaktighet, lärande och identitetsskapande. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how newly hired employees experience participation, learning and identification with their workplace when the socialization process takes place at a distance. The purpose is specified in the following questions: how do employees who are introduced at a distance experience their relationships with colleagues? What experiences do employees have of communicating with colleagues when the work takes place at a distance? And how do employees experience their opportunities for informal learning under distance-based conditions? The underlying empiric is material from seven semi-structured interviews. The informants have been employed for one to eleven months and are introduced at a distance due to covid-19 restrictions. The material was analyzed based on a combination of thematic and phenomenographic analysis methods in relation to the study's theoretical framework, which is Lave and Wenger's theory of communities of practice. The results were discussed in relation to previous research and our study shows that informal communication is difficult to create in a digital context, it appears that communication is perceived as formal and purpose-oriented. Furthermore, the study shows that introduction at a distance makes it difficult to create relationships with colleagues and the feeling of community. The results further show that introduction as well as work at a distance can produce a feeling of being invisible. A distance introduction further results in difficulties when it comes to asking questions. A conclusion drawn from the study is that informal communication in a digital context is important to enable new employees' conditions for participation, learning and identification.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är en treårig utbildning som bedrivs på universitets- och högskolenivå. Efter genomförd utbildning ansöker studenten om sjuksköterskelegitimation och sedan är det dags att börja arbeta. Att vara ny på en arbetsplats kan vara utmanande. Det är mycket som ska läras under en begränsad tid. Detta kan leda till att nyanställda känner sig överbelastade.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka‌ ‌sjuksköterskors erfarenheter av det första verksamma år.  Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie har utförts. Intervjuerna har transkriberats och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Denna resulterade i fem kategorier; Introduktion, samarbete, arbetsbelastning, stöd från kollegor och chef samt råd till andra nya sjuksköterskor.  Resultat: Resultatet visar att informanterna till största delen har varit nöjda med sin första tid i yrket. De talar om olika svårigheter, såsom att lära sig prioritera arbetet för en minskad arbetsbelastning. Resultatet visar vikten av en lång introduktion under minst fem veckor, för att få möjlighet till kunskap om hur arbetet ska prioriteras. Det framkommer även hur betydelsefullt stödet från kollegor är.  Slutsats: Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor är viktigt liksom en lång introduktion för att lära sig prioritera. Att reflektera över en arbetsdag minskar risken för att ta med sig arbetet hem. Kliniska implikationer: Förhoppningar finns att studien ska ge en förståelse kring vad en nyexaminerad sjuksköterska tycker är viktig och vad som behövs för att deras första tid i yrket ska bli så bra som möjligt.

VFU-perioderna påvisade att introduktionen var en viktig del i förskolans verksamhet för både barn och vårdnadshavare. Vi ville forska mera inom detta område.Studiens bakgrund tar upp anknytningsfaktorers betydelse inom introduktion av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare. Dessa faktorer har betydelse för om anknytningen blir trygg eller otrygg. En trygg anknytning leder till att barnen lättare kan ta emot utmaningar som syftar till att utmana och vidga barnens synsätt inom normer och värderingar samt världsuppfattning.Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt arbete för att möjliggöra en trygg anknytning under förskoleintroduktionen, utifrån enskild-ochgruppintroduktion.Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer möjliggör trygg anknytning inom enskild- och gruppintroduktion? På vilket sätt beskriver förskollärare att de arbetar för att trygg anknytning ska kunna möjliggöras vid enskild- och gruppintroduktion? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika arbetssätt såsom grupp- och enskild introduktion enligt förskollärare?Under tidigare forskning tar Ahnert upp hur gruppstorlekar påverkar barn på olika sätt. Denna studie passar för att jämföra enskild- och gruppintroduktion (Ahnert m.fl., 2006, s. 673). Commodaris studie visar att barnens anknytning påverkar den kognitiva förmågan. Anknytningen mellan barn och pedagog har stor betydelse för hur samspelet ser ut gällande barnets utforskande (2013, s. 2).Bowlbys säger att man ser när en anknytning har skett mellan barn och pedagog genom pedagogens lyhördhet för barnets olika reaktioner (Bowlby, 2007, s. 311).Enligt Månsson ser och tolkar pedagoger barns behov på olika sätt. Personalgruppen behöver diskutera tillsammans och komma fram till en gemensam handlingsplan (Månsson , 2011, s. 16).Jonsson och Williams menade att förskolans arbete påverkas av tidsbrist, och att läroplanen styr vilken inlärning som ska erbjudas (Jonsson & Williams, 2012, s. 591).Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Intervjufrågorna utgick ifrån arbetssätten enskild- och gruppintroduktion. Den teori som använts är Bowlbys anknytningsteori. De centrala begreppen som används är anknytning, trygg bas och säker hamn.Resultaten arbetades fram med hjälp av studiens syfte, forskningsfrågor och Bowlbys anknytningsteori. Delstudierna utgick från arbetssätten, enskild- och gruppintroduktion. Resultaten jämfördes med tidigare forskning. Studierna kom fram till att det är fördelaktigt att arbeta med enskild introduktion, och att gruppintroduktionen förändras till att mer och mer likna en enskild introduktion.

Introduktion är avgörande för att nyanställda lärare ska socialiseras in i arbetet under den första tiden på en ny arbetsplats. Tidigare internationella studier menar att det behöver finnas struktur i lärares introduktion samtidigt som det är viktigt att få stöttning i det dagliga arbetet för att uppnå en framgångsrik introduktionsprocess. Syftet med denna studie var att studera lärares erfarenheter av den formella och informella introduktionen, hur den bidragit till att lära sig arbetet och komma in i gemenskapen på arbetsplatsen. Totalt åtta nyanställda lärare intervjuades för att studera deras upplevelser av introduktionen. Fyra av dem är nya inom yrket sedan 1,5 år tillbaka och resterande fyra har arbetat 16–27 år inom yrket. Gemensamt för alla lärare är att de har genomgått en introduktionsprocess under de senaste åren. Intervjuer kombinerat med en induktiv och deduktiv metodansats möjliggjorde att utveckla kunskap och nya mönster i lärares erfarenheter och upplevelser. Van Maanen och Scheins (1979) modell om socialisationstaktiker användes för att studera hur lärarna upplevt sin introduktion. Wengers (1998) teori om lärprocesser inom praxisgemenskaper användes för att studera hur lärares sociala lärande bidragit till att komma in i gemenskapen på arbetsplatsen.  Studien visade att den formellt uttalade introduktionen har saknats bland av lärarna. Däremot har alla lärare fått en informell introduktion, genom att kollegor har hjälpt dem utvecklat kunskap sporadiskt i det dagliga arbetet. Lärarna upplever att det behöver finnas en balans mellan en informell stöttning och formell struktur för att en lyckad introduktion ska uppnås även i en svensk kontext. / Introduction is crucial for newly employed teachers in order to be socialized into the work during the first time at the new workplace. Previous international studies suggests that there needs to be structure in teachers introduction, while at the same time it’s important to get support in the daily work to achieve a successful introduction process. The purpose was to study teachers experiences of the formal and informal introduction, how it contributed to learning at work and entering into the community at workplace. A total of eight newly employed teachers were interviewed to study their experiences of the introduction. Four of them being new to the profession since 1,5 years back and the remaining four have worked between 16-27 years in the profession. Common ground is that all of the teachers have undergone an introduction process in recent years. Interviews combined with an inductive and deductive methodological approach made it possible to develop knowledge and new patterns in teachers experiences. Van Maanen and Schein’s (1979) model of socialization tactics was used to study how the teachers experienced their introduction. Wenger’s theory (1998) of learning processes within communities of practice was used to study how teachers social learning contributed to entering the community at workplace.  The result showed that the formal spoken introduction has been lacking for many of the teachers. All teachers have received an informal introduction through collogues help them develop knowledge sporadically in their daily work. The teachers feels that it needs to be a balance between informal support and formal structure for a successful introduction to be achieved even in a Swedish context.

Introduktion för nyanställda blir allt viktigare i en värld där medarbetare beskrivs vara en allt viktigare resurs för organisationer i näringslivet. En bra start för nyanställda blir således ett sätt för företag att optimera sin produktion och hålla sig konkurrenskraftiga. Forskning visar att en grundlig introduktionsprocess hos företag, verksamma inom byggbranschen, bidrar till ekonomisk lönsamhet och ett minskande antal arbetsplatsolyckor. Syftet med denna studie var att utvärdera introduktionsprocessen på Byggföretaget AB genom att skapa förståelse för hur den upplevs av medarbetare. För att kunna besvara syftet utfördes semistrukturerade intervjuer med företagets anställda. Resultatet visade att introduktionen inte alltid följs som det är menat att den ska följas. Anlitade konsulters upplevelse av introduktionen skiljde sig baserat på hur mycket arbetsplatsen förväntades producera under den första anställningstiden och vilken person som var ansvarig för att instruera dem. Vissa instruktörer har inte blivit informerade hur introduktionen skall utföras samt att nya säkerhetsdokument som ska användas vid varje introduktion verkar inte ha implementerats fullt ut. De slutsatser som kunde dras är att Byggföretaget AB kan gynnas av att kontrollera implementation av introduktionsprocessen för nyanställda och konsulter för att säkerställa så introduktioner utförs som det är planerat. Medarbetare betonade även att arbetssituationen samt produktion hade förbättrats om konsulter utan byggerfarenhet fick en gedigen genomgång i arbetsuppgifter och säkerhet innan de infann sig på arbetsplatsen.

No description available.

Världen har de senaste decennierna blivit alltmer globaliserad, och både arbetsgivare och arbetstagare kan på grund av detta söka sig utanför sina landsgränser när det gäller att hitta ett passande jobb. Forskning har beskrivit hur viktig introduktionsprocessen är för att en nyanställd på ett effektivt sätt ska bli en produktiv del av verksamheten. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare på en svensk utlandsskola upplevde sin introduktion och hur den påverkade deras fortsatta anställning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer av åtta lärare på den utvalda skolan. Intervjusvaren analyserades, tolkades och beskrevs sedan utifrån fyra teman. Analysens utgångspunkt var Bauers 4C-modell samt Billetts teori om individens engagemang och givna möjligheter på en arbetsplats. Resultatet visade att lärarnas upplevelse av introduktionen i många fall var samstämmig men även hade vissa variationer. Dessa variationer gällde bland annat önskemål kring utomorganisatoriskt stöd, och lärarnas uppfattning vad gällde introduktion under avvikande perioder. Samstämmigheten kunde ses i den bild lärarna gav av skolans stödfunktioner som alltid uppfattades som närvarande och tillgängliga vid behov. Vidare kunde studiens resultat visa att de lärare som upplevt sin introduktion som bra också var mer positiva till sin fortsatta anställning på skolan. Slutligen kunde studien påvisa vikten av ett stödjande arbetsklimat och att organisatorisk stöttning skulle kunna vara viktigare än andra formella introduktionsaktiviteter. Denna uppsats skulle i framtida forskning kunna användas som en plattform för att bygga vidare på forskning inom introduktioner vid utlandsrektyrering.