<p>Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Tydliga målbilder, en klar ansvarsfördelning och rättvisa förutsättningar är kritiska beståndsdelar för att kunna utföra arbetet och således viktiga element att beakta under chefsintroduktionen. Bland annat organiserade nätverk och en komplett informationsbank att tillgå ökar möjligheterna att underlätta för cheferna att bli hemmastadda i sin nya roll som chef.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan.</p>

<p>Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande. </p><p>Syfte: Att utveckla en modell över introduktionsprocessen för nyanställd personal i syfte att visa hur en organisation skall uppnå inre effektivitet. </p><p>Genomförande: Vi har använt oss av ett fallföretag, ActionBase, som är verksamma inom CRM-konsultbranschen. Där har vi gjort en intervjuundersökning. </p><p>Resultat: Att implementera en form av processtänkande i ett företag kan vara komplicerat. Det krävs ett nytt tänkande och ett nytt sätt att se på det som sker inom företaget. Vi tror dock det är viktigt att initiativet till ett sådant tänkande måste komma från ledningen för att på så sätt även förankras hos de anställda. Personalen på ActionBase är i behov av struktur och fasta riktlinjer för hur de skall handha ny personal och de upplever det ansträngande att det inte fanns några klara riktlinjer för hur introduktionen skall gå till. Ur ledningens perspektiv innebär också detta att företagets viktigaste resurs, personalen inte används effektivt vilket i sin tur skapar onödiga extra kostnader.</p>

<p>Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och resultaten visar lärarnas uppfattningar av introduktion som olika former av stöd i beskrivningskategorierna Avsaknad av stöd, Att erhålla stöd, Förmåga till självstöd samt Stöd genom samarbete. En underkategori, Fortgående, visade sig under kategorin Att erhålla stöd. Resultaten visar vikten av att nya lärare får stöd under introduktionsperioden och att personliga egenskaper har betydelse för upplevelse och hantering av introduktionen.</p>

<p>Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär.</p><p>Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?".</p><p>Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling.</p><p>En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".</p>

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande. Syfte: Att utveckla en modell över introduktionsprocessen för nyanställd personal i syfte att visa hur en organisation skall uppnå inre effektivitet. Genomförande: Vi har använt oss av ett fallföretag, ActionBase, som är verksamma inom CRM-konsultbranschen. Där har vi gjort en intervjuundersökning. Resultat: Att implementera en form av processtänkande i ett företag kan vara komplicerat. Det krävs ett nytt tänkande och ett nytt sätt att se på det som sker inom företaget. Vi tror dock det är viktigt att initiativet till ett sådant tänkande måste komma från ledningen för att på så sätt även förankras hos de anställda. Personalen på ActionBase är i behov av struktur och fasta riktlinjer för hur de skall handha ny personal och de upplever det ansträngande att det inte fanns några klara riktlinjer för hur introduktionen skall gå till. Ur ledningens perspektiv innebär också detta att företagets viktigaste resurs, personalen inte används effektivt vilket i sin tur skapar onödiga extra kostnader.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden. Dels vägledning inför terapi och dels att berätta om arbetssättet i terapi. Psykoterapeuternas resonemang kring introduktion av behandlingsmetoden bestod dels av sådana reflektioner som gav uttryck för ambivalens avseende introduktion och dels sådana som gav uttryck för tydlighet. Samma psykoterapeut gav ofta uttryck för båda typerna av reflektioner. Det framkom att undersökningsdeltagarna hade format sitt sätt att introducera patienter utifrån den kliniska erfarenheten. De hade inte med sig något tydligt förhållningssätt från den psykodynamiska skolningen.

Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori. Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och resultaten visar lärarnas uppfattningar av introduktion som olika former av stöd i beskrivningskategorierna Avsaknad av stöd, Att erhålla stöd, Förmåga till självstöd samt Stöd genom samarbete. En underkategori, Fortgående, visade sig under kategorin Att erhålla stöd. Resultaten visar vikten av att nya lärare får stöd under introduktionsperioden och att personliga egenskaper har betydelse för upplevelse och hantering av introduktionen.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner. Genom Sveriges anslutning till den internationella barlastkonventionen införs viktiga bestämmelser i nationell rätt till skydd för oavsiktliga introduktioner av främmande arter via barlastvatten. Idag är det dock oklart när konventionen träder ikraft. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utreda hur det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter ser ut och om det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter är tillräckligt för att förhindra förlust av biologisk mångfald i våra sjöar och vattendrag.