Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. / S. 413-447: Bibliografi.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 185-192: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.

Diss. Umeå : University, 2004. / S. 296-314: Bibliografi.

Uppsatsen undersöker könsfördelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Gävle. Den utgår från teorier om att gatunamn vidmakthåller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt på historieskrivningen. För att undersöka om tidens mer jämställda samhälle påverkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbeståndet i två perioder med brytåret 2000 där den tidigare perioden jämförs med den senare när jämställdhets- medvetenheten förväntats ökat.Uppsala som under 2000-talet debatterat frågan uppvisar en ökad andel kvinnonamn på 30 procentenheter mot Gävles ökning på 16 procentenheter där man heller inte har några jämställdhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammanträdesprotokoll granskas i syfte att undersöka genusanknytande resonemang där fallet Fadimes plats belyser en äldre och uteslutande kulturvårdande politik som format namnbeståndet. En enkät- undersökning där 193 kommuner ingår visar att 67 kommuner jobbar efter stadgar vid namngivningen varav 5 kommuner rapporterar jämställdhetsstadgar. Resultatet tyder på att de inriktningsmål som visat sig effektiva i Uppsala nationellt sett är ovanliga.

Syftet med studien var att bidra med kunskap kring matematikläroböcker utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att undersöka i vilken grad flickor, kvinnor, pojkar och män representeras i läroböckerna samt hur de framställs genom att se till de benämningar och aktiviteter de tillskrivs. Innehållsanalys har utförts på sammanlagt 629 sidor fördelat på 18 kapitel ur läromedelsserierna Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen samt Eldorado Matte. Samtliga serier används i grundskolans årskurs 4, 5 och 6.  Tidigare forskning visar att män är överrepresenterade i läroböcker. Denna studie visar på signifikanta skillnader (p<0.05) i fördelningen mellan karaktärer av manligt och kvinnligt kön i både läroböckernas bild- samt textinnehåll, där manligt kön utgör majoritet. De mest förekommande karaktärerna i läroböckernas texter och bilder var pojkar, den minst förekommande var kvinnor. Studien visar även att män oftare än kvinnor tillskrivs yrkesroller samt att karaktärer av manligt kön oftare utförde en sportaktivitet än karaktärer av kvinnligt kön. Manligt kön tillskrivs också fler yrkesroller, samt fler sportaktiviteter än kvinnligt kön. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about mathematics textbooks from a gender perspective. This was done by looking at the degree to which girls, women, boys and men are represented in the textbooks and how they were presented by looking at the names and activities they were attributed. Content analysis has been performed on a total of 629 pages divided into 18 chapters from the teaching aid series Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen and Eldorado Matte. All series are used in compulsory school grades 4, 5 and 6.  Previous research shows that men are overrepresented in textbooks. This study shows significant differences (p<0.05) in the distribution between male and female characters in both the textbooks' image- and text content, to the advantage of male gender. The most common character in the textbooks' texts and pictures were boys, the least common were women. This study also shows that men more often than women are assigned professional roles and that characters of the male sex more often performed sports activities than characters of the female sex. Male gender is also attributed more professional roles, as well as more sports activities than female gender.

Denna studie fokuserar på mediers framställning av män och kvinnor i sportjournalistiken. Utifrån ett genusperspektiv analyserar vi Aftonbladets nyhetskrönikor av de Olympiska Spelen sommaren 2016. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga atleter framställs gentemot manliga atleter inom sportjournalistiken. Vi undersöker även om det råder en hegemonisk maskulinitet i rapporteringen. I utförandet av studien har vi använt oss av kritisk diskursanalys (CDA) som både metod och teori. Som komplement till CDA som teori, utgår vår analys från genusteori, hegemonisk maskulinitet och stereotyper. Studien grundar sig i fem olika analysverktyg hämtade ur Carvalhos (2008) steg-för-steg modell för kritisk diskursanalys. Modellen gör det möjligt för en kritisk analys av textens innehåll samt skildringar av manliga och kvinnliga atleter. Resultaten visar att det i jämförelse med tidigare studier råder en ändring i diskursen. De kvinnliga atleterna i studien skildras inte av negativa stereotyper. Fokus ligger inte på kvinnornas sociala roll, utan de beskrivs istället utifrån sina bedrifter som atleter. Det råder en jämställd skildring av kvinnliga och manliga atleter utifrån ett genusperspektiv och den hegemoniska maskuliniteten stöds inte i vår studie. / The focus of this study lies on medias representation of male and female athletes in sports journalism. The research has been conducted on one of Sweden’s biggest newspaper, Aftonbladet. This study has, from a gender perspective, critically analysed Aftonbladets news coverage of the summer Olympic games of 2016. The purpose of this study is to examine how female athletes is portrayed in sports journalism in comparison with male athletes, and to see if a hegemony masculinity shows in the news coverage. To carry this study into effect we chose to use critical discourse analysis as both method and theory. To complement CDA as a theory we also base our analysis in the theory of gender, stereotypes and hegemony masculinity theory. This study is based on five analytic tools that was recovered from Carvalhos step-by-step model for a critical discourse analysis. This makes it possible for a critical qualitative analysis of the text and the depiction of male and female athletes. The model makes it possible to examine the chronicles use of linguistic, as the content of the text is broken down thoroughly and deeply analysed. In comparison to earlier studies, our results shows that there is a change in the discourse. The female athletes in the study are not described by negative stereotypes. The focus of the female athletes does not lie on them as social actors, instead they are described by their actions as athletes. From a gender perspective the female and male athletes are represented equally. There is no showing of a hegemony masculinity in the news reporting.