Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPM Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås. Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien.

Denna studie undersöker om en enkel värdeinvesteringsstrategi, anpassad för en privat investerare, kan generera överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Investeringsstrategin testas under perioden 01.04.2012–31.03.2018. Tre nyckeltal används, book-to-market (B/M), earnings-to-price (E/P) och historisk försäljningstillväxt (SG), för att bilda tre likaviktade portföljer. En tvådimensionell sorteringsmetod används för att sortera urvalet och identifiera undervärderade bolag som väljs in i portföljerna. Tre portföljer skapas den 1 april 2012 och hålls i ett år innan innehavet omfördelas. Portföljernas avkastning riskjusteras med CAPM och Jensens alfa. Två av de tre portföljer som studien undersöker når en statistiskt signifikant överavkastning på enprocentsnivån och säkerställer att investeringsstrategin kan användas för att generera överavkastning.

Denna studie undersöker om momentumstrategier kan generera överavkastning på den nordiska aktiemarknaden. Momentumstrategierna som testas är investeringsstrategier som bygger på att köpa tidigare vinnare och blanka tidigare förlorare. Studien testar två momentumstrategier på den nordiska marknaden, baserade på observationer från tidigare studier inom ämnet. Studien behandlar tidsperioden februari 2012 – oktober 2017 och ett urval med bolag noterade på OMX Nordic 40. Uppsatsen har sin teoretiska grund i den effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom området. Strategiernas avkastning riskjusteras med Jensens Alfa och CAPM. Resultatet visar att ingen av momentumstrategierna uppnår en statistiskt säkerställd överavkastning, och det går inte att förkasta den effektiva marknadshypotesen i dess svaga form.

Fonder i allmänhet och aktiefonder i synnerhet är populära sparinstrument hos den svenska befolkningen. Ett alternativ till att äga aktiefonder är att äga aktier i investmentbolag. Vissa utredningar visar att svenska investmentbolag har presterat bättre på börsen än Sverigefonder under slutet av 1900- och början av 2000-talen, men att investmentbolag även är mer riskfyllda. Forskning som jämför investmentbolag med index indikerar att investmentbolag överpresterar gentemot index. Eftersom Sverige är ett fondsparande folk (Morningstar, 2016; SCB, 2017) är det intressant att undersöka om sparande i investmentbolag är bättre än sparande i aktiefonder.För att göra investmentbolagen jämförbara med aktiefonderna så diversifieras båda tillgångarna i enlighet med Modern Portföljteori genom att kombineras i portföljer. Att investmentbolag ofta har tillgång till styrelseposter i sina dotterbolag och därmed tillgång till insiderinformation om bolagen, skulle enligt den Effektiva Marknadshypotesen kunna medföra att investmentbolagen systematiskt överpresterar på börsen jämfört med aktiefondförvaltare.Eftersom aktiefonder kan vara både aktivt och passivt förvaltade, med en diskussion i bland annat Sverige om vilken av aktivt eller passivt förvaltade fonder som är det bättre valet, väljer denna studie att dela upp aktiefonder i dessa två kategorier. Således jämförs investmentbolagen med (1) aktivt förvaltade aktiefonder och (2) passivt förvaltade aktiefonder. De passivt förvaltade aktiefonderna approximeras sedermera med SIXPRX, ett bredare index över utvecklingen på Stockholmsbörsen. Tidsperioderna som undersöks är rullande intervall om 2, 5, 10 och 15 år mellan 2001-07-02 och 2016-06-30. Måtten som används för prestations-utvärdering är Jensens Alfa och Sharpekvot.Studiens resultat visar på överavkastning hos investmentbolagsportföljen gentemot den aktivt förvaltade aktiefondportföljen och SIXPRX, med signifikanta värden på 15-årsbasis samt ett antal ytterligare signifikanta tidsintervall. Ju längre det uppmätta tidsintervallet är desto starkare resultat uppvisas i favör för investmentbolagsportföljen. Utöver skillnader i informationsunderlag så skulle substansrabatt, skillnader i incitament till långsiktighet och skillnader i antalet ägda bolag kunna ligga till grund för investmentbolagens överprestation.

This analysis aims to figure out if active fund management can provide a greater risk-adjusted return compared to an index. The analysis is divided into two periods, 2012-2020 and year 2020. Jensen’s alpha is the performance measure that will be used during the analysis. A t-test will be performed to figure out if active fund management is significantly different from the index. Sharpe ratio and Treynor ratio is also included as a descriptive statistic. The result shows that during the period of 2012-2020, there was only one actively managed fund with a positive alpha that was significantly different from the benchmark index SIXPRX. The Treynor ratio showed that more than half of the actively managed funds outperform index, and less than half of the funds Sharpe ratio outperformed the index. The results for year 2020 show that there are two actively managed funds that have outperformed the index alpha and are significantly different. The amount of funds that outperformed the index Treynor ratio and Sharpe ratio also increased for that period. The conclusion is that there is very little evidence proving that active managed funds provide a greater risk-adjusted return compared to index in either time periods.

Tjänstepensionen utgör en viktig del av en individs pension och prognoser visar att den kommerutgöra en allt större del av den totala pensionen. Trots den ökande betydelsen är kunskapsenkring tjänstepensionen låg. Varje tjänstepensionsavtal har ett ickevals-alternativ som spararesom inte gör ett eget val, soffliggarna, hamnar i. Denna uppsats undersöker vilka skillnader som finns mellan ickevals-alternativen i de fyra största tjänstepensionsavtalen: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL och SAF-LO. Skillnaderna som studeras är värdeökning till följd av den årliga avkastningen under perioden 2008-2018,risk i form av standardavvikelse och känslighet för förändringar på marknaden (Beta),Sharpekvoten och Jensens alfa. Resultatet visar att det finns ekonomiskt sigfnikanta skillnader i alla av de prestationsmått som undersöks. Några statistiska skillnader i differensen i den genomsnittliga avkastningen eller differensen i Jensens alfa när beta är kontrollerat för finnes ej. / Occupational pension is an important part of an individual’s pension and projections showthat it will make up an increasingly larger part of the total pension. Despite its increasingimportance, the knowledge regarding occupational pension is low. Each occupational pensionagreement has a default alternative where the savings of the people who do not make a choiceof their own, the idlers, end up in. This thesis examines if and what differences exist between default alternatives in the four largest occupational pension agreements: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL and SAF-LO. The examined differences are the yearly returns and the value increase it results in during theperiod 2008-2019, risk in terms of standard deviation and sensitivity to changes in the market(Beta), Sharpe ratio and Jensen’s alpha. The result shows that there is significant economical differences in all of the performance measures that are examined. Any statistical significant differences in the average return and differences in Jensen’s alpha when beta is controlled for was not found.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

This study will investigate how Joel Greenblatts magic formula has performed on the Swedish stock market compared to the OMXSPI index. The study will also investigate how different portfolio sizes when using the magic formula will perform in a risk perspective to see if it has been more rewardable to take more risk.