Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare. Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken. Åskådaren behöver alltså inte filmskådespelare för att kunna se filmen, likväl är skådespelare beundrade av åskådare.        Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan filmskådespelare och åskådare genom att ta reda på hur en filmskådespelare konstrueras i två filmer och se hur man har uppfattat denna konstruktion. Vad är det för bild man målar upp av filmskådespelaren och hur har folk reagerat på den? Den valda filmstjärnan är Scarlett Johansson och de två filmer som kommer att studeras är Den svarta dahlian samt Lost in Translation. Min frågeställning är:       Hur konstrueras Scarlett Johanssons persona i filmerna? Hur har åskådare reagerat på Scarlett Johanssons karaktärer och skådespeleri?        Scarlett Johanssons persona i såväl Lost in Translation som Den svarta dahlian är två unga kvinnor som använder andra för sina egna syften. I det förstnämnda fallet använder Scarletts karaktär Charlotte Bill Murrays Bob som en läromästare och som en vän. I det andra fallet är Scarlett Johanssons Kay Lake mer att likna vid en femme fatale som använder Josh Hartnetts Bleichert för sexuella syften. Scarlett Johanssons filmiska persona framställs på ett tvåsidigt sätt: dels Charlotte och Kay Lake som prydliga unga damer när de uppträder som offentliga personer, dels Charlotte och Kay Lake som utmanande, ohämmade unga kvinnor när de uppträder som privatpersoner.           Responsen på Scarlett Johansson uppvisar en del variationer i hur man har talat om Scarlett och hur man har använt henne. När det gäller åsikter har man varit mestadels positiv till Scarlett Johansson i Lost in Translation medan man har varit mestadels negativ när det gäller hennes insats i Den svarta dahlian. Såväl recensenter som amatörtyckare har uttalat sig om Scarlett Johanssons utseende och hennes skådespeleri. Att jämföra Scarlett Johansson med antingen en motspelare eller hennes insats med tidigare roller har varit vanligt bland responsen.

The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it’s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It’s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else – namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own. Some of the exhibition catalogues confirm the national romantic iconography which has been brought to life through commercial forces right up to now, but from the nineties there is a tendency to question the validity of this homogeneous image of Sweden. Peter Johansson’s way of using deconstruction as a method to exposure the myth of Swedishness involves a continuous reformulation of the Swedish identity, but the postmodern art also creates, through exposure in exhibitions all around the world, new constructions of Swedishness.

Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ”Slumpvandring” från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica. Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen. Vidare diskuteras romanens primära intertext, ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman. Den flitigast använda parollen i ”Geniet”; ”Vi måste släppa till flickorna!” förekommer ofta i Axelssons roman och i uppsatsen diskuteras detta slagord i egenskap av att till synes vara själva anledningen till att Axelsson anspelar på ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson. Det diskuteras även hur väl Axelsson har lyckats med sitt företag att skildra kvinnornas plats i sexualiteten i kontrast till det manliga perspektivet i Ivar Lo-Johanssons ”Geniet”. Slutligen diskuteras romanens titel, ”Slumpvandring”, och dess betydelse för romanen, och i denna diskussion används sannolikhetsteori och frågor kring determinism och förutsägbarhet för att förklara den matematiska betydelsen av termen slumpvandring. Sedan diskuteras om kompositionen och karaktärernas liv i romanen ”Slumpvandring” kan liknas vid det matematiska begreppet slumpvandring, samt vad determinism och förutsägbarhet spelar för roll i det mänskliga livet. I uppsatsens avslutande del knyts de tidigare förda resonemangen ihop och slutsatsen blir att något av det ”Slumpvandring” vill förmedla är vikten av att minnas och lära sig av det förflutna, både det större historiska förflutna och de egna mer privata händelser man varit med om, för att kunna välja bättre vägar i livet.

Moderna företag inom nyhetsindustrin samlar stora mängder data för att evaluera effektiviteten av sin dagliga verksamhet, förbättra kundvärdet och fatta långsiktiga, strategiska beslut. Multimedia och datormolnets framfart under de senaste åren har lett till stora omvandlingar av hela nyhetsindustrin, men de ledande affärsmodellerna har varit långsamma på att anpassa sig till de nya förhållandena. En fallstudie har utförts hos ett digitalt nyhetsmedieföretag med säte i Stockholm. Vi har utvecklat ett verksamhetsutvecklingsverktyg i Java som samlar stora mängder mätdata och sammanställer detta i en databas. Det ska gå att visualisera och plotta data som en användare väljer genom att kommunicera med databasen. Vi använder vårt verktyg för att skapa och utveckla affärsmodeller som håller givet de förhållanden som råder inom industrin. Vi ger förslag på hur de strategiska målen kan nås genom att skapa ett balanserat styrkort med nyckeltal vi sammanställer från vårt verktyg. Våra resultat indikerar på att mått på användarbehållande, värde till användare och nyhetsleverantörer, och bidrag till välgörenhetsorganisationer som agerar via företaget är några av de viktigare nyckeltalen för att tillfredsställa de nuvarande strategiska målen. Vi ger råd om hur de strategiska målen för företaget ska nås genom att skapa ett balanserat styrkort med nyckeltal som vi bygger med hjälp av vår applikation. Våra resultat tyder på att företaget ska fokusera på att behålla befintliga användare och tydliggöra värdeskapandet till användare, nyhetsleverantörer och annonsörer. För att uppnå detta föreslår vi nya typer av tjänster som företaget ska tillhandahålla. / Modern companies in the news industry gather large quantities of data in order to evaluate the efficiency of their daily operations, to enhance customer value and make long-term, strategic decisions. With the rise of multimedia and cloud computing, the industry itself has transformed over the years, but the leading business models are slow to adapt to this change. At the same time, with technology becoming more of a commodity, companies are putting less emphasis on leveraging technology to a competetive edge, instead opting for stronger, more complex business models to create superior value. This thesis aims to link together valuable data measured by companies, with the creation of strong business models and strategic goals. A case study was performed at a Swedish digital news media startup based in Stockholm. We develop a business intelligence tool in Java that gathers large amounts of raw data, compiles the data into a database, and enables visualisation and plotting of selected data by performing query runs on the database. We use this application to develop and enhance business models that is viable in the current state of the industry. We give advise on how to reach the strategic goals of the company by creating a balanced scorecard with key performance indicators that we develop using our application. Our results indicate that the company should focus on user retention and increase its value proposition to users, news providers and advertisers. We will propose new types of services that the company should provide in order to accomplish this.

I denna uppsats har jag undersökt hur den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johansson (1901–1990) beskriver könssjukdomar i romanen Kungsgatan (1935). Lo-Johansson smittades själv av gonorré i början av 1930-talet och kände därför som författare att han hade ett syfte att göra detta ämne lite mindre tabu. Han skulle dock inte berätta om sin sjukdom för någon under denna tid. En stor del av uppsatsen kommer ägnas åt hur romanen mottogs i den samtida pressen. Jag har försökt bevisa – tvärtemot vad som flera litteraturvetare och även författaren själv gjort tidigare – att romanen inte kan klassas som en skandalroman som fick uteslutande negativ kritik på grund av dess två huvudteman prostitution och könssjukdomar.  Den vanligaste åsikten bland litteraturkritiker var att romanen generellt kraftigt borde kortats ner innan utgivning. / In this paper, I have analyzed how the Swedish proletarian writer Ivar Lo-Johansson (1901–1990) describes venereal diseases in his novel Kungsgatan (1935). Lo-Johansson contracted gonorrhea during the early 1930s, and because of this, he felt he had a social purpose as an author to make this subject a little less taboo. He would not, however, reveal his case for anybody during this period. A significant part of this paper will be dedicated to the initial critical reception of Kungsgatan. I have tried to prove – in contrast to previous scholars, even the author himself – that the novel in the beginning wasn’t regarded as scandalous by most literary critics, nor it wasn't criticized because of its main themes: prostitution and venereal diseases. Rather, the most common opinion by critics was that the novel in general should have been shortened down heavily before publication.

In 2016, South Korean author Han Kang’s The Vegetarian, translated into English by Deborah Smith, was awarded the Man Booker International Prize. Following the success, South Korean critics brought to attention mistakes and inaccuracies of Deborah Smith’s work, heavily criticizing her translation, but also bringing the debate of liberal and literal translation from the academic sphere to the public eye. In Sweden, the book was translated from Deborah Smith’s English into Swedish by Eva Johansson and published under the title Vegetarianen in January 2017. This thesis uses a comparative qualitative method to investigate how Han’s novel is changed through the process of translation and indirect translation by the hands of Smith and Johansson, as well as if Smith’s translation changes through the process of working with the text. With Smith’s very liberal method of translation, her translation occasionally results in significant change of tone, atmosphere and characterization. Mistakes make it clear she did not have a sufficient comprehension of Korean, however she can be seen growing more comfortable with the language by the end of the novel. Johansson stays very loyal to Smith’s English translation due to Swedish and English being more similar languages in structure and literary tradition, she is also a very experienced translator. Despite Smith’s flawed translation, The Vegetarian has been a huge success. The author hopes that more research will be done in the areas of Korean-English translation and indirect translation from Korean, in order to further identify struggles of translators of Korean and advance Korean literature in translation. / 2016 prisades Sydkoreanska författaren Han Kangs The Vegetarian, översatt till engelska av Deborah Smith, med Man Booker International Prize. Följande succén bringade Sydkoreanska kritiker uppmärksamhet till misstag och oriktigheter i Deborah Smiths översättning och kritiserade den hårt, men tog också debatten om fri och exakt översättning till allmänhetens ögon. I Sverige översattes boken till svenska från Deborah Smiths engelska av Eva Johansson och släpptes under titelnVegetarianeni januari 2017. Denna uppsats använder en komparativ kvalitativ metod för att undersöka hur Hans novell förändrats under processen av direkt och indirekt översättning av Smith och Johansson, och om Smiths översättning förändrats under hennes arbete med novellen. Genom Smiths väldigt fria metod av översättning resulterar översättningen stundtals i utmärkande förändringar i ton, atmosfär och karaktärisering. Misstag gör det uppenbart att hon inte hade tillräckliga färdigheter i det koreanska språket, dock ses hon bli mer bekväm med språket i slutet av novellen. Johannson är väldigt lojal till Smiths engelska översättning då svenska och engelska är betydligt mer liknande språk i struktur och litterär tradition. Hon är också en väldigt erfaren översättare. Trots Smiths bristfällande översättning har The Vegetarianblivit en ringande succé. Författaren av denna uppsats hoppas att mer undersökning kommer att göras i området koreansk-engelsk översättning och indirekt översättning från koreanska för att ytterligare identifiera de problem som översättare av koreanska stöter på och för att avancera översatt koreansk litteratur.

The dissertation deals with the Municipal Theatre of Göteborg with special reference to the period between 1967 and 1971, during which the group theatre developed and paved the way for a repertoire of social criticism. The theatre debate is viewed against the background of the socio-economic, ideo­logical, and cultural development of the 1960,s. After describing conditions at the Municipal Theatre of Göteborg under Mats Johansson's management from 1962 onwards, the study concentrates on analysing three group theatre plays produced by Lennart Hjulström: Flotten (spring 1967) by Kent Andersson, Hemmet (autumn 1967) by Kent Andersson and Bengt Bratt, and Sandlådan (autumn 1968) by Kent Andersson. The first play thematizes the ideological confusion of the middle-aged generation, the second the disappointment of the aged at the betrayal of socialist ideals, and the third the manipulative repression of children's education. A series of stagings with strong elements of social criticism caused a long and intense debate in the summer of 1969 about both the repertoire and the internal conditions of the Municipal Theatre. In spring, 1971, Kent Andersson and Bengt Bratt wrote Tillståndet (an ambiguous title meaning both 'condition' and 'permission'), by which the authors intended to ex­pose the repressive tolerance of bourgeois society. This play functions as an evaluation of both the group theatre period and the situation of the theatre as a whole, and it is therefore analysed in a metaperspective. It also functions as a summary of the criticism of the Swedish welfare state. / digitalisering@umu

The aim of this study is to examine the use of famous historical or fictional persons in place branding. It seeks to analyze the images of places that are produced, and the representations of persons that are used in branding practices. Largely this use is located within a tourist discourse, begging the question how tourists take part in the shaping of these cities. In sum, the study aims to examine constructions of the past and the present, as well as representations of gender. The main question is which parts of the history of a city are described and which sites are highlighted. Four cases studies are presented. First, the uses of the heritage connected with author Selma Lagerlöf in and around Sunne are examined, in particular her former residence, Mårbacka, now musealized. Second, Uppsala's and Småland's uses of the Carl Linnaeus heritage are surveyed. Third, the uses of inventor Johan Petter Johansson in Enköping are studied, and fourth the tourist and heritage practices around fictional police detective Kurt Wallander in Ystad are examined. Taken at face value, these examples differ from each other in many ways. The aim of the dissertation is to track these differences, but also the likenesses in practices, meaning production and visualizations. In sum, the aim of this dissertation is to examine how the productions of meaning are influenced through the use of these individuals. How do visitors influence the production on these heritage sites? Is there room for change in descriptions of persons and places? How are ideas of authenticity produced when places are viewed through one individual? What ideas of gender and masculinity are produced?

De senaste decenniernas globaliseringstrend och samhällsutveckling har fått företag att inse att hanteringen av sin supply chain är nödvändig för att bibehålla konkurrenskraft. Internet och ökad digitalisering har förändrat konkurrenssituation på marknaden och information om produkter samt tjänster är mer lättillgängligt än någonsin. Företag som tillverkar komplexa produkter behöver hantera oerhört stora mängder information och på grund av detta blir det väsentligt att företagen utvecklar strategier för att effektivt hantera informationsflöden. Tidigare litteratur har identifierats som begränsad kring hur företag med komplexa produkter och system går till väga för att effektivisera informationsflöden och denna studie syftar där med till att undersöka hur sådana företag använder strategi och styr verktyg för att effektivisera informationsflödet och genom detta minska hanteringskostnader och förbättra kvalité. Denna studie genomförs på ett kvalitativt och abduktivt sätt med fokus på två teoretiska områden, Strategi för effektivisering av informationsflödet och Aktiviteter inom Supplier Quality Management. Dessa två teoretiska områden kombineras för att skapa en analysmodell där barriärer och möjligheter för att effektivisera informationsflödet för företag som tillverkar komplexa produkter identifieras. Analysmodellen används sedan för att analysera insamlade empiriska data från intervjuer av personer på det studerade fallföretaget. Resultaten från analysen sammanställdes i ett ramverk där styrverktyg, barriärer och möjligheter sammanställs för varje identifierat strategiskt element, vilket besvarar hur strategiska element kan användas för att effektivisera informationsflödet hos företag med komplexa produkter.Vidare i ramverket presenteras hur aktiviteter inom Supplier Quality Management kan integreras i strategin för att effektivisera informationsflödet, samt identifierade barriärer som förhindrar integration av aktiviteterna med tillhörande möjligheter att lösa barriärerna. Som slutsats kan det konstateras att rapporten presenterar ett ramverk som besvara hur strategi kan utformas för att effektivisera informationsflödet. Ramverket kan även användas för att analysera strategier för att effektivisera informationsflödet hos företag med komplexa produkter.

Syftet med uppsatsen ”Plikt och elände” var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ”statarskolan” (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera. Resultatet visar att den muntliga källan och romanerna stämmer bra överens i beskrivandet av statarlivet.