This study aimed to examine Swedish sports journalists' experiences, opinions and ideas about how source-criticism works in sports journalism. We wanted to understand how they work with source management to maintain high-quality sports journalism, but also to investigate what challenges linked to source-criticism they are fighting within their daily work. Also, study whether this work differs between journalists at local versus national level. To approach this we carried out a qualitative study based on ten interviews with Swedish active sports journalists, five working for local newspapers and another five working for national newspapers. The theoretical framework for this study is source theory and news-value theory. The results show that there are overall positive opinions about how the sports journalists themselves work with source-criticism. However, there is potential for improvement, mainly the respondents mention the problems with rewrites and football journalism's "Silly season" as problem areas. We discuss whether a development where demands for a high pace and reduced resources affect the sports journalists' source-critical view. And if it is negatively affected, what risks to happen with the credibility of sports journalism.

Denna studie granskar källor i form av personer i rapporteringen kring terrordådet på Drottninggatan 2017. Krissituationer innebär ett akut och stort behov av information hos allmänheten. Forskning har påvisat att svenska medier brister ur en källkritisk aspekt vid rapportering kring kriser, därför är det viktigt att granska källanvändningen vid dessa extraordinära händelser. I den här undersökningen fokuserar vi på personkällor och en av frågeställningarna som studien behandlar är: Vilka personkällor användes i rapporteringen? Inom kriskommunikationsforskningen är det vanligt att dela in en kris i olika faser då rapporteringens tema skiftar under olika tidpunkter i krisen. Därför behandlar studien även frågeställningarna: I vilka artikelteman förekommer de olika personkällorna? Vilka likheter och skillnader fanns i användningen av personkällor i fas 1 och fas 2? Vilka likheter och skillnader fanns i förekomsten av olika artikelteman i fas 1 och fas?  Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 290 nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.  Resultatet av studien visar att de vanligaste personkällorna var ”polis” och ”politiker”. Förstahandskällor var vanligast med 78% av alla personkällor och 10% utgjordes av alla personkällor utan namn. Manliga personkällor dominerade rapporteringen med 77% och kvinnorna utgjorde 33%. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader mellan de två faserna. Det förekom fler personkällor i fas 1 generellt och även fler elitpersoner. Frekvensen av olika personkällor och artikelteman förändrades i de två faserna vilket påvisar att rapporteringens innehåll såg olika ut vid olika tidpunkter i krisen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kryptering framställs i Svenska Dagbladet och Expressen under perioden 1 januari 2019–31 december 2021. Den metod som används är kvantitativ innehållsanalys och totalt har 407 artiklar analyserats. Tidigare studier om hur kryptering framställs i media har ofta utförts i samband med uppmärksammade skeenden. Detta är även fallet med denna uppsats, som motiveras delvis av de uppmärksammade insatser som utförts mot krypteringstjänster som använts inom organiserad brottslighet så som Encrochat och ANOM. Studiens teoretiska ramverk består av gestaltningsteorin, dagordningsteorin, nyhetsvärdering samt teorin om primary definers. För att besvara studiens syfte används dessa teoretiska utgångspunkter tillsammans med relevant tidigare forskning om gestaltningar av kryptering och annan närliggande teknik i media, källornas roll inom journalistiken samt nyhetsvärderingens betydelse för nyhetsurvalet. De tre områden som huvudsakligen står i fokus är: i vilka sammanhang kryptering förekommer, vilka källtyper som uttalar sig om kryptering, hur dessa källors gestaltning påverkar innehållet samt hur framställningen av kryptering har förändrats i samband med uppmärksammade polisiära insatser mot specifika krypteringstjänster. Studiens resultat visar på att kryptering framför allt nämns inom brottsliga sammanhang och att organiserad brottslighet är det vanligaste beskrivna användningsområdet inom dessa brottsliga sammanhang. Ytterligare visar resultatet att den vanligaste källtypen att uttala sig om krypteringens konsekvenser är polis-källor, samt att uttalanden som visar på gestaltningar som fokuserar på problem förknippade med kryptering är vanligast. För artiklar publicerade efter att insatserna mot Encrochat och liknande tjänster började omskrivas har kopplingen till organiserad brottslighet i artiklarna blivit särskilt tydlig.

No description available.

This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

The aim of this thesis has been to examine and delineate the use of electronic information sources among the newsroom staff members at the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet(SvD). The aim has also been to make comparisons between this examination and a similar one performed at the British newspaper the Guardian in 1991 / 1992. The examination at Svenska Dagbladet was carried out in the autumn of 1996. A questionnaire was distributed to 273 of the staff members at SvD and 229 forms were returned. A minor member of interviews were also carried out. The survey's major findings are that SvD's staff members are generally high-volume users of the electronic newspaper archive. Less than a half of the staff use external databases at least once a month. The most favoured group of external databases are the one's of the Swedish vendor Affarsdata. Almost all users have received training on SvD's electronic text archive, but only a minority on external databases.The survey shows that the SvD journalists are interested in database use but they are at the same time limited in the mastery of the search process. The journalists principally conduct subject searches and they use databases in order to find out what has previously been written on a subject and to look for background information. The results of this survey and the one carried out at the Guardian generally correspond. Furthermore, a majority of the staff members use Internet to receive information.

The main focus of this thesis is the American election of 2016 and how it was reported in four Swedish newspapers; Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The theoretical approach is based on an analysis of news values, explaining what generally attracts the attention of media outlets, specifically newspapers. A quantitative content analysis shows that Donald Trump was by far the most reported presidential candidate in the leading Swedish newspapers. Hillary Clinton was more seldom reported about. All newspapers had strong strong arguments against Donald Trumps presidential candidature, but the support for Hillary Clinton was at the same time relatively weak.

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

<p><p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.</p><p>Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.</p><p>Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.</p><p>Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.</p><p>Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.</p></p>