Detta arbete har studerat vilka egenskaper i en gångstil som var viktiga för att förmedla ilska. Egenskaperna hög hastighet, framåtlutande överkropp och knutna händer utvärderades för att se hur viktiga de var för känslouttrycket. Resultaten pekade på att hastigheten och händerna inte hade en påtaglig effekt på hur ilskeuttrycket uppfattades. Däremot hade egenskapen framåtlutande överkropp en betydlig skillnad i hur ilska uppfattades i en gångstil. När karaktären hade rak rygg var det betydligt färre deltagare som tyckte att animationen uppfattades som arg. Studien lämnar även utrymme för ytterligare forskning där man exempelvis utvärderar ytterligare ilskeuttryck och effekten av uttrycken i kombination.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.

We human beings are facing a dilemma, as we live in a time and place where we inevitably have to become more stationary in our way of living, as well as make more careful and calculated decisions about what type of products we consume and how. As we are increasingly confined to our homes, our homes are having to act host to all of the activities that we used to leave our home for, such as work, exercise, leisure and more. The need for interior modification is larger than ever, yet the need is conflicted by the threat that product consumption is paying to our climate. This project has explored the technology of augmented reality as an alternative method for interior adaptation, personalisation and creation in existing environments, through a concept called DIGITERIORS. By introducing flexible and digital layers to our static and analog interiors, the concept enables a new interactive dimension of interiors that can be atmospherically optimised and customised for a specific activity, need or mood, innumerable times without having to consume interior products or material. On a larger scale, this project speculates on sustainable and alternative ways of influencing our interiors in the future, using technologies that are already developed, but not yet fully utilised.