Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell. Resultatet av underökningen visar tydliga skillnader i attityderna mellan branscherna. Det fanns både en högre köpavsikt och medvetenhet inom livsmedelsbranschen än i klädbranschen. Sammanfattningsvis visade det sig finnas indikationer på att en attityd kunde skilja sig åt beroende på sammanhanget, vilket påvisar svårigheterna att kategorisera attityder utifrån den valda modellen.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen och framväxten av e-handeln har resulterat i ett förändrat konsumentbeteende, samtidigt som konsumenterna känner sig mer bekväma att handla via e-handel. Detta har lett till ökade köp och därmed genereras fler returer då konsumenterna inte har möjlighet att fysiskt granska produkterna innan köpet. E-handelsföretag kan påverka konsumenternas köpbeteende positivt genom att erbjuda en generös returpolicy som ett verktyg för att reducera riskerna som kan uppstå vid ett köp. Huruvida konsumenten uppfattar returpolicyn som rättvis har en inverkan på köpavsikten, men även på tilliten som konsumenten upplever gentemot e-handelsföretaget. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en upplevd rättvis returpolicy påverkar konsumenternas lojalitet gentemot e-handelsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistruktur-erade intervjuer med åtta respondenter mellan åldrarna 21 och 40. Slutsats: Studiens resultat visar på att när e-handelsföretag erbjuder en generös returpolicy upplevs det som rättvist och därmed skapas en tillit gentemot e-handelsföretaget, som i sin tur påverkar konsumentens köpavsikt positivt. Detta leder till att konsumenterna väljer att återkomma eftersom de upplever tillit gentemot e-handelsföretaget, vilket stärker konsumenternas lojalitet. / Background: While the technological development and the emergence of e-commerce has resulted in a change in consumer behavior, consumers feel more comfortable shopping through e-commerce. This has led to increased purchases, which also generate more returns as consumers are unable to physically review the products before purchase. Furthermore, e-tailers can influence the consumer purchase behavior by offering a generous return policy as a tool to reduce the risks that may arise during a purchase. Whether the consumer perceive the return policy as fair has an impact on the purchase intention, but also on the trust the consumer feels towards the e-tailor. Purpose: The aim of this study is to examine the effects on perceived return policy fairness on customer loyalty towards e-tailers. Methodology: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The empirical material was collected via semi structured interviews with eight respondents between the ages of 21 and 40. Conclusion: The results indicate that when an e-tailor offers a generous return policy it is perceived as fair and the consumer feel trust towards the e-tailor, which in turn affects the consumer’s purchase intention. This leads to repurchase as the consumer feels trust towards the e-tailor, emphasizing customer loyalty.

Sammanfattning Titel: Konsumenters Respons på Etiska Skandaler: En Undersökning av Varumärkesbild och Köpavsikt. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Busara Surapee och William von Sicard Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa etiska skandalers påverkan på konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Metod: I detta arbete har vi tillämpat en deduktiv metod och genomfört en kvantitativ undersökning. Informationen för studien har samlats in genom enkäter distribuerade via olika sociala plattformar. Sammanlagt inkom 102 enkätsvar, vilka kodades och analyserades med stöd av statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I studiens resultat framkommer att allvarlighetsgraden inte hade någon signifikant påverkan vare sig på varumärkesbild eller köpavsikt. Däremot visade studien att varumärkesbild har en påtaglig effekt på köpavsikten. Detta ger insikter om betydelsen av varumärkesbild och dess koppling till konsumentens köpbeslut. Examensarbetets bidrag: Den teoretiska bidraget av studien ligger i att fördjupa förståelsen för hur etiska skandaler påverkar konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Resultaten visar att endast varumärkesbilden påverkar köpavsikten, vilket kontrasterar med andra studier. På praktisk nivå ger studien insikter för varumärken om sambandet mellan varumärkesbild och konsumentens köpavsikt efter en etisk skandal. Företag kan dra nytta av att fokusera på att förbättra varumärkesbilden för att minimera påverkan på köpavsikten, oavsett allvarlighetsgrad på etiska skandaler. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning föreslås att inkludera fler företag inom klädbranschen för en bredare förståelse av variablernas effekt. En jämförelse över olika branscher och kulturer skulle ge insikter om variablernas allmängiltighet. Dessutom kan framtida studier överväga att utvidga studiens modell med andra variabler för att utforska potentiella förändringar i resultaten. Nyckelord: Etiska skandaler, Konsumentbeteende, Varumärkesbild, Köpavsikt, Allvarlighetsgrad på skandalen. / Abstract Title: Consumer Response to Ethical Scandals: An Examination of Brand Image and Purchase Intention. Level: Bachelor's degree thesis in business administration Author: Busara Surapee and William von Sicard Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 – january Aim: The purpose of this study is to highlight the impact of ethical scandals on consumers' purchase intention and brand perceptions. Method: In this work, we have applied a deductive method and carried out a quantitative investigation. The information for the study has been collected through surveys distributed via various social platforms. A total of 102 survey responses were received, which were coded and analyzed with the support of the statistical program SPSS. Results and conclusions: In the results of the study, it appears that the degree of severity had no significant impact on either brand image or purchase intention. However, the study showed that brand image has a tangible effect on purchase intention. This provides insights into the importance of brand image and its connection to consumer purchase decisions. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study lies in deepening the understanding of how ethical scandals affect consumers' purchase intention and brand perceptions. The results show that only brand image affects purchase intention, which contrasts with other studies. On a practical level, the study provides insights for brands on the relationship between brand image and consumer purchase intention following an ethical scandal. Companies can benefit from focusing on improving brand image to minimize the impact on purchase intent, regardless of the severity of ethical scandals. Suggestions for future research: For further research, it is suggested to include more companies in the clothing industry for a broader understanding of the effect of the variables. A comparison across different industries and cultures would provide insights into the general validity of the variables. Additionally, future studies may consider expanding the study's model with other variables to explore potential changes in the results. Key words: Ethical scandals, Consumer behavior, Brand image, Purchase intention, Severity of the scandal.

Inledning: I inledningen redogörs för hur digitala sociala nätverk har växt fram och tagit en allt större plats i konsumenters vardag vilket har gjort dem till utmärkta marknadsföringskanaler. Därefter förklaras det nyaste stjärnskottet bland sociala medier, TikTok, och dess potentiella roll inom marknadsföring.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur marknadsföring genom sociala medier påverkar unga svenska konsumenters attityder.  Frågeställningar: Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats:  1. Vilken påverkan har marknadsföring genom TikTok på unga konsumenters kognitiva och affektiva attitydkomponent samt beteendekomponent?  2. Vad har bakgrundsvariabler (demografiska och användning) för effekt på unga konsumenters attityder till marknadsföring genom TikTok?  Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras sociala medier som marknadsföringsverktyg mer utförligt. Därefter förklaras det komplexa begreppet attityd som delas in i tre olika attitydkomponenter. Vidare beskrivs teori runt word-of-mouth, content marketing, Generation Z, skillnader mellan könen samt skillnader mellan olika typer av användare Metod: Studien är grundad i en kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Empirin har samlats in genom enkäter online. Data har sedan analyserats i det statistiska programmet SPSS med T-tester, korrelationsanalyser och ANOVA-analyser.  Slutsats: Studien har visat att marknadsföring genom TikTok inte har en positiv påverkan på konsumenters attityder. Dock är detta den första studien av sitt slag och det krävs därför mer forskning för att stärka eller förkasta resultatet. Word-of-mouth och content marketing hade ett starkt positivt samband med konsumenternas attityder. Det fanns inga skillnader mellan könen. En liten skillnad upptäcktes mellan olika användare där de som någon gång publicerat något på TikTok hade positivare kognitiv attityd än de som aldrig publicerat något. / Introduction: The introduction consist of how the digital world of social networking has evolved and been given more room in the individuals everyday life which has made it possible for the platforms to become excellent marketing channels. Then the study presents the new sensation TikTok and their potential part in marketing. Purpose: This paper aims to investigate the influence of TikTok marketing communications on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components in Sweden.  Research questions: Based on the study’s purpose the following research questions where phrased:  1. What influence do TikTok marketing communications have on young consumers’ cognitive, affective and behavioral attitude components?  2. What influence do background variables have on young consumers’ attitudes towards marketing through TikTok?  Theory: The theoretical part of the study provides more in-depth explanations about social media as a marketing tool, the complex concept of an attitude which can be divided into three different components. Furthermore, the theories of word-of-mouth, content marketing, Generation Z, differences in genders attitudinal responses, and differences among various types of users, are described. Method: The study is based on a quantitative method and a cross-sectional design was applied. An online survey was used via self-administered questionnaires that where distributed through a snowball sampling. Data was analyzed through the statistical tool SPSS by using T-tests, bivariate correlation analysis and ANOVA analysis. Conclusion: The study discovered that young consumers displayed unfavorable attitudes towards marketing communications through TikTok. However, both word-of-mouth and content marketing was positively correlated to attitudes. No significant differences were found between genders. Individuals who had at least posted content sometime on TikTok displayed more favorable cognitive attitudes than those who had never posted on TikTok.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur e-handelsföretags returpolicys, mer specifikt returkomponenterna returtid, returkostnad och returansträngning, kan påverka konsumenters upplevda risk vid köp av kläder online. Studien utgår från tre hypoteser, vilka är: “Längre returtider resulterar i en lägre upplevd risk hos konsumenter vid köp av kläder online”, “Lägre returkostnader leder till lägre upplevd risk hos konsumenter vid köp av kläder online” samt “Lägre returansträngning medför att konsumenter upplever en lägre risk vid köp av kläder online”. Metod: Tvärsnittsstudien omfattades av en enkätundersökning där deltagarnas åsikter och inställningar ställdes i centrum. 109 användbara svar genererades utifrån ett bekvämlighetsurval. Svaren analyserades genom en multipel regressionsanalys för att undersöka respektive returkomponents påverkan på konsumentens upplevda risk vid köp av kläder online. Resultat: Resultatet indikerade på att ökad returtid respektive en minskad returkostnad bidrar till att reducera den upplevda risken för konsumenten vid köp av kläder online. Vad gäller returansträngning fann studien inget stöd för att en lägre ansträngning genererade en lägre upplevd risk för konsumenten vid köp av kläder online. Däremot saknades signifikans för variablerna returtid och returansträngning vilket gör det svårt att utesluta slumpfaktorn i dessa hypoteser. Det gick även att observera att returkomponenten returkostnad påverkade den upplevda risken i störst omfattning. Originalitet/Värde: I en ständigt växande e-handelsmarknad, speciellt inom modebranschen, är konkurrensen ett faktum vilket gör att företagen alltmer konkurrerar i andra områden än de produkter de säljer. Det finns en problematik kring hur returpolicys ska utformas på bästa sätt. Då upplevd risk har en betydande effekt på köp- och returintentionen av kläder köpta av konsumenter online är det ett relevant och viktigt ämne att studera. Studien kan bidra med insikt i vilka returkomponenter som värderas och uppskattas mest av konsumenter i en returpolicy, något som kan påverka konsumenters inställning till köpet. Med grund i studien och dess resultat konstateras att företag som säljer kläder online bör arbeta med att utforma sina returpolicys på ett sätt som minskar konsumenternas upplevda risk i största möjliga utsträckning. Vid situationer där företag behöver strama åt sina returpolicys kan denna studie hjälpa till med att ge stöd för vilken returkomponent som värderas minst av konsumenter. / Purpose: The aim of the study is to investigate how e-commerce companies’ return policies, more specifically the return components return time, return cost and return effort, can affect consumers' perceived risk while purchasing clothes online. The study revolves around three different hypotheses, which are: “Longer return times result in a lower perceived risk for consumers when buying clothes online”, “Lower return costs lead to a lower perceived risk among consumers when buying clothes online” as well as “Lower return efforts lead to consumers experiencing a lower risk when buying clothes online” Methodology: The cross-sectional study consists of a questionnaire survey in which the participants' opinions and attitudes were at the center. 109 useful responses were generated based on a convenience sample. The responses were analyzed through a multiple regression analysis, in order to examine the impact of each return component on the consumers' perceived risk while purchasing clothes online. Findings: The result indicated that an increased return time as well as a reduced return cost contribute to reducing the perceived risk for the consumer when purchasing clothes online. Regarding return effort, the study found no support that a lower return effort generated a lower perceived risk for the consumer when buying clothes online. However, the findings regarding return time and return effort were lacking significance, which means that there is a risk of the findings being coincidental. It was also possible to observe that the return component return cost affected the consumers’ perceived risk to the greatest extent. Originality / Value: In an ever-growing e-commerce market, especially in the fashion industry, competition is a fact which results in companies increasingly cofmpeting in other areas than the products they sell. There is a problem with how return policies should be designed in the best way. As perceived risk has an effect on the consumers’ intention to buy and return clothes purchased online, it is a relevant and important topic to study. The study can provide insight into which return components consumers value and appreciate most in a return policy, something that can affect consumers' attitudes towards the purchase. Based on the study and its results, it is stated that companies that sell clothes online should work on designing their return policies in a way that reduces consumers' perceived risk to the greatest possible extent. In situations where companies have to tighten their return policies, this study can help provide support for which return component is least valued by consumers. This thesis is written in Swedish.