SAMMANFATTNING Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökorden som valdes var: nurse, nursing, care, caring, copd, experience och perception. Trunkering användes för att vidga sökningen. Artiklarna granskades enligt Forsberg & Wengströms granskningsmall för kvalitativa metoder. Metoden att analysera data skedde genom innehållsanalys. Resultat: De mest framträdande upplevelser var andningssvårigheter och utmattning. Detta resulterade i fysiska begränsningar och svårigheter i det dagliga livet såsom beroende, isolering och emotionella problem. Ambivalenta känslor gentemot rökning, faktorer som kunde utlösa en försämring samt faktorer som kunde underlätta problematiken framkom även ur deltagarnas upplevelser av att leva med KOL. Trots svårigheter av att leva med sjukdomen framkom positiva upplevelser av stöd och förståelse från familj och vänner. Slutsats: De erhållna resultaten av upplevelser personer med KOL har av att leva med sin sjukdom ger en ökad förståelse för dessa människors problematik. Kunskap inom detta ämne är viktigt för sjuksköterskan i sitt arbete med omvårdnad för att kunna underlätta livssituationen för dessa patienter.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden. Även depression är förekommande och livskvaliteten tillika välbefinnandet är sänkt, därmed är behovet av vård och stöd i vardagen stort.   Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med svår KOL.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att identifiera nyckelfynd i varje studies resultat. Därefter gjordes en sammanställning av varje enskild artikel varpå de olika studiernas resultat relaterades till varandra. Nya övergripande teman skapades utifrån analysen.   Resultat: Resultatet visar att personer som lever med svår KOL starkt påverkas av andnöden. Därför kunde resultatet presenteras under dessa teman: Andnöden begränsar och inkräktar på livet, Sjukdomens påverkan på identitet och självbild, Att vara beroende av andras omsorger, Att vara beroende av tekniska och medicinska hjälpmedel, Upplevelser av sociala begränsningar, Att finna styrka och anpassa sig till sjukdomens begränsningar och Tankar om döden.   Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av teorin om livsvärlden och kroppens fenomenologi. Personer med KOL begränsas i sin livsvärld och upplever en förändrad identitet på grund av att kroppens förändringar och begränsningar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av personers livsvärld för att ge en individanpassad vård. Hur närstående påverkas av sjukdomen diskuteras, varför sjuksköterskor även måste uppmärksamma deras behov. KOL drabbar hela människan, varför dessa personer skulle gynnas av den helhetssyn på människan som återfinns inom den palliativa vårdfilosofin.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans påverkar livskvaliteten. Fatigue är ett vanligt men ofta outtalat symtom som påverkar individen i olika livssammanhang, känsloliv och på djupare existentiell nivå. Trots detta är det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem både av personen själv, närstående eller av sjukvården. Vila är ett av människans grundläggande behov och har betydelse för välbefinnandet. Syftet med studien är att beskriva betydelsen av vila och återhämtning i det dagliga livet hos personer med medelsvår KOL som upplever fatigue. Studien har utförts som en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats och analyserats med en beskrivande innebördsanalys. Resultatet har strukturerats och presenteras med hjälp av van Manens livsvärldsexistentialer under fyra teman; vilan och kroppen, vilan och tiden, vilan och platsen och vilan och relationerna. Studien visar att för personer med medelsvår KOL som upplever fatigue har vila och återhämtning betydelse. Vilan har flera dimensioner, den kan vara tvingande men också frivillig och läkande vilket påverkar livsvärlden på olika sätt. Sjukdomen medför att kroppen kräver vila och det dagliga livet anpassas efter kroppens förmåga. Behovet av vila varierar och samsjuklighet har stor betydelse för hur stor trötthet personen upplever. Resultatet belyser att deltagarna använder olika sätt att vila eller hämta kraft. De vilar när kroppen känns trött, vid behov av avkoppling, värk eller då tiden är långsam. Att hämta kraft sker oftast i samband med något energigivande och lustfyllt som promenader, fritidsintressen och socialt umgänge. Att ha olika strategier för vila och återhämtning är effektivt och underlättar det dagliga livet. Distriktssköterskan kan bidra med verktyg om betydelsen av rytm och rutiner för vila och återhämtning för ett ökat välbefinnande.

Sammanfattning Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel:   Arbetsterapeuters användning av energibesparande metoder förpersoner med kronisk obstruktiv lungsjukdom – En kvalitativ intervjustudie. Engelsk titel: Occupational therapists use of energy conservation methods for persons with chronic obstructive pulmonary disease. Handledare:   Margot Frisk Datum:           2011-05-02 Antal ord:      7993 ord   Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte arbetsterapeuter använder sig av energibesparande metoder som åtgärd för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt progredierande sjukdom som påverkar andningen negativt. Den påverkar även individens aktivitetsförmåga vilket leder till mindre självständighet i de vardagliga aktiviteterna. Arbetsterapi som profession är en resurs i rehabiliteringen av personer med KOL. Arbetsterapeuterna kan utgöra ett stöd för den enskilda individen och samtidigt bistå med olika interventioner som syftar till att underlätta vardagen. Metod: I denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter som arbetade med personer med KOL. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och ett övergripande tema. Kategorierna var energibesparande redskap, omgivningens hinder och möjligheter samt personliga faktorer. Det övergripande temat var att möjliggöra aktivitet som utgör en röd tråd genom materialet. Resultatet visade att energibesparande metoder används enhetligt av arbetsterapeuter på lungkliniker/mottagningar runt om i Sverige. Kunskapen om energibesparande metoder förmedlas genom information, instruktion och träning antingen individuellt eller i grupp. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter använder energibesparande metoder för att möjliggöra aktivitet. Målet med energibesparande metoder är att individen ska lära sig hushålla med sin energi och bli mer delaktig och självständig i prioriterade aktiviteter. Sökord: Arbetsterapi, KOL, energibesparing, intervjustudie

Av de som drabbats av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) var 80 % rökare, vilket gjorde sjukdomen till en livsstilsrelaterad sjukdom. Dessa personer upplevde ångest och panik när andningsfunktionen inte fungerade optimalt. Reducerad andningsfunktion resulterade i en reducerad fysisk förmåga vilket innebar att personen inte klarade att utföra sina dagliga sysslor samt att delta i sociala sammanhang. Den fysiska förmågan blev starkt reducerad och påverkade existensen. Personen drabbades av ett utanförskap. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den vuxna personens upplevelser av att leva med sjukdomen i sitt dagliga liv. I resultatet framkom följande fem kategorier: emotionella känslor som är kopplade till andnöd, tillvägagångssätt för att kunna leva med sjukdomen, livet ställs på sin spets, behov av stöd för att hantera sin sjukdom samt förhållandet till cigaretter och rökning. Personernas upplevelse av panik, ångest och sjukdomens koppling till rökning skapade ett lidande vilket diskuterades tillsammans med Katie Erikssons lidandeteori. De upplevde även att de blev isolerade från det sociala livet av olika anledningar. Vikten av att sjuksköterskan identifierade varje enskild persons behov och agerade som ett stöd ansågs viktigt, för att personen skulle uppnå hälsa. Sjuksköterskan gjorde en bedömning utifrån samtal med patienten för att upprätta en vårdplan som redskap att arbeta utifrån. När vårdplanen var genomförd gjordes en utvärdering angående hur arbetet föll ut. Ur ett samhällsperspektiv där personen drabbats av en kronisk sjukdom kommer de till en början att eventuellt vara sjukskrivna långa perioder och borta från arbete. När personen blev försämrad kom denne att behöva resurser som sjukvård och hjälpmedel för att klara sin vardag. Vinsterna med rökprevention var många, då dessa personer fick en bättre fysisk och psykisk hälsa, bättre ekonomi samt att minskad cigarettanvändning bidrog till en bättre miljö.

No description available.

Introduktion: Majoriteten av personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) diagnosticeras och behandlas inom primärvården i Sverige och enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör interprofessionell samverkan (IPS) erbjudas. Fysioterapeuter har en viktig roll i KOL-behandling. Däremot är det fortfarande oklart vilka fysioterapeutiska insatser som används för personer med KOL i Sverige inom primärvården samt om insatserna skiljer sig mellan privata och offentliga vårdcentraler. Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeutiska insatser för personer med KOL inom privata och offentliga vårdcentraler i tre regioner i Sverige. Ett delsyfte var att undersöka i vilken utsträckning dessa vårdcentraler erbjuder IPS. Metod: Tvärsnittsundersökning med enkät i webbformat med slutna frågor. Webbenkäten riktade sig till alla fysioterapeuter (n=289) som arbetade på privata och offentliga vårdcentraler i Region Västmanland, Sörmland och Örebro. Resultat: 96 fysioterapeuter deltog i studien. De mest använda fysioterapeutiska insatserna för personer med KOL var sex minuters gångtest, erbjudandet av träning på vårdcentraler, instruktion av andningsteknik och andningsgymnastik. Privata vårdcentraler erbjöd mest träning vid klinik och offentliga vårdcentraler utförde mest sex minuters gångtester. Resultaten visade på ojämlik användning av IPS mellan och inom regionerna. Slutsats: Studien visar att utvecklingspotential finns gällande användning av fysioterapeutiska insatser och IPS på vårdcentralerna för att kunna följa Socialstyrelsens riktlinjer och erbjuda en jämlik vård för personer med KOL i Sverige. / Introduction: Most of the diagnosis and treatment for individuals with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) take place in primary care centers in Sweden, and according to the Swedish National Health guidelines, interprofessional collaboration (IPC) should be offered to individuals with COPD. Physiotherapists have an important role in the treatment of COPD. However, it is still unclear which physiotherapeutic interventions are used in primary care and whether these interventions differ between private and public health care centers (HCC). The aim of this study was to identify which physiotherapeutic interventions are used for individuals with COPD in private and public HCC in three regions in Sweden. This study also investigated to what extent HCC are offering IPC. Methods: A cross-sectional study with an online format with closed-end questions. The online survey was aimed to reach all physiotherapists (n = 289) who worked at HCC in Västmanland, Sörmland and Örebro. Results: 96 physiotherapists participated in the study. The most used physiotherapeutic interventions for people with COPD were the six-minute walk test (6MWT), offer of training at HCC, instruction in breathing techniques and breathing exercises. Private HCC offered mostly exercise training and the public HCC mostly 6MWT. The results also show differences in healthcare interventions and IPC between and within the regions. Conclusion: The study shows that there is room for improvement regarding use of physiotherapeutic interventions and IPC in HCC in order to follow the National Health guidelines and offer equal care for individuals with COPD in Sweden.

Diploma thesis deals with design of all-wheel drive used in cars. First of all it describes calculation of driving boundaries such as highest elevation and maximal acceleration. Equations of motion, air effects, radial reactions, and peripheral forces are used in calculations of the boundaries. The next part describes components of all wheels, transfer case, and transmission gearbox. The last part of the theory deals with four wheel drive. This subchapter is divided to three smaller parts: permanent drive, self-connectable drive, and manually connectable drive. In the first subchapter of permanent drive is described fluid coupling and Torsen's differential. In the second subchapter of self-connectable drive is description of Viscomatic and Haldex transfer cases located between the axles. The last subchapter deals with electronically controlled lamellar clutch. The end of this chapter also briefly describes hybrid drive as a conception of four wheel drive. The practical part of this thesis deals with measurements done with Škoda Superb on the chassis dynamometer which belongs to Mendel's university in Brno. There are also measured data from calibration text, those data are used to determine a passive losses which are necessary for the testing of brakes. Those data are also processed and evaluated. The change of passive losses according to the load is also evaluated. The data from power test, and distribution of power on the front and rear axle are also evaluated. The measurements were done with three different loads. At the end of the thesis are compared measured data from the similar measurement done on Mitsubishi Lancer Evo.