Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL är en kronisk sjukdom som är icke reversibel och orsakas främst av tobaksrökning. En vanlig komplikation vid KOL är exacerbationer. Detta försämringstillstånd ger tilltagande symtom och kan orsaka ökat vårdbehov. Syfte: Att sammanställa och beskriva upplevelser av exacerbationer för personer med KOL. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Genom databasen PubMed identifierades 12 vetenskapliga artiklar som bemötte litteraturstudiens inklusionskriterier och användes i studiens resultat. Huvudresultat: I resultatet framkom två huvudteman: ”Upplevelser av symtom” och ”Hantering”. Deltagare från valda studier framhävde olika upplevelser, hanteringsstrategier och påverkan av exacerbationer. Slutsats: KOL-exacerbationer har en negativ inverkan på den fysiska och psykiska förmågan samt sociala relationer. Personer som drabbats av exacerbationer tvingades anpassa sin vardag efter sjukdomens progression. Upplevelserna påverkades av deltagares kunskapsnivå om KOL generellt och vikten av att utföra egenvård. Individerna använde sig av olika strategier för att förebygga och hantera symtom som uppkom vid exacerbationer. Tankar som uppkom under exacerbationerna medförde en ökad motivation till livsstilsförändringar. Fortsatt forskning och utbildning om personers upplevelser av KOL-exacerbationer bidrar till ökad kunskap. Den grundutbildade sjuksköterskan kan genom ökad kunskap lättare anpassa sitt bemötande och utforma omvårdnaden efter personens individuella behov. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of death in the world. COPD is a chronic disease that is irreversible and is mainly caused by tobacco smoking. A common complication of COPD is exacerbations. This state of deterioration causes increasing symptoms and can cause an enhanced need for care. Purpose: To compile and describe the experiences of exacerbations by people’s with COPD. Method: A literature study with a descriptive design. By using the PubMed database, 12 articles were identified that met the literature study's inclusion criteria’s and were used in the study's result. Main results: In the results, two main categories emerged: "Experiences of symptoms" and "Management". Participants from selected studies described different experiences, coping strategies and impact of exacerbations. Conclusion: COPD exacerbations have a negative impact on physical and mental ability as well as social relationships. People that are affected by exacerbations were forced to adapt their everyday life to the progression of the disease. The experiences were influenced by participants' level of knowledge about COPD in general and the importance of performing self-care. Individuals used different strategies to prevent and manage symptoms that occurred during exacerbations. Thoughts that came during the exacerbations led to an increased motivation for lifestyle changes. Continued research and education about people's experiences of exacerbations can contribute to increased knowledge. Through increased knowledge, nurses can more easily adapt the treatment and design the care to the person's individual needs.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en utbredd folkhälsosjukdom som innebär att luftvägarna är kronisk obstruerade. Egenvård är en del av behandlingen för sjukdomskontroll. Fysisk aktivitet är rekommenderat för alla människor och är även del av egenvården för personer med KOL. Personer med KOL är trots det mer stillasittande än friska individer.  Syfte Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet hos personer med KOL. Metod Litteraturstudien är baserad på elva kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL har använts och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens modell. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat Arbetet resulterade i två kategorier: vikten av att vara i rörelse samt finna motivation till träning. Kategorierna bestod av tre subkategorier vardera.  Konklusion Litteraturstudiens resultat visade att med individanpassad motivation, träning och information ökade viljan att träna. Träning gav gemenskap, självförtroende och förbättrad symtomhantering vilket minskade rädslan för rörelse. Sjuksköterskan kan informera och motivera men bör anpassa det till individens behov och önskemål. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a widespread disease which causes obstructed airways. Self-care is part of the treatment for disease management. Physical activity is recommended for everyone and is part of self-care for people with COPD. Despite that, people with COPD are more sedentary than healthy individuals.  Aim The aim of this study was to describe the experiences of psychical activity in people with COPD. Method This literary study is based on eleven qualitative articles. Databases used were PubMed and CINAHL and the quality of the articles were reviewed using a model from Olsson and Sörensen. The result analysis was based on a five-step model from Friberg.  Results The study resulted in two categories: the importance of staying active and finding the motivation to exercise. The categories consisted of three subcategories each.  Conclusion The results of the literary study showed that individualized motivation, training, and information increased the will to exercise. Training resulted in a feeling of fellowship, confidence and increased symptom management, which resulted in a reduction of fear of exercise. When a nurse provides information or attempts to motivate a person with COPD the strategy should be adapted to the person’s needs and wishes.

This diploma thesis deals with design of uprights and wheel hubs of front wheels of Formula Student race car. Specifically race cars named Dragon 3 and Dragon 4 of TU Brno Racing team. In this thesis there will be load calculations of front wheels, choosing of bearings and uprights and wheel hub’s design. Then control of design by FEA analysis. And finally comparing of both designs and comparing with previous designs.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. En viktig del av astma/KOL sjuksköterskans roll är att motivera patientgruppen till ökad fysisk aktivitet då de ofta är fysiskt inaktiva på grund av sitt hälsotillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva astma/KOL sjuksköterskans erfarenheter av att motivera patienter med KOL diagnos till ökad fysisk aktivitet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod och nio semistrukturerade intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i analysen. I den första kategorin Strategier beskrevs olika tillvägagångssätt för hur astma/KOL sjuksköterskan motiverade patienterna till ökad fysisk aktivitet. I den andra kategorin Samverkan med andra framkom vikten av att samverka med andra professioner för patientens bästa, men även en fungerande samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor var av stor vikt. Slutsats: Astma/KOL sjuksköterskan beskrev att det var viktigt att hitta individanpassade strategier för att kunna motivera till ökad fysisk aktivitet. Att hjälpa patienten att hantera känslor av skam och skuld som ett led i att motivera var betydelsefullt enligt sjuksköterskorna. Beroende på vilket sjukdomsstadie patienten befann sig i kunde sättet att motivera se olika ut, men det var alltid den enskilda individen som satte ramen för på vilket sätt sjuksköterskorna motiverade. Anhöriga involverades endast till liten del. Då patienterna ofta var i behov av styrda råd användes motiverande samtal (MI) endast i liten utsträckning. Interprofessionell samverkan och samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor har betydelse för en bra vård för patientgruppen. Om mer tid och resurser ges ökar detta förutsättningarna till en bra vård. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common diagnoses in primary care. An important part of the asthma/COPD nurses’ role is to motivate the patient group to increased physical activity, as they are often physically inactive due to their state of health. Aim: The aim of the study was to describe the asthma/COPD nurses’ experiences of motivating patients with COPD diagnosis to increased physical activity. Method: Qualitative design with an inductive approach was chosen as the method. Nine structured interviews were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories emerged in the analysis. The first category Strategies described different approaches for how the asthma/COPD nurse motivated patients to increase physical activity. In the second category Collaboration with others, the importance of collaborating with other professions for the patient´s benefit emerged, but also a functioning collaboration between asthma/COPD nurses was of great importance. Conclusion: The asthma/COPD nurse described that it was important to find individualized strategies to be able to motivate increased physical activity. Helping the patient deal with feelings of shame and guilt as part of motivating was important according to the nurses. Depending on the patients stage of illness the motivation could look different, but it was always the individual who set the framework in which way the nurses motivated. Relatives were only slightly involved. As patients were often in need of guided counseling, Motivational Interviewing (MI) was used only to a small extent. Interprofessional collaboration and collaboration between asthma/COPD nurses is important for good care for the patient group. If more time and resources are given, this can increase the conditions for a good care.

SAMMANFATTNING Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL räknas som en av de kroniska sjukdomar där en stor del av vården bör ske inom primärvården. Studier visar att KOL på grund av underdiagnostik leder till sämre hälsa och livskvalitet. Med en allt äldre befolkning kommer allt fler drabbas av kronisk sjukdom, vilket kräver att vården bygger på god kvalité. Hur patienter upplever vårdkvalité blir allt viktigare i dagens sjukvård, eftersom vården bör baseras på personcentrerad vård. Patienters normer, förväntningar, erfarenheter och vårdens struktur beskriver vad vårdkvalité egentligen innebär och är en länk i ett förbättringsarbete. Astma-KOL sjuksköterskan bedriver mottagningsarbete, som har till syfte att ge patientutbildning om KOL och inhalationsteknik, motiverande samtal om motion och rökstopp, bedöma nutritionsstatus och utföra spirometrier. Med hjälp av Astma-KOL sjuksköterskans patientutbildning och stöd ökar livskvalité för patienter med KOL.   Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL skattar vårdkvalité vid besöket hos Astma-KOL sjuksköterskan i primärvården.    Studiens metod är deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som bygger på KUPP frågeformulär. Femtio två deltagare hade besvarat formuläret under hösten 2015. Åtgärdsindex användes för att beskriva hur deltagarna upplevde vårdkvalitén.   Resultatet av studien visade att majoriteten av alla deltagare skattade att de fick vård av god kvalité. Ett flertal deltagare skattade att de fick bra information, bra bemötande och kände sig delaktiga, men att det spelade mindre roll för deltagarnas intresse. Män och kvinnor hade skattat frågor som rör egenvård, medkänsla och delaktighet olika.   Slutsatsen visar att det finns flera områden där förbättringsarbete kan vara av betydelse för att äldre patienter med KOL ska kunna uppleva vårdkvalité.       Nyckelord: Vårdkvalité, Astma-KOL sjuksköterska, KOL, primärvård, äldre. / ABSTRACT Chronic obstructive lung disease (COPD) is one of common causes in the world, which can lead to death. COPD is considered to be one of the chronic diseases where the major part of healthcare should be handled in the primary healthcare. Studies show that, when COPD is being underdiagnosed, it leads to poorer health and a decrease in quality of life for the patient. With an aging population, more people are affected by chronic illness which requires a healthcare system that provides good quality of care. How patients experience the quality of care will be of importance in the future, when their care should be person-centered. Patients standards, expectations, experiences and health care structure describes what the quality of care really means, and is a link in the development process. The asthma/COPD nurse has the role to conduct patient education, improve inhalations techniques, concentrate on their motivational interviewing regarding exercise as well as smoking cessation, assess their nutritional status, and to perform spirometry tests. Nurse's support and expertise creates the confidence and security for COPD patients and this increased knowledge aims to increase the quality of life for the patient.   The aim of the study was to describe how people with COPD experience the quality of the care when visiting the asthma/COPD nurse in a primary care clinic.   The studies method was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach based on the KUPP questionnaire. Fifty-two participants answered the questionnaire in the autumn of 2015. KUPP's action indices were used to describe how the participants experienced care quality.   The studies result found that the majority of participants estimated that they received care of good quality. Several participants estimated that they received good information, courteous care from the nurse and a feeling of involvement, but in reality it did not matter for the participant's interest. Men and women estimated the issues related to self-care, compassion and participation differently.   Conclusion shows several areas where improvements can be important for elderly patients with COPD so they can be able to experience quality of care.     Keywords: Quality of care, asthma/COPD nurse, COPD, primary care, elderly.

This thesis is concerned with the design of Formula SAE rear axle suspension and spring suspension. First part of the thesis deals with the preliminary desing and is followed by the kinematic analysis and optimalization of the rear axle geometric ordering. Next part is related to the verification of the spring suspension characteristics. Both these parts were worked up with the aid of the software ADAMS. Last part of the thesis includes the engineering desing of rear axle components and stress and deformation analysis.

The main purpose of this diploma thesis is the experimental vehicle Formula Faster engine reconstruction. The current Ford Kent 1600cc engine will be replace by the Škoda 1.4 MPI engine. The next task is to analyse kinematic properties of the front axle and subsequent optimization and transformation of steering rod placing which relates to wheel toe and bump travel. The last part is concerned with steering wheel mounting transformation, concretely with reconstruction to obtain removable steering wheel using rapid coupling.

Sverige står idag inför utmaningar för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Bilen har länge varit en planeringsnorm i Sverige. Till följd av satsningar för hållbar utveckling har en omställning till mer hållbara transporter som kollektivtrafik blivit aktuell. Örebro och Västerås är två medelstora kommuner som har uttryckt ambitioner om att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Respektive kommun har ett externt handelsområde som är viktigt både för den kommunala och regionala handeln. Arbetet syftar till att analysera planering och effektivisering av kollektivtrafik till och från externa handelsområden. I studien har kvalitativa intervjuer med planerare och politiker, samt dokumentanalys av olika plandokument genomförts. Vidare har planeringshandboken Kol-TRAST och teorier om Stigberoende använts som verktyg i analysen. Resultatet visar på att externa handelsområden ofta bortprioriteras i planering för kollektivtrafik, dels på grund av stigberoende, dels på grund av bristande politisk förankring. Trots goda ambitioner i plandokument finns det ofta en brist på praktiskt initiativtagande inom planeringen. / Today Sweden is facing challenges in reducing carbon dioxide emissions in the transport sector. Planning for car traffic has long been a norm in Sweden. As a result of initiatives for sustainable development, a shift to more sustainable transport such as public transport has become necessary. Örebro and Västerås are two medium-sized Swedish municipalities that have expressed ambitions to develop public transport on a local level. Each municipality has an out-of-town shopping area that is considered important for both municipal and regional trade. This study is based on qualitative interviews, as well as document analysis. The planning manual Kol-TRAST and theories of path dependency have been used to analyze the results. The results show that out-of-town shopping areas often are de-prioritized in planning for public transport, partly due to path dependence and partly due to a lack of political support. Despite ambitious planning documents, there is often a lack of practical initiative in planning.

Sundets avloppsreningsverk (ARV) i Växjö har fått bidrag för att genomföra en förstudie och pilotstudier för avancerad avloppsvattenrening och en av teknikerna som undersöks är aktivt kol. Användning av aktivt kol kan skapa miljöpåverkan främst på grund av energiåtgången vid tillverkning av aktivt kol. Använt aktivt kol kan återaktiveras genom regenerering för att få tillbaka dess aktiva egenskaper, då föroreningarna på använt aktivt kol destrueras. Det finns olika metoder att regenerera aktivt kol, bland annat termisk, kemisk, fotokatalytisk, elektrokemisk och biologisk regenerering. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva de fem nämnda regenereringsmetoderna av granulerat aktivt kol (GAK) för eventuell användning vid Sundet. Resultatet tyder på att termisk regenerering har störst möjlighet att tillämpas i verkligheten bland dessa metoder eftersom termisk regenerering är mest utvecklad till att regenerera GAK i stora mängder. Metoden har även hög regenereringseffektivitet (RE). För Sundets ARV i Växjö kan termisk regenerering vara lovande eftersom förutsättningar (CO2 och ånga) som behövs för termisk regenerering finns. Mängden aktivt kol som behövs för Sundet uppskattas till 200 ton och det räcker ungefär i 1,5 år. En första grov och förenklad kostnadsuppskattning tyder på att en lokal regenerering vid Sundets ARV kan ha ekonomiska fördelar och bör undersökas vidare.

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.     Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.  Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna.  Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms.  Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893).   Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.