Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020 kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder som ökar livskvalitén för denna patientgrupp? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité. Metod: Litteratur studie. Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet: Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten: Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar för god livskvalité. Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje enskild patient. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a long term disease that takes time before it shows symptoms. When the patient comes and want information and measures for their symptoms, the disease process has already been going on for a while. Because it is lengthy nursing actions different depending on where in time lying in the disease. In the year of 2020 this will be the third largest patient group in the world, are there any nursing interventions that can increase quality of life? Aim: The purpose of this study was to compile results concerning research on nursing care in chronic obstructive pulmonary disease that leads to improve quality of life. Method: Literature. Results: Knowledge exchange between patient and nurse: How important it is with a clear and transparent information at the meeting between the nurse and patient. To provide support and trust: Important that the nurse is available for the patient. Facilitating patient: The nurse has an important role in patients with COPD to improve their conditions for a god quality of life. Conclusion: Important to create trust between the nurse and patient, this creates confidence and results to good physical care. When trust and confidence has been built between nurse and patient communication becomes good and we can together arrive at the best solution for each individual patient.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som är irreversibel och påverkar andningen negativt hos dem som lider av den och visar sig genom ett stort antal symtom. Sjukdomen skapar stort lidande och försvårar förmågan att leva ett normalt liv med hög livskvalité. Det beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen 2030 enligt världshälsoorganisationen. Syfte Att beskriva personers erfarenheter av att leva med Kronisk obstruktiv lungsjukdom  Metod Studien utgörs av en litteraturstudie med fjorton artiklar. Artiklarnas resultat sammanfattades och gick från delarna till en ny helhet. En kvalitetsgranskning och analys utfördes för att skapa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier: Att inte få luft, Förändrad livssituation, Beroende av stöd och Information och hantering. Till huvudkategorierna skapades följande tio underkategorier: Andnöd/andfåddhet, Ångest, Trötthet, Förluster, Skam, Miljöanpassning, Anhöriga, Hjälpmedel, Undervisning och information och Hantering och strategier. Konklusion Litteraturstudien visade att en stor dimension av symtom påverkar personer som lever med Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det behövs vidare forskning angående personers erfarenhet av sjukdomen men denna litteraturstudie har gett en inblick i några av de erfarenheter personerna lever med. / Background Chronic obstructive pulmonary disease is an irreversible disease and it’s effecting the breathing in a negative way for those suffering by the disease and it’s shown by many different symptoms. The disease creates big suffering and obstructs the ability to live a normal life with high quality of life. It is expected to be the third largest cause of death worldwide in 2030, according to the World Health Organization. Aim To describe people's experiences of living with chronic obstructive lung disease. Method The study is a literature study with fourteen articles. The result from the articles were summarized and went from parts into a new whole. An inspection of quality and analysis was performed to create the result. Result The result were presented with four main categories: Unable to breathe, Change of way of life, Depending on support, Information and management. To the main categories were ten under categories created:  Shortness of breath/breathlessness, Anxiety, Fatigue, Losses, Adaptation to environment, Relatives, Utilities, Education and information and Management and strategies. Conclusion The literature study showed that there’s a major dimension of symptoms affecting people living with chronic obstructive pulmonary disease. Chronic obstructive pulmonary disease. The literature review showed that a large dimension of symptoms are affecting people living with chronic obstructive pulmonary disease. We need further research on people's experience of the disease, but this study has provided an insight into some of the experiences people are living with.

Magistro baigiamajame darbe atliekama vaiko priežiūros atostogų teisinio reguliavimo analizė bei identifikuojami svarbiausi praktinio taikymo probleminiai aspektai, pateikiami pasiūlymai problemų sprendimui. Darbe apžvelgiamas dabartinis vaiko priežiūros atostogų teisinis reguliavimas, dėmesį sutelkiant ties šių atostogų samprata ir subjektais, turinčiais teisę į vaiko priežiūros atostogas. Siekiant geriau suprasti nagrinėjamus teisės aktus, susijusius su vaiko priežiūros atostogomis, ir teismų praktiką taikant juos, atlikta teisės aktų istorinės raidos apžvalga. Praktinio taikymo probleminių aspektų tyrimo metu nagrinėjamas darbo sutarties nutraukimas, darbuotojui esant vaiko priežiūros atostogose, probleminius aspektus rūšiuojant pagal darbo sutarties pasibaigimo pagrindą. Be to, įvardintos darbuotojo teisės ir socialinės garantijos vaiko priežiūros atostogų metu bei piktnaudžiavimo teise, naudojantis teisės aktų spragomis, problemos. Pabaigoje aptariama darbo, grįžus po vaiko priežiūros atostogų, kol darbuotojo vaikui nėra suėję treji metai, problematika. / The thesis provides an analysis of the legal regulation of child care leave and highlights fundamental problems as regards practical application as well as suggests possible means by which a relevant solution could be developed. This paper reviews the existing child care legal regulation including the general clause and subjects who are eligible to take child care leave. In order to further understand the legislation related to child care leave the historical overview of legal development is covered. The thesis examines the employment contract termination while employee is in child care leave. The problem issues are being sorted on the basis of the employment contract termination. Moreover, rights, social guarantees of the employee in child care leave and problems, which arise due to violation of law by using legal loopholes, are considered. The final chapter of the thesis discusses the issues as regards employees’ work after they return from child care leave (taking into account that employee’s child is under three years).

During and after medical treatment, pharmaceutical compounds as well as their metabolites and conjugates are excreted from the users through urine and feces. The pharmaceuticals end up in wastewater treatment plants, which are not designed to deal with this kind of organic micro-pollutant. Eventually the pharmaceuticals end up in the environment where they can have adverse physiological and behavioral effects on aquatic life and could contribute to the spread of antibiotic resistance among microorganisms. Adsorption to activated carbon is an established method for removal of pharmaceuticals from wastewater. It is however quite expensive and it is of interest to identify cost-effective alternatives. One possible alternative is bark, which is a common by-product from forest industry and has a complex microstructure and high porosity compared to many other naturally occurring materials. In order to investigate the potential of using bark to remove pharmaceuticals from municipal wastewater four column filters were built, two with activated carbon and two with bark. They were used in an experiment conducted at Kungsängsverket, the largest wastewater treatment plant in Uppsala municipality. The objectives were to assess pharmaceutical concentrations in treated wastewater at Kungsängsverket and to compare the performance of bark and activated carbon filters under different loading rates. During this time the filters were run at different loading rates and two different types of bark was used. 24 common pharmaceuticals from different therapeutic groups were targeted. The pharmaceutical concentrations measured at Kungsängsverket were generally low, but mean concentrations of five pharmaceuticals (atenolol, metoprolol, furosemide, hydrochlorothizide and diclofenac) exceeded 250 ng/l. Out of these, four have been shown to have adverse effects on aquatic life and it would be preferable if they were not released into the recipient. Bark was not as good at removing pharmaceuticals from wastewater as activated carbon was, but decent removal rates were achieved for several compounds. The removal rates of either filter type did not seem to be significantly impacted by variations in loading rate or bark size. The concentrations of a few compounds increased after treatment with the bark filters and the reason for this is not clear. One possibility is interference from other organic substances in the wastewater or the bark, but determining the reason for this increase should be a priority for any further research on the subject. Another problem encountered during the project that is likely to pose a problem for future implementation is that the bark filters were very sensitive to clogging. Running the filters at full scale would require frequent back-washing which would be a disadvantage from both economical and practical reasons.

Uppskattningsvis har mellan 400 000 och 700 000 personer i Sverige kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL fastställs genom mätning av andningsvolymen på en astma- och KOL-mottagning ledd av en distriktssköterska med en specialistutbildning avseende astma och KOL från vilken fortsatt vård och uppföljning sedan utgår. Syfte : Syftet var att beskriva distriktssköterskeledd patientutbildning och dess effekter på patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod : Integrativ litteraturstudie. Resultat: Utbildningens innehåll, utbildningsmetoder, effekter av utbildning och effekter av utbildningsmetoder framkom som genomgående teman. Innehållet i utbildningen som erbjuds via en mottagning för patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom är baserat på generella riktlinjer, men valet av utbildningsmetod varierar och baseras på patientens egenskaper och inställning vilket avgör utbildningens effekt på sjukdomen. Genom implementeringen av patientutbildning kan ett stabilt sjukdomsförlopp uppnås, men behovet av uppföljning är genomgående. / Approximately between 400 000 and 700 000 individuals has been diagnosed with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) in. COPD is diagnosed at an asthma- and COPD-reception led by a district nurse with residency in asthma and COPD where the patients will receive further care. Aim : The aim of this study was to describe the district nurse led patient education and the effects on patients with asthma- and chronic obstructive pulmonary disease. Method : The method of choice was an integrative literature review. Results: The content of the education, education method, the effects of education and the effects of education methods were revealed as pervading themes. The content of the education is based on general guidelines, but the method of choice is based on the capacity and attitude of the patient which determines the effect on the disease. Through the implementation of patient education a stable condition can be achieved in the patients with chronic obstructive pulmonary disease.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ett begränsat luftflöde, främst vid utandning, till följd av exponering av giftiga ämnen i inandningsluften. Sjuksköterskan möter dessa patienter i primärvården, allmän medicinavdelning och specialiserad lungmedicinsk avdelning.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utifrån ett psykiskt perspektiv. Syftet var även att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetoder.   Metod: Deskriptiv design. Tio stycken vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline via Pubmed. Dessa användes som underlag till resultatet.   Huvudresultat: Många patienter med KOL upplevde oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Resultatet visade även att flertalet patienter med KOL påvisade symtom liknande PTSD-symtom. Generellt tyckte alla KOL-patienter att andnöden var den främsta orsaken till deras oro. Patienterna upplevde att deras familjer blev drabbade då diagnos ställdes. Familjeaktiviteter och individens potential att bidra till hushållet ändrades vilket bidrog till en förändrad familjesituation, en känsla av förlorad identitet och otillräcklighet.   Slutsats: Upplevelsen hos KOL-patienter definieras av oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Symtom liknande PTSD-symtom påvisades dessutom hos denna patientgrupp. Andnöden generaliserades som den främsta orsaken till deras upplevda psykiska ohälsa.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

Tidigare forskning har visat att det upplevs svårt för patienter med KOL att sluta röka fastän det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhälle är det många patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL är, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehåller och hur de påverkar vår kropp. Bakgrunden beskriver även hur motiverande samtal kan användas som ett verktyg för rökavvänjning och sjuksköterskans roll i detta hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka när de lider av KOL. Studien har utförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio artiklar har analyserats. Analysen har resulterat i tre teman och åtta subteman. Resultatet visar bland annat att patienter upplever en stor frustration och ilska över att inte lyckas sluta röka, att de upplever rökstopp som att förlora en vän och att de kan känna att de ibland slutar röka för att tillfredsställa andra. Resultatdiskussionen lyfter fram de viktigaste resultaten i studien så som Det är mitt eget fel, Att vara fast i den onda cirkeln, Ensamhet och Ett liv fyllt med ursäkter. Här belyses att sjuksköterskan är en viktig del i rökavvänjningsprocessen och att alla patienter har olika förutsättningar och resurser vilket fordrar olika tillvägagångssätt för behandling. För att patienten ska bli motiverad och bekräftad i sin situation bör det läggas stor vikt vid vårdrelationen och patienternas livsvärld. Genom att sjuksköterskan fungerar som en trygg bas och ger adekvat undervisning och information till patienter kan ohälsa förebyggas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen. Tidigare vårdvetenskaplig forskning kring KOL-patienters upplevelser av syrgasbehandling finns, men det är brist på sammanställd forskning av patienters upplevelser av vad det innebär att använda syrgas i hemmet. Syftet är att beskriva KOL-patienters upplevelser av sin sjukdom samt att vara beroende av syrgas i hem och dagligt liv. Metoden som vi använt är en litteraturöversikt av åtta artiklar där fem är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultatet redovisas i två kategorier, livet med KOL och vad det innebär och beroendet av syrgas och vad det innebär. Resultatet visar att KOL som sjukdom och livet med syrgas går in i varandra och i beskrivningen av deras liv med syrgas beskrivs oftast symtomen mer på KOL. KOL- patienter har en begränsad livsvärld och att kontinuerlig syrgasbehandling i hemmet påverkar patienten. Patienten med syrgasbehandling har förlorat en del av sig själv och livet kan kännas mera inskränkt. Resultatet visar att det finns behov av stöd från sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. / Program: Fristående kurs

Sammanfattning:Introduktion: Lungrehabilitering är en evidensbaserad rekommenderad del av omhändertagandet av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Fysioterapeutiska interventioner vid lungrehabilitering kan vara patientutbildning och träning, vilka har visat på positiva effekter. Dock saknas det studier om hur personer med KOL upplever dessa interventioner inom primärvård.Syfte: Studien syftar till att utforska upplevelse av fysisk aktivitet för personer med kroniskt obstruktiv sjukdom (KOL) efter att ha deltagit i lungrehabilitering med fysioterapeutiska interventioner i form av träning alternativt patientutbildning eller en kombination av dessa inom primärvården.Metod: Studien tillämpade bekvämlighetsurval ur pågående primärvårdsverksamhet på en vårdcentral. Deltagarna hade erhållit träning i grupp och/eller patientutbildningen ”Aktiv med KOL”. Intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och fem män i åldrarna 67–81 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: ny kunskap ger motivation, träningsintervention påverkar aktivitetsnivå och stimulerar följsamhet, att få till fysisk aktivitet som en del av vardagen, drivkrafter till fysisk aktivitet samt andfåddhet och smärta begränsar utförandet av fysisk aktivitet. Det övergripande temat för alla intervjuer var ”att vilja vara fysiskt aktiv trots upplevda symtom”.Slutsats: I enlighet med temat visade studien på att deltagarna hade acceptans för symtom inklusive andnöd vid fysisk aktivitet. I studien framkom också acceptans inför det som krävs av individen själv i att ta ansvar för sin fysiska aktivitetsnivå. Mer forskning behövs för att studera interventionernas effekt över tid.