På Norrvattens reningsverk, Görvälnverket, produceras dricksvatten genom rening av råvatten från Östra Mälaren. Dricksvattenverket ligger i direkt anslutning till Mälaren, vilket är bra då vattnet inte behöver transporteras för att renas. Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt, men den är också mycket trafikerad av både fartyg och fritidsbåtar. På grund av all trafik finns det en risk att det sker oljeutsläpp om en olycka skulle ske. Oljeprodukter kan ge vattnet en motbjudande lukt. Detta gör att det producerade dricksvattnet enligt Livsmedelsverket anses som otjänligt, dvs. det bör inte användas som dricksvatten. Därför ville Norrvatten kartlägga vilka marina bränslen som används idag men också undersöka hur mycket pulveriserat aktivt kol (PAK) som krävs för att rena vattnet från bränslelukt. Detta för att vara beredda vid ett eventuellt utsläpp och då kunna tillsätta rätt mängd PAK. Detta undersöktes både genom en litteraturstudie och småskaliga laboratorieförsök där lukttröskel och rening med PAK undersöktes. Försöken analyserades med hjälp av luktanalyser, som utfördes av Görvälnverkets laboratoriepersonal. En litteraturstudie visade att de vanligaste marina bränslena idag för fritidsbåtar och fartyg är bensin respektive marin gasolja (MGO). Det är dessa två bränslen som använts vid försöken med pulveriserat aktivt kol. Planen från början var även att hybridolja skulle undersökas, men eftersom den betedde sig annorlunda i vatten jämfört med de övriga bränslena uteslöts den från vidare försök. Lukttröskelförsöket som gjordes för MGO visade att alla prov antingen luktade eller inte luktade så därför kunde ingen lukttröskel anges. Resultatet för vatten förorenat av bensin med en koncentration på 200 μg/l visade att det krävs 30 mg PAK/l för att eliminera bränslelukten från vattnet. Koncentrationen på 200 μg/l användes då det anses vara den högsta halt som skulle kunna nå Görvälnverket vid ett eventuellt oljeutsläpp. Dessvärre gav reningsförsöken med MGO inget konkret resultat. Detta eftersom lösligheten för MGO var felaktigt antagen och därför var koncentration av MGO löst i vatten okänd. De koncentrationer som undersöktes var därför total mängd tillsatt MGO i vattnet. Den slutsats som ändå kan dras från reningsförsöken med MGO är att PAK fungerar bra för att reducera bränslelukt, men att det krävs ytterligare försök. Det resultat man kan utgå från vid fortsatta undersökningar är att det krävs mer än 40 mg PAK/l för att rena förorenat vatten med en koncentration på 4 360 μg MGO/l samt mer än 60 mg PAK/l vid en koncentration på 8 720 μg MGO/l. / At Norrvatten’s treatment plant, Görvälnverket, drinking water is produced by purification of water from Mälaren. Mälaren is Sweden's largest source of drinking water, but it’s also heavily trafficked by commercial ships as well as private boats. Due to all traffic, there is a risk that oil spills will occur in the event of an accident. Oil products can give the water disgusting odor. This, according to Livsmedelsverket makes the produced drinking water unfit to be used as drinking water. Therefore, Norrvatten wanted to identify which marine fuels that are used today, but also to investigate how much powdered activated carbon (PAC) is needed to purify the water from fuel odor. This was investigated through a literature study and additional laboratory scale experiments where the relation between the odor threshold and the purification with PAC was investigated. The laboratory experiments were analyzed by using odor analyzes, where lab staff at the Görvälnverket smelled the samples and indicated how each individual sample smelled. Through the literature study it was found that the most common marine fuels today for private boats and commercial ships are gasoline and marine gas oil (MGO). These are the two fuels used in the experiments with powdered activated carbon. The plan was also to investigate hybrid oil. But since it behaved differently in water compared to the other fuels, it was excluded from further experiments. The odor threshold experiment made for MGO unfortunately showed that all samples either smelled or did not smell. Hence, no odor threshold could be specified. For water contaminated with gasoline at a concentration of 200 μg/L, 30 mg of PAC/L was required to eliminate the fuel odor from the water. The concentration of 200 μg/L was used since it is considered to be the highest level that may reach the Görvälnverket in the event of an oil spill. Unfortunately, the purification attempts with MGO produced no actual results. This was because the solubility of MGO was incorrectly assumed and therefore the concentration of MGO dissolved in water could not be obtained. The concentrations investigated were therefore the total amount of MGO added to the water. The conclusion that can still be drawn from the purification attempts with MGO is that PAC works well to reduce fuel odor. A result that can be the basis for future studies is that more than 40 mg PAC/L is required to purify contaminated water with a concentration of 4 360 μg MGO/L and more than 60 mg PAC/L at a concentration of 8 720 μg MGO/L.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna som har använts har varit av olika karaktär, åtta stycken har en kvalitativ metod ansats och två stycken en kvantitativ ansats. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var ett dominerande symtom hos deltagarna. Accepterande av sjukdomen och att göra det bästa av situationen är något som de flesta deltagarna försökt göra. Livskvaliteten har angetts som både bra och dålig. Ytterligare ett resultat som framkommit i sammanställningen är att KOL-grupper med utbildning är positivt för personer med KOL. Beroende av vilket stadium man är i sin KOL-sjukdom avgör hur man upplever sin livssituation. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is one of the most common ethnic diseases that furthermore are increasing. The most common cause to COPD is smoking. As the disease is developed the symptoms increases gradually and it influences all aspects of daily life for the person suffering from COPD. The aim with the study was to get deeper knowledge about how persons with COPD describe their daily living. The method was a literature review that included scientific articles. Eight qualitative and two quantitative articles have been examined. The results shows that the patients diagnosed with COPD are influenced by their disease physically, psychically and socially. Dyspnoea was the dominating symptom among the participants. Accepting the disease and making do as best as possible are strategies that most participants chose. Quality of life has been stated as both good and poor. Yet another result that becomes apparent is that educations in groups are positive for persons with COPD. The disease affects daily living depending on which stage the patient with diagnosed COPD is in.

This bachelor’s thesis describes a result of a product development project that was conducted during the spring of 2022 as part of the course Degree project for a bachelor's degree in engineering within innovations technology and design. The extent of the course includes 22,5 educational credits and was performed at the educational institution of Karlstad University. Supervisor for the project is Mikael Åsberg and examiner for the course is Leo de Vin. The project was commissioned by Biosorbe AB, which is a producer of a biodegradable absorbent made from cellulose-based pulp. The sanitation process of removing flooding water caused when extinguishing fire is an expensive and time-consuming process. Research has proven that their absorbent was highly effective at absorbing oils whilst rejecting water. The application of the absorbent in combination with activated carbon can absorb oils whilst accumulating toxins from water. The aim of the project is to develop a well-filter adapted to stormwater wells that can filtrate and accumulate environmental toxins from extinguishing water, the product is purposed to be used in the fire department. The project followed the phases of the product development process where various proven methods were implemented during the approach. The phases that were implemented during the project is as follows: project planning, discover, define, develop, deliver and ending phase that summarizes the delivery of the project which includes a written thesis, a presentation and an exhibition. The result of the project is a concept-suggestion presented in a physical and visual format that solves the defined problem whilst meeting the set requirements. The solution consists of a barrel-shaped container merged with a protruding square-shaped collar which can be attached between the well cover and well inlet. Space is left in the bottom of the container for the instalment of two filter cushions that contains absorbent and active coal which enables the filtration of toxins while letting clean water pass through the inlet. The solution contains two functional mechanisms in the form of straps that is used to strap through the grating of the cover and a lace that is used for sealing the container´s inlet. A prototype containing the above-mentioned functionalities was tested in a realistic scenario that led to an interesting conclusion of the project. / Examensarbetet skildrar resultatet från ett produktutvecklingsprojekt som genomfördes våren 2022 som en del av kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design. Kursen omfattar 22,5 högskolepoäng och utfördes vid Karlstads universitet. Handledare för projektet är Mikael Åsberg och examinatorn för kursen är Leo de Vin. Uppdragsgivaren för projektet var Biosorbe AB, som är en producent av en bioabsorbent som raffineras från cellulosabaserad pappersmassa. Vid tillbud som involverar ett släckningsarbete kan översvämningar orsakas vilket leder till en dyr och tidskrävande saneringsprocess. Forskningen som utfördes antydde att absorbenten var högeffektiv på att absorbera oljor samtidigt som den kunde avstöta vatten. Användandet av absorbenten i kombination med aktivt kol möjliggör att olja kan absorberas samtidigt som miljögifter ansamlas från förbipasserande vatten. Syftet med projektet är att utveckla ett brunnsfilter ämnat för dagvattenbrunnar som tillåter att miljögifter kan filtreras samt ansamlas från släckvattnet, produkten syftar till att användas inom räddningstjänsten. Projektet följer en produktutvecklingsprocess där beprövad metodik har används under genomförandet. Faserna som applicerades under projektet anges enligt följande: projektplanering, discover, define, develop, deliver samt en slutfas som summerar leveransen av projektet som involverar en skriftlig avhandling, en presentation samt en utställning. Projektet resulterade i ett konceptförslag som presenteras i ett fysiskt samt visuellt format som löser den huvudsakliga problemformuleringen samtidigt som alla de förutbestämda kraven uppfylls. Lösningen består av en cylinderformad behållare som ansluter en utstickande kvadratisk krage som kan klämmas fast mellan ett brunnslock och inloppet på brunnen. Utrymmet i botten av behållaren tillåter att två filterkuddar kan installeras som innehåller absorbent respektive aktivt kol som möjliggör att miljögifter kan filtreras från vattnet samtidigt som konstruktionen tillåter att filtrerat vatten kan rinna ner i brunnen. Lösningen erhåller två funktionella mekanismer i form av två spännband som spännas fast igenom brunnsgallret samt ett snöre som används för att försluta inloppet på behållaren. En prototyp som innehåller tidigare nämnd funktionalitet testades i ett realistiskt scenario som gav upphov till ett intressant avslut av projektet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats. Resultatet visar hur patienter med KOL påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var de symptom som påverkade patienterna mest och kunde variera från dag till dag. Begränsningar i vardagen så som att inte kunna utföra de aktiviteter eller arbetsuppgifter som de tidigare hade kunnat utföra men även bundenheten till hemmet var andra aspekter som lyftes fram. Slutsats: Att ha sjukdomen KOL innebar ändrad livssituation och olika strategier gjordes för att kunna hantera det dagliga livet och därmed få god livskvalitet. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a disease with a slow progressive procedure. In Sweden estimated 400 000 -700 000 people have been diagnostics with COPD due primarily to smoking. The aim of this study was to illustrate how patients with the diagnostic COPD experience their everyday life. The method was a literature review searched in database Medline, Cinahl and PsykInfo. Ten scientific articles were included in the study and they all had a qualitative design. The results showed how patient with COPD were affected physically, psychologically and socially. Breathing problems were the symptoms that affected the patients the most and could vary from day to day. Limitations in everyday life such as not being able to do those activities and tasks that they could before but also the confinement to the home were other aspects that were highlighted. Conclusion: To have COPD means a change in the everyday life and different strategies were made to be able to handle the daily living and get a good quality of life.

Chronic obstructive pulmonary disease can limit patients physical abilities and contribute to social isolation. The purpose of this literature study is to investigate men's and women's experiences of living with chronic obstructive pulmonary dis-ease, and the supporting and guiding role of the nurse to an increased quality of life. 13 critical reviewed articles were used to find the answers to our questions. Quality rating forms were used in order to guarantee a good scientific quality. The results show that, it is of great importance for the COPD-patients well-being to experience social support from those around them, and to have a close relation-ship with their families and friends, in order to experience quality of life. After the completion of a rehabilitation program, it was observed that the physical activ-ity decreased the perception of dyspnoea, despite that the lung function did not improve. By means of increased self-care knowledge, patients will attain balance and a positive attitude to changes in their life style. The supporting role of the nurse is of great importance for the patients when dealing with their disease. / Kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan begränsa patienternas fysiska förmågor och medföra social isolering. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, samt sjuksköterskans stödjande och vägledande roll till ökad livskvalitet. I 13 kritiskt granskade vetenskapliga artiklar sökte vi svar på våra frågeställningar. Kvalitets-bedömningsformulär användes för att garantera god vetenskaplig kvalitet.I resul-tatet framkom det hur viktigt det är för välbefinnandet hos KOL-patienter, att uppleva socialt stöd av sin omgivning och ha en nära relation med sina anhöriga, för att känna livskvalitet. Efter genomgånget rehabiliteringsprogram, visar det sig att den fysiska aktiviteten minskar förnimmelsen ut av dyspne, trots att lungfunktionen inte förbättrats. Genom ökad egenvårdskunskap får patienterna balans och en positiv attityd till livsstilsförändringar. Sjuksköterskans stödjande roll är av stor betydelse för patienterna i deras sjukdomshantering.

Bakgrund: Cigarrettrökning är den vanligaste typen av tobaksanvändningen i världen och en bidragande faktor till sjukdomar, bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL är en kronisk sjukdom där rökning är den största riskfaktorn. Det finns inget botemedel, men rökstopp kan minska symtom och risken för tidig död samt bromsa sjukdomsutvecklingen. Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer som påverkar rökavvänjning vid rökavvänjningsinterventioner för personer med KOL. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio artiklar bearbetades och analyserades och resulterade i två huvudkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i domänerna Främjade faktorer för rökavvänjning och Hindrande faktorer för rökavvänjning med nio kategorier. Kategorierna under främjande faktorer för rökavvänjning var motivation, utbildning, längre behandlingstid, fler uppföljningsbesök, stöd och hälsosamma levnadsvanor. Kategorierna under hindrande faktorer för rökavvänjning var begär av rökning, fysiskt beroende av nikotin, kostnad för rökavvänjningsintervention och avsaknad av psykosocialt stöd. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att det finns strukturella och personliga faktorer som påverkar rökavvänjningen. För personer med KOL är det viktigt att vårdpersonalen arbetar personcentrerat för att identifiera faktorer som hindrar och främjar rökavvänjning för varje enskild individ. / Background: Cigarette smoking is the most common type of tobacco use in theworld and a contributing factor for diseases such as chronic obstructive pulmonarydisease (COPD). COPD is a chronic disease where smoking is the largest risk forcontracting COPD. While there is no cure, smoking cessation can slow down theprogress of the disease, reduce symptoms and the risk of early death. Aim: The aim ofthis review was to describe positive and negative factors that impact smokingcessation at smoking cessation interventions for people with COPD. Method: Ageneral literature study with an inductive approach was conducted. Tenstudies were processed and analyzed and resulted in two main categories. Result: The results are presented in the domains Positive Factors for Smoking Cessation and Negative Factors for Smoking Cessation with nine categories. Categories presentedunder Positive factors for smoking cessations were motivation, education, longertreatment, added follow-up visitations, support and healthy lifestyle. Categoriespresented under Negative factors for smoking cessations were craving for smoking,physical nicotine addiction, costs of smoking cessation interventions and lack ofpsychosocial support. Conclusion: The literature study indicated that structural andpersonal factors impact smoking cessation and the interventionsindividually promotes smoking cessation. It is important to work through personcentered care for people with COPD to identify factors that impact smoking cessation for each person.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i lungorna som förstör lungvävnaden och minskar lungkapaciteten. Sjukdomen går inte att bota. År 2030 beräknas sjukdomen utgöra den tredje största dödsorsaken samt patientgruppen i världen. KOL medför ett stort lidande och försämrad livskvalité för den drabbade. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. 13 artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO analyserades och sammanställdes med Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av kvalitativ design. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Förändring av förutsättningar och hantering av förändringarna. De centrala fynden var de fysiska förändringar som upplevdes, att fokus låg på andningen och känslor av att vara begränsad socialt var särskilt framträdande. Känslor av skam och skuld men också kunskapsutbyte och stöd hos andra personer i liknande situation. Att använda fysisk aktivitet som en strategi och ta ansvar för egenvård. Slutsats Resultatet visar att personer med sjukdomen KOL upplever begränsningar i det dagliga livet både gällande den sociala samvaron och fysiska aktiviteter. Hjälpmedel ansågs minska isolering och de dagliga aktiviteterna kunde upprätthållas bättre. Känslor av skuld och skam som har en inverkan på personernas upplevelser av hälsa framträder. Det finns upplevelser om attityder gentemot personer med KOL och att detta kunde leda till att man undvek att söka vård. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic inflammation of the lungs that destroys the lung tissue, reduces lung capacity and cannot be cured. In 2023, the disease is estimated to be the third biggest patient group in the world and the third largest cause of death. COPD causes suffering through shortness of breath, limited mobility and are duced quality of life. Aim The purpose of this thesis is to describe people's experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method The thesis was carried out as a structured literature review containing 13 articles from the database CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed and compiled using Friberg´s analysis method. The included articles were of qualitative design. Results The results were divided into two main categories: Change in conditions and management of the changes. The central findings were the physical changes experienced, a focus on breathing and feelings of being socially restricted were particularly prominent. Feelings of shame and guilt but also exchange of knowledge and support from other people in a similar situation. Using physical activity as a strategy and taking responsibility for selfcare. Conclusions The results show that people with the disease COPD experience limitations in daily life both regarding social interaction and physical tasks. The study also reveals feelings of guilt and shame, which are significant for the persons' health. Experiences that there is a certain attitude towards people who suffer from the disease are described.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i lungorna och innebär andningssvårigheter som förvärras vid ansträngning. Tidiga symtom är hosta på morgonen och slembildning. Patienter med KOL besväras också av skov, dessa kallas exacerbationer och innebär perioder där symtomen av KOL förvärras och blir mer tydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva individers erfarenheter med diagnosen KOL. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts baserad på 14 artiklar som kritiskt granskats för att få en djupare kunskap av redan publicerad forskning om det valda området. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman rädsla för att söka vård på grund av eget vållande, vårdpersonalens påverkan, symtomen begränsar vardagslivet och sju underteman. Konklusion: KOL har en negativ påverkan på den fysiska och psykiska förmågan, sociala relationer, intressen och självbilden. Individer med KOL tvingas ändra hela sitt liv och anpassa sig efter sjukdomens progression. Sjuksköterskan ska bidra med ett motiverande tankesätt och ej vara dömande eller diskriminerande. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic inflammation of the lungs and involves breathing difficulties that worsen with exertion. Early symptoms are morning cough and mucus production. Patients with COPD are also troubled by relapses, these are called exacerbations and involve periods where the symptoms of COPD worsen and become more evident. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of individuals diagnosed with COPD. Method: A qualitative literature review has been conducted based on 14 articles that were critically reviewed to gain a deeper knowledge of already published research on the chosen area. Findings: The results are presented in three main themes: fear of seeking care due to one's own fault, the influence of the care staff, the symptoms limit everyday life and seven subthemes. Conclusion: COPD has a negative impact on physical and mental ability, social relationships, interests and self-image. Individuals with COPD are forced to change their entire lives and adapt to the progression of the disease. The nurse must contribute with a motivating way of thinking and not be judgmental or discriminatory.

Närvaron av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) i miljön och i vårt dricksvatten blir alltmer uppmärksammad i Sverige och världen. Denna undersökning gick dels ut på att undersöka föroreningssituationen av bland annat PFAS på brandövningsplatsen i Vetlanda enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 2 och utfördes av Njudung Energi på uppdrag av Höglandets räddningstjänstförbund och Vetlanda kommun. En andra del utgjordes av ett laborationsförsök där reningskapaciteten för PFAS med fyra olika adsorbenter jämfördes. Vetlanda brandövningsplats påvisade kraftigt förhöjda halter PFOS (perfluoroktansulfonsyra) och ∑PFAS11 i grundvatten (8,9 µg/l och 27,2 µg/l respektive) och i jord (0,82 mg/kg TS PFOS). Halten PFOS i grundvatten var över 45 ng/l och i jord översteg halten 0,02 mg/kg TS som är SGI:s preliminära riktvärden för PFOS (Pettersson et al. 2015). I ytvattenrecipienten var halten PFOS över det rekommenderade årsmedelvärdet enligt EU:s miljökvalitetsnorm för inlandsvatten (65 ng/l). Ytvattenrecipienten anses särskild skyddsvärd då den mynnar ut i Emån, som har höga naturvärden och används som vattentäkt. Halten koppar och bly i jord översteg Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (200 mg/kg TS och 400 mg/kg TS respektive). Objektet Vetlanda brandövningsplats bedöms utgöra riskklass 1 enligt MIFO fas 2, vilket innebär en mycket stor risk. Som åtgärd föreslås grundvattenpumpning och behandling för att åtgärda föroreningsnivån med avseende på PFAS i grundvattnet, fortsatt provtagning för att avgränsa föroreningen i jord samt schaktsanering av de förorenade jordmassorna för att förhindra fortsatt urlakning till grundvattnet. I laborationsförsöket jämfördes de två konventionella filtermaterialen granulärt aktivt kol (GAC) och jonbytarmassa (AE) med grillkol och torv, två relativt billiga material. Labbförsöket utfördes som ett kolonnförsök med varierande pH-värden samt som ett försök med förlängd exponeringstid. Resultatet visar att AE och torv gynnas av ett sänkt pH-värde och av en förlängd exponeringstid. GAC uppvisade bäst reningsgrad under samtliga försök, med fullständig adsorption av PFOS och ∑PFAS11 för kolonnförsöken. Torv avlägsnade 65% PFOS vid 10 dagars exponeringstid och grillkol avlägsnade omkring 50% PFOS i kolonnförsöken. Försöket innehåller endast ett fåtal provtagningspunkter och ytterligare studier med grillkol och torv krävs för att fastställa deras eventuella potential som adsorbenter för att rena PFAS i grundvatten.

Bakgrund: ​​Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk fortskridande folkhälsosjukdom som mestadels drabbar rökare, men kan även drabba icke rökare. Människor som lever med KOL kan uppleva obehagliga symtom, där andnöd särskilt kan ha en stark påverkan på deras vardag. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur patienter upplever sjukdomen för att kunna bidra med en personcentrerad vård.​    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.​       Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning genomfördes baserad på tio kvalitativa orginalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Med sökord som ”leva med”, ”patientupplevelse”, ”kronisk obstruktiv lungsjukdom”, och "kvalitativa studier” hittades 10st orginalartiklar. ​​       Resultat: ​​Analysen resulterade i fyra teman. “Fysiska symtom som medför i svårigheter i det dagliga livet”, som berör hur deltagarna upplever en känsla av färre möjligheter där andningen är ett symtom som påverkar deras vardag. “Emotionella känslor av KOL”, tar upp hur deltagarna känner en identitetsförlust samtidigt som de känner skam, ångest och rädsla i samband med KOL. “Fysisk aktivitet i vardagliga livet”, lyfter hur enkla saker i deltagarnas liv innan sjukdomen har blivit till utmaningar, t.ex. utmaning i träning, korta promenader samt handla. Sista temat “Upplevelse av stöd”, berör deltagarnas upplevelser av stöd som beskrivs som både positiv men även negativt. ​       Slutsats: Resultatet diskuteras med stöd av Katie Eriksson teori om lidande. I resultatet påvisar teorin om lidande en tydlig koppling till upplevelsen av KOL, där deltagarna upplevde KOL som en betungande börda. KOL begränsade deltagarnas liv och ledde till en känsla av isolering där deltagarna behövt anpassa hela deras liv efter sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig i roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt samt anpassa vården efter ett personcentrerat sätt.​ / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic progressive public health disease that mostly affects smokers but can also affect non-smokers. People living with COPD can experience unpleasant symptoms, where shortness of breath in particular can have a strong impact on their everyday life. For nurses, it is important to understand how patients experiences the disease in order to contribute with person-centered care.      Aim: To describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease.       Method: A literature review according to Friberg's method description was carried out based on ten qualitative original articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. With keywords such as "living with", "patientexperience", "chronic obstructive pulmonary disease", "qualitative studies" were 10 original articles found.       Results: The analysis resulted in four themes. "Physical symptoms that lead to difficulties in daily life", which concerns how the participants experience a feeling of fewer opportunities where breathing is a symptom that affects their everyday life. “Emotional feelings of COPD”, addresses how the participants feel a loss of identity while also feeling shame, anxiety, and fear associated with COPD. "Physical activity in everyday life", highlights how simple things in the participants' lives before the disease have become challenges, e.g. challenge in training, short walks and shopping. The last theme, "Experience of support", concerns the participants' experiences of support which they describe as both positive but also negative.        Conclusions: The result is discussed with the support of Katie Eriksson's theory of suffering. In the results, the theory of suffering shows a connection to COPD, the participants experience COPD as an onerous burden. COPD limits participants' lives and has led to a sense of isolation where participants have had to adapt their entire lives to the disease. The nurse has an important role in treating the patient in a professional manner and adapting care in a person-centered manner.