No description available.

Metan, en gas som är vida studerad i klimatsammanhang på grund av dess egenskaper som växthusgas och energikälla, har i denna studie fått uppmärksamhet i annan kontext i form av potentiell riskfaktor för tsunamin. I en samlad brittisk rapport från år 2009 har ett flertal studier pekat på möjliga faktorer som kan bidra till instabila sjö- och havsbottnar vilka har resulterat i undervattensskred med tsunami som följd. En av faktorerna anses bero på ett ökat gasflöde i sedimenten varför metan med sin stora reservoar i sediment fått ett ökat fokus i forskarvärlden. Alboránsjöns sediment vittnar om historiska massrörelser och med befolkade kuststräckor som ligger i riskzonen för att drabbas av inkommande vattenmassor är undersökning i detta område relevant för utveckling av vidare riskhantering. Syftet med studien var att utifrån mängd uppmätt organiskt kol i sediment modellera potentiell metanproduktion med nuvarande förutsättningar men även kopplat till klimatförändringar. Studien är en del av ett större projekt som bedrivs i samarbete mellan Linnéuniversitetet i Kalmar och Sorbonne universitetet i Paris.   Sediment från södra delen av Alboránsjön analyserades genom att använda glödningsförlust som metod i samband mätning av organiskt material samt Van Bemmelns faktor för omräkning till organiskt kol. För modellering av potentiell metanproduktion användes mjukvaran BioGeoChem. Metanhalten jämfördes med uppmätta sulfatvärden från platsen. Resultaten visade på andel organiskt kol mellan 4,6 – 5,7% i de översta sedimentlagren med en över lag nedåtgående trend i samband med djup. Modelleringen visade på ett samband mellan organiskt kol metanproduktion, med en högre andel metan i provpunkter med högre andel organiskt kol. Vid en modellerad ökning av vattentemperatur kopplat till klimatförändringar visade resultatet en minskning av metanproduktionen, vilket skulle betyda att en ökning med 4oCi detta sammanhang inte skulle innebära någon ökad risk för instabil botten. Organiskt kol är inte den enda parametern som styr metanproduktionen i sediment och därför behöver fler faktorer undersökas samtidigt för att få en komplett helhetsbild om och i så fall på vilket sätt metan skulle kunna vara en bidragande orsak till undervattensskred och tsunami. / Methane, a gas that is widely studied in the climate context due to its properties as a greenhouse gas and as an energy source, has in this study received attention in another context in the form of potential risk factor for tsunami. In a british report from 2009, several studies have pointed out factors that can contribute to unstable sediments in the deep sea and wish have resulted in underwater landslides and tsunami. One of the factors is thought to be due to an increased gas flow in the sediments, which is why methane with its large reservoir in sediments has gained an increased focus in the research community. The sediments of the Alborán Sea testify to historical mass movements and with populated stretches of coastline that are at risk of being hit by incoming water masses, exploration in this area is relevant for the development of further risk management. The purpose of the study was to model potential methane production with current conditions, but also linked to climate change, based on the amount of measured organic carbon in sediments. The study is a part of a larger project conducted in collaboration between Linnaeus University in Kalmar and Sorbonne University in Paris.   Sediments from the southern part of the Alborán Sea were analyzed by using loss on ignition as a method to measure the content of organic matter as well as Van Bemmeln's factor for the conversion to organic carbon. For modeling potential methane production, the Software BioGeoChem was used. The methane content was even compared with measured sulphate values from the site. The results showed the proportion of organic carbon between 4.6 – 5.7% in the upper sediment layers with an overall downward trend associated with depth. The modeling showed a correlation between organic carbon and methane production, with a higher proportion of methane in sample points with a higher proportion of organic carbon. At a modeled increase in water temperature linked to climate change, the results showed a decrease in methane production, which would mean that an increase of 4oC in this context would not pose any increased risk of unstable sediment. Organic carbon is not the only parameter that controls methane production in sediments and therefore more factors need to be investigated at the same time to get a complete overall picture of whether methane could be a contributing cause of submarine landslides and tsunami.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) hör till en av de globalt sett vanligast förekommande folksjukdomarna. Sjukdomen är obotlig och medför omfattande luftvägssymtom. Sjuksköterskan möter personer med KOL i olika vårdkontexter och har en väsentlig del i omvårdnaden för att främja hälsa. Psykosociala aspekter utgör en del av hälsan varför dessa bör tas hänsyn till i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL, med fokus på psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, baserad på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och analyserades med stöd av Fribergs beskrivning av analys. Resultat: Resultatet visade att personer med KOL upplevde ångest, oro och rädsla i samband med sjukdomens fysiska besvär och tankar om framtiden. Personerna upplevde även känslor av skuld och skam relaterat till stigmatisering kring sjukdomen och dess koppling till rökning. Dessa känslor kunde påverka personernas hela livssituation. Sjukdomen medförde begränsningar i personernas sociala liv vilket kunde leda till isolering. En reducerad självständighet och att vara beroende av andras hjälp orsakade att personer kände sig som en börda, vilket även kunde påverka familjerelationer. Samtidigt visade resultatet att stöd från omgivningen var en viktig del i att hantera sjukdomen. Slutsats: Personer med KOL upplever att sjukdomen på olika sätt har inverkan på den psykosociala hälsan. Omgivningens attityder och subjektiva förnimmelser påverkar personernas känslor av egenvärde. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete bör utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt och därmed omfatta samtliga faktorer som påverkar välbefinnandet, inklusive stöd till närstående. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common global public diseases. The disease is incurable and causes extensive respiratory symptoms. The nurse meets people with COPD in different care contexts and has an essential part in patient care and promoting health. Psychosocial aspects are part of health, which is why these should be considered in the nurses’ work.AimThe aim was to describe peoples’ experiences of living with COPD, with a focus on psychosocial aspects. Method: A literature review was conducted, based on eleven original scientific articles with a qualitative approach. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl and analyzed with the support of Friberg’s description of analysis. Results: The results showed that people with COPD experienced anxiety, worry and fear in connection with the physical symptoms of the disease and thoughts about the future. The people also experienced feelings of guilt and shame related to stigmatization surrounding the disease and its connection to smoking. These feelings could affect the peoples’ entire life situation. The disease entailed limitations in persons’ social lives, which could lead to isolation. A reduced independence and reliance on the help of others caused people to feel like a burden, which could also affect family relationships. At the same time, the results showed that support from the environment was an important part in managing the disease. Conclusions: People with COPD experience that the disease has an impact on psychosocial health in different ways. The attitudes of the environment and the subjective perceptions affect people's feelings of self-worth. The nurse's patient work should be based on a person-centered approach and thus include all factors that affect well-being, including family support.

I Fredriksdalsvikens naturreservat i Kristianstads kommun skedde omfattande metalläckage efter en översvämning sommaren 2007 som orsakade skador på djur- och växtliv. De kraftiga metalläckagen misstänks härledas till sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar tillhör de miljöskadligaste jordarna i världen på grund av de kraftiga metalläckagen och försurningen som jordarna orsakar till omgivningen. Mot bakgrund till humusämnens centrala roll för metalltransport i naturliga miljöer, syftade denna studie till att kartlägga hur organiskt kol är fördelat, sprids samt hur det kan förklaras i ett område nära det drabbade naturreservatet. Studien är en del av ett pågående forskningsprojekt i området som bedrivs på Linnéuniversitetet. I studiens undersökningsområde dominerar jordbruksmark som dräneras av ett dikessystem från norr till söder. Vattnet som avleds i dikessystemet pumpas slutligen till en våtmark i Fredriksdalsvikens naturreservat. I studien analyserades jord från åkermark, dikessediment, porvatten och dikesvatten från området på totalt organiskt kol med metoderna glödförlust och kyvett-test. Totalhalterna jämfördes med pH och grundvattennivå i åkermark. Resultat och slutsatser av studien är att högst halter löst organiskt kol uppmättes i dikesvattnet uppströms i dikessystemet och beror troligtvis på bottenfauna som inte växer i andra delar av systemet. I dikessediment ökar den organiska halten nedströms i dikessystemet och kan förklaras genom tillförsel av organiskt kol från två diken som dränerar åkermark rik på organiskt kol. De högsta halterna organiskt kol i jord beror på ett tunt torvlager. I åkermark visar inte resultaten någon tydlig statistisk korrelation mellan pH och totalt organiskt kol, men kraftig pH-sänkning tillsammans med höga totalhalter organiskt kol i torvjord beror troligtvis snarare på humusämnen än på sur sulfatjord. I åkermark väster om dikessystemet ökar den organiska halten med djupet under grundvattenytan. I samma åkermark ökar halterna av totalt organiskt kol lateralt mot dikessystemet, parallellt med att pH sjunker som troligen påverkas av starkare bindningsmekanismer till mineral, lägre mikrobiell aktivitet och minskad urlakning av löst organiskt kol. Men fler undersökningar i området krävs då markanvändning, erosion, jordarternas textur och sammansättning samt vattnets spridningsvägar också är avgörande faktorer för fördelning och spridning av organiskt kol i naturliga miljöer. / In the nature reserve Fredriksdalsviken in Kristianstad municipality, extensive metal leakage occurred after a flood in the summer of 2007 that caused damage to wildlife and plant life. The heavy metal leaks are suspected to be derived from acid sulphate soils in the area. Acid sulphate soils are among the most environmentally harmful soils in the world due to its extensive acidification and leaching of metals to the environment. In the light of humic substances key role for metal transport in natural environments, this study aimed to investigate how organic carbon is distributed, spread and how it can be explained in an area near the affected nature reserve. The study is part of an ongoing research project in the area conducted at Linnaeus University. The study area is dominated by agriculture land which is drained by a ditch system from north to south. The drained water in the ditch system is finally pumped to a wetland in the Fredriksdalsviken nature reserve. In the area, total organic carbon was analysed on soil from arable land, ditch sediment, pore water and ditch water with the methods loss of ignition and cuvette-test. Total levels were compared with pH and the groundwater level in arable land. The results and conclusions of the study are that the highest content of dissolved organic carbon in the ditch water upstream the ditch system is probably due to benthic fauna that doesn’t grow in other parts of the system. In the ditch sediment, the organic content increases downstream in the ditch system and can be explained by the supply of organic carbon from two ditches that drain arable land rich in organic carbon. In arable land are the highest levels of organic carbon due to a thin peat layer. The results does not show a clear statistical correlation between pH and total organic carbon in soil, but a sharp decrease in pH together with high total levels of organic carbon in peat soil is probably due to humic substances rather than to acid sulphate soil. In the western arable land of the ditch system, levels of total organic carbon increase laterally towards the ditch system at the same time as the pH decreases, which is probably affected by stronger binding mechanisms to minerals, lower microbial activity and reduced leaching of dissolved organic carbon. However, more research is required in the study area, since land use, erosion, soil texture and constitution together with the flow paths of water also are crucial factors for the distribution and pathways of organic carbon in natural environments.

Hard carbon is an important material for future fossil-free transport systems, as it is a popular choice for the production of anodes for sodium-ion batteries. Biomass is a popular carbonaceous raw material for making hard carbon. It was only noticed at first because it is a renewable energy source, but with the wide application of carbon materials in several fields, industrial manufacturing using biomass as raw material has also been studied a lot. Process simulation of biomass pyrolysis and carbonization to produce hard carbon, pyrolysis gas, and bio-oil are investigated in this thesis work. The model simulation is assumed based on the current operating data and previous literature review, where the first two models use heat exchangers, and the last case uses by-products to generate heat. Economic analysis based on operating expenses and total capital investment is given based on simulated results. The results show that the yield of hard carbon is about 17% under 1000kg/h biomass feedstock, and the economic performance of using heat exchangers is better than that of pyrolysis gas combustion to supply energy. The economic results and break-even point are used to calculate the minimum selling price, payback period, and sensitivity analysis. The calculated minimum selling price for hard carbon is about SEK 20/kg, which is within the range of the current market price, and the payback period is about 16 years. From the sensitivity analysis results, if electricity prices continue to rise, the economics of using cracked gas may become more significant. / Hårt kol är ett viktigt material för framtida fossilfria transportsystem, eftersom det är ett populärt val för tillverkning av anoder till natriumjonbatterier. Biomassa är en populär kolhaltig råvara för att tillverka hårt kol. Det märktes först bara för att det är en förnybar energikälla, men med den breda användningen av kolmaterial inom flera områden har även industriell tillverkning med biomassa som råvara studerats mycket. Processimulering av biomassa pyrolys och karbonisering för att producera hårt kol, pyrolysgas och bioolja undersöks i detta examensarbete. Modellsimuleringen antas baserat på nuvarande driftdata och tidigare litteraturgenomgång, där de två första modellerna använder värmeväxlare och det sista fallet använder biprodukter för att generera värme. Ekonomisk analys baserad på driftskostnader och totala kapitalinvesteringar ges utifrån simulerade resultat. Resultaten visar att utbytet av hårt kol är cirka 17 % under 1000 kg/h biomassaråvara, och den ekonomiska prestandan för att använda värmeväxlare är bättre än för pyrolysgas förbränning för att leverera energi. De ekonomiska resultaten och brytpunkten används för att beräkna lägsta försäljningspris, återbetalningstid och känslighetsanalys. Det beräknade lägsta försäljningspriset för hårt kol är cirka 20 kr/kg, vilket ligger inom intervallet för gällande marknadspris, och återbetalningstiden är cirka 16 år. Om elpriserna fortsätter att stiga från resultaten av känslighetsanalysen kan ekonomin med att använda krackad gas bli mer betydande.

Background Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a common disease affecting people worldwide, with smoking being the most common cause. COPD affects the airways and presents symptoms such as breathlessness and coughing. The nurse's role is to identify and understand the patient's unique needs to provide adequate help and support.   Aim The aim was to describe patients’ experiences of living with COPD.  Method A litterature review was conducted based on eleven qualitative scientific articles. Articles searches were obtained from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s (2017) method. Results The results are presented within three main themes: physical limitations, emotional distress, and support in daily life. Regarding physical limitations, breathlessness, fatigue, and reduced mobility were common symptoms that restricted daily activities. In the theme of emotional distress, anxiety, fear, guilt, and shame were symptoms that negatively impacted patients with COPD. In the final theme support in daily life, patients reported that family members and healthcare professionals played crucial roles in providing support. Conclusions Patients with COPD experienced significant physical, psychological, and social challenges in their daily lives. These challenges negatively impact the quality of life and well-being of these patients and can lead to social isolation and loneliness. Person-centered care is crucial for meeting the needs of these patients and involving both the patient and relatives in care can be very helpful. / Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som påverkar människor över hela världen, och den vanligaste orsaken till sjukdomen är rökning. KOL karaktäriseras av luftvägsobstruktion och ger symtom såsom andnöd och hosta. Det är av stor vikt att sjuksköterskan identifierar och förstår varje patientens unika behov för att kunna erbjuda ett optimaltstöd och vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med KOL. Metod En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) metod. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman; fysiska begränsningar, emotionella påfrestningar och stöd i vardagen. I temat fysiska begränsningar var andfåddhet, trötthet och nedsatt rörlighet vanliga symtom som begränsade patienters vardag. I temat emotionella påfrestningar var ångest, rädsla, skuld och skam, symtom som påverkade patienterna negativt. I det sista temat stöd i vardagen rapporterade patienterna att anhöriga och vårdpersonal var viktiga i stödarbetet. Slutsats Patienter med KOL upplevde betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar i sitt dagliga liv. Dessa utmaningar påverkade patienters livskvalitet och välbefinnande på ett negativt sätt och kan leda till social isolering och ensamhet. Personcentrerad vård är avgörande för att möta behov hos patienter med KOL och att involvera både patienter och närstående i vården kan vara till stor hjälp.

Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar. Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård. / Background: Malnutrition is common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Malnutrition in patients with COPD can cause impaired immune system, increased dyspnoea, decreased quality of life, and the COPD risk being increased in severity as well as having a faster disease course. In 2030, COPD is estimated to be the third most common disease in the world. Therefore, it is important as a nurse to have knowledge of which nurse care can be used in malnutrition in COPD patients. Aim: The aim of this literature review was to compile COPD patients' perceived problems with nutrition and what nurse care the nurse can take in malnutrition. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: There were problems that occur for COPD patients that were caused according to their nutrition. These conditions could be both physical and psychological. The nurse could seek advice from a dietician to be informed of the best solution regarding nutritional needs of the patient. As a nurse it was important to pass on knowledge and give support to the patient whilst also advising on selfcare according to the patient's current condition and preferences. Conclusion: The variety of nutritional problems COPD patients face were highly individual and are therefore a complex subject as the effects are both physical and psychological. In general, the nurse should work closely with the patient as there can be nutrition related problems and in doing so, ensures appropriate and safe care.

<p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><h1><strong> </strong></h1><p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe factors of nurse’s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes. The two themes were knowledge and cooperation during NIV treatment and time and support accomplish NIV treatment easier to give. The first themes were knowledge and cooperation during NIV treatment. The theme was created by four categories: “specific knowledge about NIV treatment”, “cooperation with doctors” ”documentation about the treatment”, and ”teamwork between nurses”.  The theme time and support accomplish NIV treatment easier to give, was also created by four categories:” support for next of kin” satisfaction when the treatment is helping, “the patients need of support” and “time for the patient”. NIV treatment is a treatment that is god but in need of development, according to the nurses on the lung department, but there is a lot around the treatment that could be better. For example: getting more time with the patient and further educate doctors and nurses, so that NIV treatment can be given under assured requirements and to more patients.<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Key words</strong>: nurses, experiences, NIV treatment, COPD patients, technological equipment</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att ge noninvasiv ventilation (NIV) behandling till patienter med akut andningssvikt på en lungavdelning.<strong> </strong>Halvstrukturerade intervjufrågor ställdes till tio allmänsjuksköterskor som arbetade på en lungavdelning där NIV behandling bedrivs. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två teman: ”Kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” och ”Tid och stöd till patienten underlättar NIV behandling”. Det första temat ”kunskap och samarbete underlättar NIV behandling” bildades av fyra kategorier; ”specifika kunskaper om NIV behandling”, ”samarbete med läkare”, ”dokumentation om behandlingen” och ”teamarbete mellan sjuksköterskor”. Temat ”tid och stöd till patienten underlättar genomförandet av NIV behandling” bildades också av fyra kategorier; ”anhörigstöd till patienten”, ” tillfredsställelse när behandlingen hjälper”, ”patientens behov av stöd” och ”tid för patienten”. NIV behandling är en behandling som är bra men behöver utvecklas enligt sjuksköterskorna på avdelningen, mycket runt om kring behandlingen behövde bli bättre t.ex. att få mer tid till patienten och mer utbildning för både läkare och sjuksköterskor så att behandlingen kan ges under tryggare förutsättningar och till fler patienter.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong>: sjuksköterskor, upplevelser, NIV behandling, KOL patienter, teknologisk utrustning</p><h1><strong> </strong></h1>

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån. Informationen och utbildningen bör vara omfattande, för att patienten ska kunna finna de strategier och hjälpmedel som hjälper just dem vid oro. Lungrehabiliteringsprogram visade sig vara av betydelse för patienternas möjlighet att finna strategier för att lindra oro relaterad till dyspné. Ytterligare forskning men även utbildning av sjuksköterskor behövs angående specifika icke-farmakologiska åtgärder som kan lindra oro relaterad dyspné. Det behövs även forskning om vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör ingå i ett lungrehabiliteringsprogram. / Patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) often experience anxiety related to dyspnea. The purpose of this study was to investigate the non-pharmacological interventions that can be performed to alleviate patients' anxiety related dyspnea. A literature review was conducted and scientific articles were reviewed and summarized. The results showed that there are several non-pharmacological interventions that nurses can conduct to relieve anxiety related dyspnea, such as breathing techniques, physical exercise, diversion, nutrition and communication. Every patient is unique and therefore should the nurse interventions be individualized. It is the nurse task together with other health care professionals to ensure that the patients receives and understands the information that is given. The information and education should be extensive so that the patient will be able to find the right strategies that will help them to alleviate their anxiety. Pulmonary rehabilitation programs proved to be of great importance to patients' ability to find strategies to relieve anxiety related to dyspnea. Further research and education to nurses are needed on specific non- pharmacological interventions that can relieve anxiety related dyspnea. Research is also needed on which non-pharmacological interventions that should be part of a pulmonary rehabilitation program.

Bakgrund: KOL är en allvarlig sjukdom som successivt kan leda till döden. Den största riskfaktorn är rökning, men även annat kan orsaka KOL t.ex. inandning av skadliga ämnen. År 2015 dog 3,17 miljoner av KOL. Studier visar att vården av KOL-patienter idag främst handlar om prevention och rehabilitering. Sällan tas patienternas upplevelser och erfarenheter i akt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av KOL-patienter och hur det påverkar deras dagliga liv.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar granskades utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning. Metasyntes av icke strukturerad karaktär användes som metod för att analysera data. Resultat: Utifrån data som samlats in går det att urskilja att andningen är den centrala faktorn som påverkar patienternas dagliga liv. Andfåddheten för med sig andra konsekvenser. Sex teman identifierades: “Sjukdomsinsikt och förnekelse”, “Acceptans och hanteringsstrategier”, “Vård som en del av vardagen”, “Psykiskt lidande”, “Begränsningar och påverkan på det sociala livet och familjelivet” och “Hopp om framtiden”.Konklusion: Patienternas behov varierar mycket. Detta betyder att vården behöver vara enad och samarbeta för att bedriva en personcentrerad vård. Sjuksköterskans roll och bemötande är viktigt för det patientnära omvårdnadsarbetet och i rollen som kontaktperson för KOL-patienter. / Background: COPD is a grave illness which potentially leads to an early death. The greatest determinant is smoking, but there are other factors that can lead to COPD. Inhaling hazardous materials would be one example. In 2015, 3,17 million people worldwide died due to COPD. Studies show that the medical care for COPD-patients today is primarily focused on prevention and rehabilitation. Concern for the patient's own experiences are rare. Aim: The aim of this literature review was to examine the experiences of COPD-patients and the effects on their daily lives from the illness.Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 scientific articles. The databases used for the article searching were PubMed and CINAHL. Chosen articles were quality controlled by SBU’s model for quality reviewing. A non-structured meta synthesis was used for analysing data.Result: The data presented by the included articles all showed how the patients breathing ability is the central factor in their lived experiences. Breathlessness brought consequences. Six themes emerged: “Illness and Denial”, “Acceptance and Coping Strategies”, “Health Care as a part of Everyday Life”, “Mental Suffering” and “Hope for the Future”.Conclusion: The patients' health care needs varied considerably. This gives reason for the health care unit to be united in the work for person centered care. The nurse’s role and response to patients are important for the close to patient care and profession role as contact person for COPD patients.