I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Studien visar att Sundsvalls stad har brister i att kommunicera staden som varumärke. De har dock en bra grund att framåt utveckla och stärka varumärket. I dagslägets saknas dock de grundpelare som behövs för detta. Att det saknas ett grundligt varumärkesarbete påverkar därmed även hur staden kommuniceras på Facebook.

<p>Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade.</p><p>Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna. Detta beskrivs genom vilka kanaler och olika former av kommunikation de använder sig av. Det som kan urskiljas från dessa intervjuer är att de känner en svårighet i att motivera och engagera medarbetarna när ledningens budskap inte överensstämmer med deras. En annan svårighet att få dem motiverade i arbete när de befinner sig på olika geografiska platser men denna svårighet upplevs mildare om en tvåvägskommunikation används.</p><p>Nyckelord; kommunikation, motivation, engagemang, kanaler, verktyg</p>

Många organisationer har insett hur viktig det är med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern kommunikation för att kunna hänga med i den tuffa konkurrens som råder. Det är via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur väl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer på att utveckla ett intranät och ville därför reda ut hur de anställda ser på ett intranät samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar. Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning. Intervjupersonerna är helt anonyma och har fått svara på frågor om hur de kommunicerar med sina medarbetare, hur de anser att de befintliga kommunikationskanalerna fungerar, till hur stor del deras informationsbehov täcks, hur de tycker att den allmänna interna kommunikationen på högskolan fungerar och hur de ser på det framtida intranätet. Resultatet av denna undersökning visar att den interna kommunikationen på Högskolan i Skövde skulle kunna fungera bättre. Det är dock tveksamt om ett intranät är lösningen på de problem som finns. Det har tidigare visats sig att det har varit svårt att få all personal på högskolan att börja använda ett nytt intern system och de behov som finns blir svåra att täcka via ett intranät.

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade. Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna. Detta beskrivs genom vilka kanaler och olika former av kommunikation de använder sig av. Det som kan urskiljas från dessa intervjuer är att de känner en svårighet i att motivera och engagera medarbetarna när ledningens budskap inte överensstämmer med deras. En annan svårighet att få dem motiverade i arbete när de befinner sig på olika geografiska platser men denna svårighet upplevs mildare om en tvåvägskommunikation används. Nyckelord; kommunikation, motivation, engagemang, kanaler, verktyg

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier. Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi. Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys. Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier. Det visade sig att företagen använder sig av alla de fyra strategier som presenteras i studien, mer eller mindre då de går hand i hand, dock verkar de inte vara medvetna om det.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden. Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ”bra” underhållning.  Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem. Jag har även jämfört de olika kanalernas policy och sett skillnader mellan dessa kanaler.  Ett vidare syftet med studien är vidare att få ett underlag till att göra en gestaltning, där jag själv producerar ett fingerat barnprogram för TV. Det är ett barnprogram som på något sätt ifrågasätter makten över produktionerna hos dessa stora bolag. / BI/Media

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att utveckla kunskap om studie- och yrkesvägledares användning av digitala kanaler. Genom att samhället är i en ständig pågående utveckling gällande digitalisering, visar också forskning på att våra kommunikationssätt förändras. Kommunikationen mellan oss människor har utvecklats och idag använder vi den på flera olika sätt. Mot denna bakgrund ligger studiens intresse och utgångspunkt i digitala kanaler och hur de kan kopplas samman till studie- och yrkesvägledning. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att det gemensamma för informanterna är de inte har fått kunskap om digitala kanaler från sin genomförda studie- och yrkesvägledarutbildning. Resultatet visar även på tydliga gemensamma teman och mönster som informanterna har gällande digitala kanalers användning och hur de bör utvecklas. Samtliga informanter nämner tillgänglighet, flexibilitet och anpassningsbarhet som positiva aspekter när det kommer till arbetet med digitala kanaler. Vidare framkommer även att informanterna använder olika kanaler utifrån var dem är verksamma.

Som följd av den digitala och teknologiska utveckling som genomsyrat 2010-talet, har konkurrensen bland företag ökat, då det blivit lättare för konkurrenter att träda in på marknaden. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit att företag blivit mer motiverade att implementera olika strategier för att bygga en djupare relation till sina kunder, för att få dem att stanna kvar hos dem istället för att välja en konkurrent. En av dessa strategier som företag implementerar i allt större utsträckning är att engagera sina kunder. Detta handlar om att initiera ageranden från kund som går utöver transaktioner.Genom att engagera sina kunder, kan företag skapa värde tillsammans med dem, vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer och lönsamhet. Kundens engagemang kan dock även resultera i värdeförstörande, om det inte hanteras på rätt sätt. Detta kan orsaka konsekvenser i form av förlorade kunder och försämrat rykte för företaget.Syftet med vår studie är att skapa en djupare förståelse för om och hur företags arbete med kundengagemang kan leda till värdeskapande eller värdeförstörande. Vi vill undersöka om företag tar dessa olika utfall i beaktning och hur de i så fall arbetar för att främja värdeskapande och undvika värdeförstörande.För att undersöka detta har vi studerat hur företag inom olika branscher arbetar med att skapa engagemang via sociala kanaler. Detta eftersom utvecklingen på sociala kanaler har gått i samma takt som övrig teknik och hela tiden förändras, samt för att majoriteten av företag idag är aktiva på dessa. Vi har genomfört sju kvalitativa djupintervjuer med personer ansvariga över respektive företags sociala kanaler. Den teoretiska bakgrunden om Customer Relationship Management (hädanefter CRM), Social CRM (hädanefter SCRM), kundengagemang, gemensamt värdeskapande och gemensamt värdeförstörande har ställts i förhållande till det material som insamlats från intervjuerna. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering:Hur skapar företag kundengagemang med hjälp av sociala kanaler?Resultatet av studien visar att företag skapar kundengagemang genom att initiera olika typer av interaktioner med sina kunder. I vilken utsträckning företagen skapar engagemang samt hur mycket de tar hjälp av sociala kanaler för att göra detta varierar mellan dem. Resultaten visar även att värde både kan skapas och förstöras i företagens arbete med kundengagemang, vilket bland annat kan bero på företagets resurser närvarande på sociala kanaler, ömsesidighet och felaktiga interaktioner. Företag som strävar efter att skapa kundengagemang med hjälp av sina sociala kanaler behöver därmed tänka på dessa aspekter för att främja värdeskapande och förhindra värdeförstörande.

That a consumer is going through multiple trade channels during a single purchase are being more normal than ever. A Danish bridal store has been in media saying that the owner will start to charge the consumers when they try on the dresses in the store. This since the consumer nowadays tries the fit of the dress in a physical store to later go home and order the exact same dress to a lower price online. This consumer behavior is called showrooming, it is when the actual store ends up to be just a showroom for the consumer. This possibility is since there is an endless amount of trade channels for consumer to go through. The opposite behavior when a consumer collects information about the product online to finalize the purchase in a physical store is called webrooming. Researchers have studied the behavior in a quantitative way and this study will be focusing on a qualitative research. The study will see how consumers interact between multiple trade channels in their process of purchasing products. The study was conducted with six students on a post-secondary education level with three student who study informatics and three students within textile. The conclusion of the study is that consumers are showrooming in different ways. A difference was shown out from the product and the education. And also if the students where focused on price or quality. Student discount and low prices where two aspects that where important for the students in informatics which is more likely for showrooming. While the majority of the textile students where more welcoming for using the internet to collect information about different products and finalizing the purchase in a physical store. Their choice was more motived since they did not trust the security online and they liked the fact to bring the product home immediately. The result of the study is important since the data that the behavior exists but there is also an importance to understand the behavior. This report is written in Swedish. / Att konsumenter går igenom flera handelskanaler vid ett och samma köp är något om blir allt vanligare idag. En brudklänningsåterförsäljare i Danmark gick nyligen ut i media om att butiksägaren kommer ta ut en avgift för att konsumenter ska få prova plaggen i dennes butik. Den underliggande faktorn var att konsumenter idag går in i fysiska butiker och provar för att senare köpa produkten online till ett lägre pris. Detta konsumentbeteende kan kallas för showrooming där butiken används som ett utställningsrum. Det är ett möjligt beteende för konsumenterna på grund av den oändligheten av handelskanaler som finns att tillgå idag. Det existerar en motpol till showrooming som benämns webrooming, där konsumenten använder internet för att samla information för att senare genomföra köpet i fysisk butik. Flera forskare har tidigare undersökt hur beteendet genomförs genom kvantitativ forskning. Denna studie utgår istället från att se hur konsumenter interagerar mellan multipla handelskanaler i sin köpprocess på individuell nivå utifrån showrooming fenomenet. Studien genomfördes med sex studenter på eftergymnasial nivå med tre respondenter inom informatik samt tre respondenter inom textil. Slutsatsen av studien var dels att konsumenterna utförde showrooming beteendet i olika utsträckningar men en skillnad uppstod beroende på produktkategori och utbildningsområde. En reflektion över pristillgänglighet och kvalitet skiljde studenter inom informatik gentemot studenter inom textil. Informatikstudenterna visade större belägenhet till showrooming beteendet där fysisk kontakt med produkten behövdes men köpet ändå slutade hos en konkurrerande digital återförsäljare. Detta grundades på studentrabatter och ett lägre pris. Majoriteten av textilstudenterna informationssökte hellre via digitala medel för att sedan köpa produkten i fysisk butik. Deras val motiverades på säkerheten med att beställa online samt möjligheten att ta hem produkten direkt. Resultatet i studien är viktigt för att visa på att även om siffrorna visar på att showrooming och webrooming är beteenden som konsumenter innehar så är det även viktigt att förstå varför beteendet existerar.