Bakgrund: I takt med att samhällets krav ökar kring hållbart arbete och konsumenter efterfrågar mer hållbara produkter, har modeindustrin hamnat i rampljuset på grund av dess negativa påverkan. För att vända den negativa trenden med ohållbart mode behöver nya metoder utvecklas för bättre produktion och konsumtion. Hållbara metoder kan även ge konkurrensfördelar och det krävs därför effektiva verktyg för att sprida information om företagens hållbarhetsarbete. Tidigare forskning förespråkar användandet av digitala kanaler för att sprida hållbarhetskommunikationen men saknar applicering på den svenska modemarknaden.  Syfte: Studien syftar till att undersöka hur modeföretag på den svenska marknaden kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler. Detta studeras med grund i det arbete modeföretagen utför för att nå en mer hållbar verksamhet. Frågeställning: Hur arbetar modeföretag med hållbarhet för att nå en mer hållbar verksamhet? Hur kommunicerar modeföretag sitt hållbarhetsarbete via sina digitala kanaler? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och antar en abduktiv forskningsansats. Studiens empiriska insamling utförs i en tvåstegsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys av fallföretagens digitala kanaler. De utvalda fallföretagen består av tre svenska modeföretag, vars respondenter valdes ut baserat på ettmålstyrt urval. Slutsats: Efter utförd studie dras slutsatsen att svenska modeföretag arbetar med ekologisk och social hållbarhet i form av olika initiativ och engagemang, där den ekonomiska dimensionen integreras i samtliga beslut. Arbetet sker med stort fokus i leverantörskedjan genom integrering av SSCM och drivs på av utomstående krav i kombination med en intern drivkraft. För att sprida information om hållbarhetsarbetet använder modeföretag framför allt hemsidan, i synnerhet den specifika hållbarhetssidan. Sociala medier används desto mindre för hållbarhetsinformation och mer för säljande kommunikation, med undantag för LinkedIn. Företag utnyttjar därmed inte sociala mediers fulla potential, då konsumenter inte involveras tillräckligt i konversationen om hållbarhet. Bristande hållbarhetskommunikation på sociala medier grundar sig i företagens begränsningar kopplat till krav och regelverk i kombination med rädslan för medial uppståndelse. / Background: As society demands that companies integrate CSR into their operations and consumers demand more sustainable products, the fashion industry has been under the spotlight due to its negative impact. To stop the negative trend of unsustainable fashion to escalate, new methods need to be developed for more sustainable production and consumption. Sustainable methods can also provide competitive advantages, and therefore effective tools are required to spread information about companies' sustainability work. Previous research advocates the use of digital channels to disseminate sustainability communication but lacks application in the Swedish fashion industry. Purpose: The purpose of the study is to investigate how fashion companies on the Swedish market communicate their sustainability work through their digital channels. This is studied based on the work fashion companies do to achieve a more sustainable business. Research question: How do fashion companies work with sustainability to achieve a more sustainable business? How do fashion companies communicate their sustainability work through their digital channels? Methodology: The study is based on a qualitative method with quantitative elements and adopts an abductive research approach. The study's empirical gathering is based on a two-step process consisting of semi-structured interviews and a content analysis of the case companies' digital channels. The selected case companies consist of three Swedish fashion brands, whose respondents were selected based on their competence concerning the subject. Conclusion: Based on the study, the conclusion is drawn that Swedish fashion companies work with ecological and social sustainability in the form of various initiatives and engagements, where the economic dimension is integrated in all decisions. The work is focused on the supply chain through the integration of SSCM and is driven by external regulations in combination with an internal driving force. To disseminate information about the companies’ sustainability, fashion companies mainly use the website, especially the specific sustainability page. Social media is used less for sustainability information and more for sales communication, except forLinkedIn. Thus, companies do not use social media's full potential, as consumers are not involved enough in the conversation about sustainability. Lack of sustainability communication on social media is based on the companies' limitations linked to requirements and regulations in combination with the fear of negative attention from the media.

Den tekniska utvecklingen har bidragit till ett ökat antal kanaler mellan företag och konsumenter. Detta möjliggör för konsumenter att fritt röra sig mellan dessa kanaler för att skapa och forma dess köpupplevelse efter önskat behov. Utvecklingen har bidragit till att konsumenter kan använda både digitala och fysiska kanaler i sin köpbeslutsprocess. Detta har utvecklat omnikanaler, där showrooming är en framväxande konsumtionstrend. Showrooming syftar till situationen då en konsument söker information via en fysisk kanal och sedan genomför köpet genom en digital kanal.  Syftet med denna studie är att förklara hur kundvärdet påverkar kanalvalen i den förlängda köpbeslutsprocessen till att konsumenten utövar showrooming eller aktivt väljer bort showrooming. Kundvärdet definieras i denna studie som en avvägning mellan behovsuppfyllnad och uppstådda kostnader. Showrooming undersöks mestadels utifrån företagens perspektiv, och således bidrar denna studie till ökad kunskap utifrån konsumentens perspektiv. Att förstå detaljhandelsfenomenet utifrån detta perspektiv är av betydelse för företag, eftersom de då ges möjligheten att utforma värdeerbjudanden som medför att konsumenten fortsätter välja deras kanaler.  Studien är genomförd utifrån en kvalitativ design där intervjuer har använts för att få en nyanserad förklaring från konsumenternas perspektiv. Därav gjordes valet att inkludera respondenter med olika erfarenheter, för att erhålla flera perspektiv. Totalt genomfördes 14 intervjuer med respondenter som besatt olika erfarenheter av fenomenet, där tio av dessa vid något tillfälle valt att utöva showrooming. Det var av betydelse att respondenterna skilde sig åt och hade blandade erfarenheter för att belysa det presenterade syftet. Studien identifierade att personliga preferenser är avgörande för de kanalval som tas i köpbeslutsprocessen. Det var tydligt att kundvärde är drivande för respondenternas beslut, där detta avgörs av personliga preferenser. Stegen där konsumenterna väljer kanal är avgörande för eventuellt utövande av showrooming. / The development of technology has led to an increased amount of channels between companies and customers. This enables consumers to move freely across these channels to create and design their purchase experience after desired need. This development has contributed to customers using both digital and physical channels during their purchase decision-making process. This has developed omnichannels, where showrooming is a growing consumption trend. Showrooming refers to the situation where a consumer seeks information through a physical channel, and then completes the purchase through a digital channel. The purpose of this study is to explain how customer value affects the channel choice in the extended purchase decision-making process if the customer decides to practice showrooming or actively deselect it. Customer value is defined as a value trade-off between need fulfillment and emerged costs in this study. Showrooming is mostly investigated from a business perspective, and thus this study contributes with increased knowledge from a consumer perspective. To understand this retail phenomenon from this perspective is of importance for businesses, since they are given the opportunity to create value propositions which entails that the consumer stays within their channels. The study is accomplished through a qualitative design, where interviews have been used to get a nuanced explanation from the consumer perspective. Thereby, the choice was made to include diverse respondents to obtain different perspectives. A total number of 14 interviews were conducted with respondents with different experience of the phenomenon, where ten of these had chosen to perform showrooming at some point. It was of importance that the respondents differed and possessed different experience to receive a nuanced understanding from the presented purpose. The study identified that personal preferences are crucial for the channel choices through the purchase decision-making process. It was clear that customer value was of importance for the respondent’s decisions, where this was determined by personal preferences. The stages where consumers choose a channel is crucial for if showrooming will be practiced or not.

<p>Det ligger i människans natur att kommunicera och det utgör en förutsättning för all typ av utveckling. Vi kommunicerar på olika sätt där den vanligaste formen är ansikte till ansikte, men inom en organisation kan andra former av kanaler vara mer användbara, som tex. e-post och olika IT-system. En organisation med en fungerande och god kommunikation är eller blir mycket framgångsrika.</p><p>I denna studie har jag valt att fortsätta studera hur kommunikationen ser ut och fungerar hos Habia Cable. Jag bygger vidare på den c-uppsats (Inre liv och yttre verklighet – en kommunikationsstudie hos Habia Cable) jag skrivit, där jag fick fram hur kommunikationsmönstret såg ut. Undersökningen skedde via en enkät, där alla fick fylla i vilka de kände till, hade kontakt med eller arbetade ihop med av samtliga anställda inom organisationen. Det jag fick fram från denna undersökning var att 24% hade någon form av kontakt och att 61% kände till varandra. Genom denna nya studie har jag valt att ta reda på vad som fungerade bra och mindre bra samt ta fram verktyg organisationen kan använda sig av för att förbättra kommunikationen.</p><p>Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel. Deras största kunder finns inom telekommunikation, kärnkraft, försvar och övrig industri. I Sverige, är de lokaliserade på två ställen, i Upplands Väsby och i Söderfors, det är också där som deras huvudfabrik finns. De har 220 anställda i Sverige och deras omsättning 2006 var, 565 MSEK.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka och utveckla verktyg, organisationen kan tillämpa för att förbättra sin kommunikation. För att besvara det hade jag följande frågeställning:</p><p>• Hur de anställda uppfattar kommunikationen inom Habia?</p><p>• Hur företaget ska förmedla ut företagsspecifik information?</p><p>• Vilka kommunikationskanaler har/kan företaget använda för att nå ut med information?</p><p>• Vilken betydelse ledaren har i kommunikationsprocessen?</p><p>Jag har valt att använda både en kvantitativmetod med enkäter samt en kvalitativmetod med intervjuer. Detta för att få en så bra bild som möjligt över hur kommunikationen ser ut hos Habia. 190 personer av 220 besvarade enkäten och 12 personer var tilltänkta till intervjun men en person valde att hoppa av. Det insamlade datat har sammanställts var för sig, där enkätsvaren har sammanställts i olika diagram och intervjuerna i löptext. Analysen lades upp utifrån en Figur (Figur 4, som återfinns på sid 21) och som beskriver hur kommunikationen likt en spiral löper genom olika led.</p><p>Resultatet av denna studie blev att Habia måste arbeta mer med ledarskapet och se till att cheferna har de förutsättningar som behövs för att driva arbetet vidare. Ett led i detta arbete är att minska antalet kanaler som organisationen använder sig av och se till att allt sammanlänkas. Det är även mycket viktigt att utvecklingssamtalen tas på allvar och att de genomförs minst en gång per år och att de följs upp. Det är under dessa samtal chefen har möjlighet att stämma av att alla arbetar mot organisationens mål och att de anställda känner sig motiverade och engagerade.</p><p>Jag skulle rekommendera Habia att göra om denna studie om några år, både denna samt den första för att se om kommunikationen har förändrats.</p><p>Att kommunikation är viktigt, var inget nytt, men att det låg så mycket mer innebörd i ordet var en överraskning. Fungerar inte kommunikationen, fungerar inte organisationen – inte i den utsträckning den kunde. Min förhoppning är att de som läser denna uppsats får sig en tankeställare att börja titta på kommunikation med lite andra ögon. Att bli mer uppmärksam på att det vi säger kanske inte uppfattas på samma sätt som för den som lyssnar. Det kan vara så att vi visar med vårt kroppsspråk något helt annat och som studien kommer visa, står vårt kroppsspråk för betydligt mer än det vi säger.</p> / <p>It is in the human nature to communicate and it makes a condition for all types of development. We communicate in different ways, but the most common way is face-to-face. In an organisation, however other forms of channels can be more useful, such as e-mail and other IT-systems. An organisation with a functional and good communication is or will become very successful.</p><p>In this paper, I have chosen to continue to study how communication looks like and works within Habia Cable. I will continue my first study (Inre liv och yttre verklighet – en kommunikationsstudie hos Habia Cable), where I discovered how the communication network looked like. The study used questionnaires where all the respondents had to fill in who they knew, hade contact with or worked with of all of the employees. What I gained from this was that 24% had some form of contact and 61% knew of each other. In this new study, I will try to find out what works and what does not works so good, in order to develop tools the company can use to improve their communication.</p><p>Habia Cable is one of Europe largest manufacture of specialized cable. Their largest customers are found in telecommunications, nuclear, defends and other industries. In Sweden, they are located in two different places, one in Upplands Väsby and one in Söderfors, it is also here where the main manufacturing are done. They have 220 employees and the turn over where 565 MSEK in 2006.</p><p>The purpose of this study where to identify and develop tools, Habia could use to improve their communication. In order to answer this I used following questions:</p><p>• How do the employees understand the communication within Habia?</p><p>• How shall the company convey business specified information?</p><p>• Which communication channels have/can the company use to bring out their information?</p><p>• Which importance does the leader have in the communication process?</p><p>I have used both a quantitative method, with questionnaires and a qualitative method with interviews. I have chosen this because I would like to get as good picture as possible over the how the communication looks like at Habia. 190 persons out of 220 answered the questionnaire. Twelve persons where invited to the interviews, but one person chose not to participate. The gathered data was put together separately, where the questionnaire answers was compiled in diagrams and the interviews in plain text. The analysis was based upon a figure (Figure 4 in page 21), which describes how the communication goes like a spiral through all the different parts.</p><p>The result of this study was that Habia has to work more with the leadership and make sure that the leaders have the conditions needed to run the business further on. One part of this work is to limit the channels used in the organisation and that they are link together in one interface. It is also very important that the whole organisation have performance reviews and that they are taking seriously and performed at least once a year. During these talks, the leader and the employee have the opportunity to check that they work in the same direction and that the organisations goal and the employee’s goal match. By doing this, the employee’s feels more motivated and involved.</p><p>I would like to recommend Habia to re do this study in a couple of years, both this one but also the first one to see whether the communication has changed or not.</p><p>That communication is important was nothing new, but that the word holed so much more was a surprise. If the communication does not work, the organisation will not work – not in the extent it could. My hope is that those who read this paper will get something to think about and to start looking at the communication with somewhat different eyes. Just to acknowledge that the one you are talking to might not understand the way you say something. Your body language might say something else, and you will in this paper discover that the body language stands for much more than the word it self.</p>

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, <em>Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, </em>kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.</p>

Den digitala utveckling som har genomsyrat 2010-talet har påverkat många aspekter av samhället. En tydlig aspekt är att ökad e-handel har förändrat förutsättningar både för företag och konsumenter. För detaljhandeln har denna förändring observerats vara av stor betydelse, vilket exempelvis har lett till diskussioner kring begrepp som ”butiksdöden”. Då tillväxten av e-handel förväntas accelerera, efterfrågas ny förståelse för den digitala kundresan och hur denna påverkar kundens upplevelse och beslutsprocess i den digitala miljön. Denna studie undersöker e-handel av sportmode, och studien skrivs på uppdrag av ett företag verksamma inom denna bransch. Ett syfte med studien är att skapa ny förståelse för hur svenska konsumenter av sportmode online upplever den digitala kundresan, samt hur den digitala kundresan influerar beslutsprocessen. Vi vill vidare kunna identifiera vilka branschspecifika faktorer som influerar kundens upplevelse och beslutsprocess, för att kunna ge praktiska rekommendationer till företag verksamma inom branschen. För att undersöka detta har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med konsumenter, vilka alla har erfarenhet av att handla sportmode online. Intervjuerna har baserats på en teoretisk grund kring e-handel, kundupplevelse och beslutsprocessen. Resultatet av studien visar att kunder som handlar sportmode via e-handel använder olika enheter och kanaler, samt att dessa tar olika stor plats genom de olika stegen av beslutsprocessen. Vilken enhet eller kanal som föredras har visat sig påverkas av flera olika faktorer, både individuella faktorer samt digitala. Då kundens upplevelse är en subjektiv och individuell reaktion, kan vi se att denna till stor del påverkas av kundens initiala motiv med shoppingen. Både hedonistiska och utilitaristiska motiv tar sig uttryck i kundens förväntningar och val av enhet/kanal. Förutom dessa faktorer har vi även identifierat influerande faktorer som vi anser är specifika för den undersökta branschen. Då kunder som köper sportmode online inte kan utvärdera produkten fysiskt innan köp sker en mer omfattande informationssökning för att minimera den upplevda risken av e- handel.

No description available.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Stora förändringar inom detaljhandeln under de senaste åren har förändrat både hur företag arbetar och hur konsumenter beter sig som följd. Digitaliseringen av samhället har resulterat i att konsumenter numera är mer uppkopplade och handlar via fler kanaler än vad de tidigare gjort. Detta har ställt krav på företagen att kunna erbjuda en sömlös köpupplevelse för sina konsumenter - något som kallas för omnikanal. Det innebär att konsumenten ska kunna kommunicera med företaget när, var och hur den vill och kräver en integration av företagets samtliga kanaler. Företag som tidigare arbetat med fler kanaler var för sig, behöver nu utveckla och förbättra sina existerande affärsmodeller för att kunna möjliggöra detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som är särskilt viktiga för företag inom detaljhandeln att ta hänsyn till vid utveckling av deras nuvarande affärsmodeller för att kunna erbjuda en enhetlig upplevelse mellan deras fysiska och digitala kanaler. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med företag som på något sätt arbetar med omnikanal inom detaljhandeln. Slutsatsen visar att det finns tre faktorer som är särskilt viktiga att ta hänsyn till vid utvecklande av företagens affärsmodeller. Dessa tre faktorer har identifierats som implementering av teknologi i den fysiska miljön, en starkare relation till konsumenten samt ett behov av att organisera sig på ett nytt sätt. / Major changes in retailing in the recent years have changed how both companies work and how consumers behave as a result. The digitalization of the society has resulted in consumers who now are more connected and buy through more channels than they have before. Companies now have to offer a seamless shopping experience for their consumers - which is called omnichannel. This means that the consumer should be able to communicate with the company whenever, wherever and however it wants and requires an integration of all of the company’s channels. Companies that previously have worked with multiple channels as separated are now in the need of developing and improving their existing business models in order to make this possible. The aim of this study is to create an understanding of which factors that are particularly important for companies in retail to take into account in developing their current business models in order to offer a unified experience between their physical and digital channels. This study is based on a qualitative research method where five semistructured interviews have been conducted with companies that somehow work with omnichannel in retail. The conclusion shows that there are three factors of particular importance to consider when developing the companies business models. These three factors have been identified as implementation of technology in the physical environment, a stronger relationship to the customer and a need to organize in a new way.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapsområdet och förståelsen kring företagens användning av sökmotoroptimering och sökmotormarknadsföring, avseende integrering med andra digitala marknadsföringskanaler. Teoretisk referensram: De teorier som använts i denna studie är Push/Pull, The 4S Web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix och Digital Marketing Channel Decision Model. Metod: Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där det empiriska underlaget har samlats in genom sju semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsatser: Syftet med att använda sökmotorer är främst för att få synlighet och nå målgruppen. Sökmotormarknadsföring används i större utsträckning för att synas när de är hög konkurrens medan sökmotoroptimering används för att förse kunder med relevant information. Studiens slutsats visar att det krävs att det utvecklas en marknadsföringsmodell som utgår ifrån att kunder idag kontrollerar köpprocessen gällande hur företag ska förse kunder med information. Huruvida sökmotormarknadsföring integreras beror på företagens mål samt hur de integrerar digitala byråer i sin verksamhet. Företag med konkreta mål kan lättare anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. Företag som anlitar byråer bör integrera byråerna i den digitala strategin för att anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. / Purpose: The purpose of this research is to increase the area of knowledge and understanding of companies use of search engine optimization and search engine marketing, regarding integration with other digital marketing channels. Theoretical frame of reference: The theories used in this study are Push/Pull, The 4S web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix and Digital Marketing Channel Decision Model. Method: This study is based on a qualitative research strategy where the empirical data has been collected through seven semi-structured telephone interviews. Conclusions: The purpose of using search engines is primarily to gain visibility and reach the target audience. Search engine marketing is used to a greater extent to be seen when there is high competition while search engine optimization is used to provide customers with relevant information. The study's conclusion shows that it is necessary to develop a marketing model that is based on customers controlling the purchasing process regarding how companies should provide customers with information. Whether search engine marketing is integrated depends on the companies' goals and how they integrate digital agencies into their operations. Companies with concrete goals can adapt strategy in search engines with other digital channels. Companies that hire agencies should integrate the agencies into the digital strategy in order to adapt the strategy in search engines with other digital channels.