Denna studie har som syfte att undersöka hur aktörer inom besöksnäringen i Värmland arbetar med att kommunicera hållbarhet i digitala kanaler. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med socialkonstruktivism och diskursanalys som vetenskaplig inriktning samt ett abduktivt angreppssätt. I metoden använde vi oss av textanalys för att se hur de utvalda aktörerna kommunicerar hållbarhet med texter, bilder och filmer. Urvalet av aktörerna har vi valt utifrån turismens tre delar som är inom kategorierna äta, göra och bo, där en aktör valdes ut i varje kategori. Det teoretiska ramverk grundar sig på hållbar turism och marknadsföring, där vi beskriver tidigare forskning kring hållbarhet inom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, samt olika marknadsföringsstrategier inom digitala kanaler. Studien visar att aktörer använder sig av digital marknadsföring och med deras aktiva närvaro i digitala kanaler indikerar på att det bidrar till varumärkesbyggande. Studien visar också att de kommunicerar hållbar turism främst inom den sociala och ekologiska aspekten och mindre visar kommunikation av ekonomisk hållbarhet. / The purpose of this study is to analyze how companies in the hospitality industry in Värmland work to communicate sustainable tourism on digital channels. We have chosen to use a qualitative method with social constructivism and discourse analysis as a scientific approach and an abductive approach. In the method, we used text analysis to define how the selected companies communicate sustainability with texts, images and videos. The selection of the tourist company we’ve used was based on the tourism three category äta-göra-bo, where one company was selected in each category. Our theoretical framework is based on sustainable tourism and marketing, where we describe previous research on sustainability in social, ecological and economic aspects, as well as various marketing strategies in digital channels. The study shows that the companies use digital marketing and their active presence on digital channels indicates to the contribution of branding. The study also shows that companies communicate sustainable tourism in primarily the social and ecological aspects and less show communication of economic sustainability.

Syftet med studien är att undersöka följares attityder mot Ving, TUI och Apollos inlägg på Facebook och hur de tolkas utifrån kundlojalitet och e-lojalitet. Det undersöks även hur researrangörer uttrycker lojalitet via deras facebooksida. Kundlojalitet baseras på Olivers (1999) teori och e-lojalitet baseras på “8C’s” som har tagits fram av Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). Studien grundar sig i en netnografisk analys för att få en översikt och grundläggande kunskaper om researrangörernas kommunikation på Facebook. Analysen visar att de inlägg som publiceras har skillnader och likheter när det gäller den typ av lojalitet som researrangörerna uttrycker. TUI och Apollo fokuserar mest på konativ lojalitet till skillnad från Ving som fokuserar på affektiv lojalitet. Studien baseras även på semistrukturerade intervjuer vilket anses lämpligt för att få djupare förståelse. Teorierna tillämpas genom en mängd frågor som ställs till respondenterna under intervjuerna. Det framkommer att följarnas attityder gentemot Apollo verkar annorlunda till skillnad från attityderna mot Ving och TUI. När det gäller e-lojalitet verkar Ving och TUI uppfylla flera av de "8C" baserat på följarnas attityder. Apollo har inte visat sig lika starka på den fronten. Denna studie visar liknande resultat som tidigare forskning men de överensstämmer inte helt i alla aspekter. / The purpose of this study is to examine the follower's attitudes towards Ving, TUI and Apollos posts on Facebook and how they are interpreted based on the customer loyalty and e-loyalty. It also examines how the tour operators express loyalty through their facebookpage. The customer loyalty are based on Oliver’s (1999) theory and e-loyalty is based on the “8C’s” that have been developed by Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). The study is based on a netnographic analysis to get an overview and basic knowledge of the tour operators communication on Facebook. The analysis shows that the posts have differences and similarities in terms of loyalty to the tour operators’ words. TUI and Apollo mostly focus on the conative loyalty, unlike Ving where the focus is on affective loyalty. The study is also based on semistructured interviews which is appropriate in order to gain a deeper understanding. The theories are applied through a variety of questions that have been asked to the respondents during their interviews. It appears that customers' attitudes towards Apollo appear to be different from the attitudes towards Ving and TUI. About e-loyalty, Ving and TUI seem to fulfill several of the "8C’s" based on the customers attitudes. Apollo has not proved that they are as strong as the other two. This study shows a similar result as the previous studies but they don't fully agree in all aspects.

Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden. / There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.

Wood can be added to streams to create microhabitats that provide macroinvertebrates with an opportunity for re-colonization by making the stream more heterogeneous. I examined colonization on wood substrate by macroinvertebrates in semi-natural streams in northern Finland during a three month period. Each of the streams was divided in three sections A, B and C, half of which were provided with wood. The focus has been on whether the density of macroinvertebrates changes with time, along an upstream-downstream direction in the streams, or in streams with two wood sections if macroinvertebrates will colonize the first section with wood that they come in contact with (upstream section) or if they continue downstream to the second section with wood. Wood from Salix sp. was placed in nine of the 18 enclosures during mid-June. Samples of wood were removed from the streams on three different occasions from August to October 2014. A total of 32 taxa were identified from the wood and assigned to functional feeding groups: shredders, scrapers, active filter feeders, passive filter feeders, collectors, miners, piercers and predators. The results showed that collectors, miners and piercers increased in density during the month of October and the abundance of scrapers was higher in the upstream location than in the downstream location. Total number of macroinvertebrates, collectors, passive filter feeders and predators had a higher colonization on the first substrate they came into contact with. / Ved i homogena vattendrag skapar mikrohabitat och ger evertebrater en möjlighet att återkolonisera vattendraget genom att göra vattendraget mer heterogent. Jag har undersökt makroevertebraters kolonisation på ved i semi-naturliga bäckar under en tre månaders-period i norra Finland. Bäckarna var uppdelade i tre sektioner upp-, mellan- och nedströms respektive A, B och C. Av 18 sektioner var nio ved försedda. Jag har fokuserat på om tätheten av evertebrater och diversiteten förändras med tiden, längs bäckarna dvs. uppströms – nedströms, och om makroevertebrater kommer kolonisera den första vedförsedda sektionen de kommer i kontakt med eller fortsätta till den efterföljande vedförsedda sektionen. Ved från Salix sp. placerades i nio inhägnader i mitten på juni. Prov på ved togs vid tre olika tidpunkter under studieperioden från Augusti till Oktober 2014. En totala av 32 taxa identifierades från veden och grupperades i funktionella födogrupper: Sönderdelare, skrapare, aktiva filtrerare, passiva filtrerare, samlare, växtgrävare, växtsugare och predatorer. Resultatet visade att samlare, växtgrävare och växtsugare ökade i täthet under oktober månad samt att skapare föredrog ett uppströmsläge framför de andra två möjligheterna. Totala antalet evertebrater, samlare, passiva filtrerare och predatorer koloniserade det första substratet de kom i kontakt med i större utsträckning än de andra födogrupperna.

This thesis holds how to reach a new target group through market mix. The purpose of the thesis is to study how the organization can reach a new target group which is new potential employees in the care of the elderly by working on the market mix. The theory that was used are offensive quality development by which continuous improvements can be achieved. Theory about communication was used and the importance of rhetorical skills while presenting the information to the target group. When it comes to transformation theory the digitized change, employees are often determined that it is important to start marketing themselves digitally and get the equipment needed. A major role played also the theory about marketing mix which was a major part of this study. Examination methods used were written interviews and the letter method. The written interviews was done by contacting the municipalities in Sweden to know how they do the marketing to the potential employees. On the other hand the letter method was done by contacting the studied organizations employees to know their ideas about how to encounter the new employees. The results of this study was that the organization’s employee mentioned that marketing should be done by digital channels because the time we are living in requires it. Lastly, the conclusions was that market mix can be a great strategy to reach the new target group and to always improve the marketing by doing a plan and then also realize the plan by doing the events and campaigns. / Examensarbetet handlar om att nå en ny målgrupp genom marknadsmix. Syftet med examensarbetet är att studera hur organisationen kan attrahera en ny grupp av medarbetare genom att arbeta med marknadsmixen. Teorin som användes är offensiv kvalitetsutveckling genom vilken kontinuerliga förbättringar kan uppnås. Därefter användes teori om kommunikation och betydelsen av retoriska färdigheter samtidigt som informationen presenterades för målgruppen. Teorin om förändring tar upp den digitala förändringen som avgörande då det är viktigt att börja marknadsföra sig digitalt och få nödvändig utrustning. Teorin om marknadsmix var en viktig del av denna studie. De använda undersökningsmetoderna var skriftliga intervjuer och brevmetoden. De skriftliga intervjuerna gjordes genom att kontakta kommunerna i Sverige för att veta hur de marknads för sig mot de potentiella medarbetarna. Brevmetoden gjordes genom att kontakta den studerade organisationen för att samla in deras idéer om hur man skulle möta de nya medarbetarna. Resultaten av denna studie var att organisationens anställda nämnde att marknadsföring bör ske genom digitala kanaler på grund av att den tid vi lever i kräver det. Slutligen var slutsatserna att marknadsmixen kan vara en bra strategi för att nå den nya målgruppen och att alltid förbättra marknadsföringen genom att göra en plan och sedan genomföra planen genom att göra kampanjerna.

Bakgrund: Betydelsen av kundfeedback kan idag inte underskattas. För att undersöka dess inverkan krävs vetskap kring vilka dialogstrategier restauranger implementerar. Information om dess inverkan i den operativa verksamheten samt vetskap om varför restauranger väljer att hantera samt åtgärda kundfeedback. Forskningsfrågor: 1. Vilka strategier använder restauranger för att bemöta kundfeedback mottagen via sociala medier? 2. Varför hanterar samt hur åtgärdar restauranger kundfeedback mottagen via sociala medier? 3. Hur påverkas restaurangers förlängda marknadsmix av kundfeedback på sociala medier? Syfte: Studien ämnar undersöka hur restauranger hanterar kundfeedback via sociala medier samt i vilken utsträckning denna påverkar restaurangers operativa verksamhet. Metod: Kvalitativ ansats, flerfallsstudie, semistrukturerade intervjuer. Slutsats/Bidrag: Betydelsen av kundfeedback samt dess inverkan på restauranger är stor. I vilken utsträckning den påverkar och grad av hänsyn den ges beror på vilken uttalad strategi ett företag implementerar. / Background: The significance of customer feedback cannot be overestimated. To investigate its impact, knowledge is needed about what dialogue strategies restaurants implement. Information about its impact in the operational activities and knowledge of why restaurants choose to manage and resolve customer feedback. Research questions: 1. Which strategies do use restaurants to respond to customer feedback received through social media? 2. Why manage and how do restaurants resolve customer feedback received through social media? 3. How is a restaurant's extended market mix affected by customer feedback on social media? Purpose: The study aims to investigate how restaurants handle customer feedback through social media and to what extent this affects the operational activities of restaurants. Methodology: Qualitative approach, multi case study and semi-structured interviews. Conclusion /Contribution: The importance of customer feedback and its impact on restaurants operational activities are great. The which extent it affects, and the degree of consideration given, depends on the stated strategy a company implements.

Denna uppsats har syftat till att göra en kartläggning över hur personer över 55 år använder digitala kanaler inför resor samt deras åsikter kring denna användning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fått ett producentperspektiv som kan relateras till kartläggningen av åldersgruppen. För att genomföra detta har en kvantitativ enkätundersökning legat till grund. Denna enkät har distribuerats via olika digitala kanaler på internet. Dessa olika kanaler har haft som gemensam nämnare att de varit riktade mot reseintresserade personer vilket gjort att svaren förmodligen blivit mer relevanta för studien. Vidare har det även genomförts en intervju med Kulturresor Europa för att få en insikt i hur de arbetar mot åldersgruppen i deras dagliga arbete. En litteraturstudie har även blivit gjord för att skapa en teoretisk referensram för studien. Denna referensram är uppdelad i två delar varav den första innehåller teorier om marknadsföring. Här presenteras bland annat teorier kring relationsmarknadsföring och sociala medier som ett verktyg för detta. Den andra delen har fokus på målgruppen och presenterar teorier och statistik kring svenskar och äldre på internet, seniorer som turister och olika kategoriseringar av turister och teknikanvändare. En analys kring hur dessa teorier kan kopplas till kartläggningen av åldersgruppen och Kulturresor Europas arbetssätt har sedan gjorts för att svara på studiens syfte. I arbetet med denna uppsats har det tydliggjorts att denna åldersgrupp använder sig av internet i hög grad och på sociala medier är det framförallt på Facebook som de återfinns. De är överlag trygga med att boka och söka information om resor på internet men de tar gärna hjälp av en familjemedlem eller vän vid själva bokningen. En viss tendens till att målgruppen använder sociala medier i större utsträckning som ett kommunikationsverktyg än vad som tidigare forskning visat har även identifierats. Utöver detta verkar det som att målgruppen i vissa anseenden anser sig resa mer självständigt än vad de kanske gör. Denna information kan användas av Kulturresor Europa för att erbjuda mer flexibla alternativ på paketresan som ger känslan av ett mer självständigt val. För vidare forskning rekommenderas bland annat en mer djupgående studie med en kvalitativ ansats för att få reda på varför målgruppen tänker och agerar så som den gör. / The purpose of this essay has been to examine how people over the age of 55 use digital channels before travelling and their opinions of doing so. By a case study of Kulturresor Europa the essay has been getting a producer perspective in this matter, which gave the opportunity to analyze how they work in comparison to the examination of the age group. The base of this essay has been a quantitative survey, which has been distributed through a number of digital channels on the Internet. These different channels have had certain characteristics in which they’re all directed to people with travelling as an interest and therefore supposedly are legitimate for the purpose of this essay. Further on an interview has been done with Kulturresor Europa. The purpose of the interview was to get an insight of how they work with this age group on a daily basis. Also there has been made a literature study to create a theoretical frame of reference for this essay. This frame of reference is divided up into two parts in which the first one contains mainly of marketing related theories’. In this section you’ll get presented with theories’ of relationship marketing and social media as a tool in this matter. The second part is focused on the target group and is presenting theories’ and statistics about Swedes and the elderly on the Internet, seniors as tourists and different categorizations of technology users. An analysis of how these theories’ could be compared against the examination of the age group and how Kulturresor Europa’s work with them have later been done with the intention of answering the essays purpose. Working with this essay it has clarified that this age group has a high Internet usage with Facebook being the social media in which most of them can be found. They are generally confident about booking and searching information about travel in the Internet but they still would like to have a family member or a friend present during the actual booking. A certain tendency from this target group showing that their social media usage as a communication tool is increasing has been showing compared to previous research. In addition it seems that the target group in some aspects thinks of themselves as travelling more independently than what they might actually do. This information could be used by Kulturresor Europa to offer more flexible alternatives on travel packages, which will add a feeling of making an independent choice. Further research recommendations among other things are a more profound study with a qualitative approach to find out why the target group thinks and acts the way they do.

Varumärket, som fenomen, har utvecklats över tid och tagit olika former. Tidigare har varumärken främst varit förknippade med företag men det har nu förändrats. Utvecklingen av kommunikationskanaler, främst sociala medier, har medfört att varje individ och varje företag har en möjlighet att ständigt hålla sig synliga. Utvecklingen har bidragit till att varumärket tagit en ny form: det personliga varumärket. Många individer arbetar på ett företag med ett redan etablerat varumärke men likt en egenföretagare behöver individerna själva differentiera sig från både extern och intern konkurrens för att få kunder att komma till just dem personligen. Den här kategorin hittar vi främst inom tjänstesektorn där bland annat frisörer, personliga tränare, massörer och fastighetsmäklare är inräknade. Individerna måste utveckla ett starkt personligt varumärke för att attrahera kunder annars riskerar de att kunderna väljer kollegan eller en extern konkurrent, och individen står då utan kunder och kanske till och med helt utan inkomst. Den här studien avser därför att skapa förståelse för hur individer i företag med etablerade varumärken utvecklar sin professionella yrkesidentitet genom varumärkesbyggande samt genom val av kommunikationskanaler. För att undersöka just individer inom kategorin som beskrivs ovan används fastighetsmäklare som ett exempel på fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med ett urval från sex olika fastighetsmäklare i Stockholm vilka arbetar under tre större varumärken. Metoden som används i den här studien är semistrukturerade intervjuer som består av fyra huvudfrågor med fler underfrågor som är baserade på teorikapitlet. Studiens slutsats visar att fastighetsmäklare skapar sin professionella yrkesidentitet genom att arbeta med sitt personliga varumärke och kommunicera det genom rätt kanaler. Studien visar även att de bäst lämpade kanalerna för att kommunicera det personliga varumärket är sociala medier samt utskick genom direktreklam. Det är även viktigt att göra sig igenkänd och skapa en relation till kunderna i det område som fastighetsmäklaren är verksam i. Det personliga varumärkesbyggandet för fastighetsmäklaren behöver dock ske i enlighet med företagets varumärke för att inte skapa förvirring för kunderna. / The brand, as a phenomenon, has developed over time and has taken different forms. Previously, brands have mainly been associated with companies, but that has now changed. The development of the communications channels, mainly social media, has resulted in that every individual and every company have the opportunity to constantly stay visible. The development has contributed to the brand taking a new form: the personal brand. Many individuals are working in a company with an already established brand, but similar to a self-employed person the individuals need to differentiate themselves from both external and internal competition to get the customers to come to them personally. We mainly find this category in the service sector where hairdressers, personal trainers, masseuses and real estate brokers are included. Individuals need to develop a strong personal brand to attract customers, or it might be a risk that the customers choose the co-workers or an external competitor, and the individual will be left without customers and might even completely be without emolument. This study therefore seeks to examine how individuals in companies, with already established brands, develop their professional identity through branding and through a selection of communications channels. In order to examine the category of individuals described above, we use real estate brokers as an example of this phenomenon. This study is based on a qualitative research approach with a selection from six different real estate brokers in Stockholm who work in three bigger companies with well-known brands. The method used in this study is semi-structured interviews consisting of five main questions with additional sub questions based on the theory chapter. The conclusion shows that real estate brokers develop their professional identity by working with their personal brand and communicate the brand through the right channels. This study also shows that the best suited channels to communicate the personal brand is social media and direct advertising. It is also important to make yourself recognized and create relationships to the customers in the neighborhood where the real estate brokers are working. However, the personal branding for the individual real estate broker need to align with the corporate brand in order not to confuse the customers.

Denna studie ämnar undersöka och utvärdera vilka designprinciper som är centrala vid utveckling av digitala marknadsplatser med affärsinformation. Genom att ta fram ett designförslag utvärderas och reflekteras designprinciperna. Teorier har samlats in kring det valda ämnesområdet för att ta fram designprinciper. Den teoretiska referensramen delas in i två delar, första delen beskriver de teorier som ligger till grund för undersökningen av att utveckla digitala marknadsplatser. Andra delen är de teorier som krävs för att utveckla den digitala marknadsplatsen. Kvalitativa data har samlats in under studiens gång genom att genomföra semi-strukturerade intervjuer med anställda på det utvalda företaget. Action design research har använts som strategi för att presentera, utvärdera och testa designprinciperna i en designlösning. Avslutningsvis listas designprinciperna utifrån temaområden, digitalisering, struktur, produkter & tjänster samt användarvänlighet. För att slutligen presentera designprinciperna baserat på viktiga designprinciper och nya designprinciper som är centrala vid utvecklingen av digitala marknadsplatser.

De senaste årens utveckling inom informationsteknik har påverkat organisationers struktur och arbetsmönster. Inom sjukvården har därför av flera anledningar behovet att studera olika former av kommunikation lyfts fram. Ur patientsäkerhetssynpunkt har problem med misstag kopplade till bristande informationsöverföring påtalats. Hierarkiska skillnader, otydliga roller och brister i själva informationsflödena har angetts som orsaker. Motåtgärderna är inte självklara. Sjukvården är en av samhällets mest komplexa kunskapsorganisationer och präglas av karaktärsdrag och informationsflöden kopplade till starka professioner. Kommunikationsgranskningar genomförs vanligen med målet att identifiera orsaker till ineffektiv kommunikation, brister i kommunikationsprocesser, föreslå förbättringar och ge ledning och medarbetare en mer objektiv bild av faktiska förhållanden. Forskningsområdet har dominerats av stora enkätstudier men en ökad efterfrågan har riktats mot studier på plats i den dagliga kommunikationsmiljön hos organisationer. I detta arbete har en sådan fallstudie utförts vid avdelningen för hematologisk slutenvård inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Avdelningen hade år 2012 i samband med ett lokalbyte inom sjukhuset genomfört omstruktureringar som berörde såväl roller som kanalerna för kommunikation. Verksamheten upplevdes nu inte bedrivas tillräckligt effektiv, den uppfattades ta tid och vara oöverskådlig där förbättrad kommunikation sågs som en lösning. Syftet med denna fallstudie har varit att utifrån roller och kanaler för kommunikation belysa aspekter på hur en tydligare formell struktur för dagens personalinterna kommunikation kan skapas och förmedlas. Syftet besvarades genom att kartlägga dagens formella struktur, vilket är det förväntade utbytet av information beskrivet i arbetsbeskrivningar och policys, men även genom att studera den informella struktur som utvecklats i det dagliga arbetet. En blandning av datainsamlingsmetoder har använts och organisationens kommunikationsnätverk i form av det nätverk som byggs upp av flödet av information mellan aktörer har visualiserats och analyserats. Resultatet visar på skillnader mellan den formella strukturen för personalintern kommunikation och den informella strukturen. Dessa har använts för att analysera, diskutera och föreslå hur de identifierade skillnaderna kan användas för att förtydliga roller och kanaler i den formella strukturen. Studien har identifierat sex områden där den formella strukturen kan förtydligas; en högre grad av dokumenterat kommunikativt ansvar och tydliga rutiner, en stärkt kommunikation inom arbetsteam istället för inom professioner, en definition av över-­‐ och underläkarnas kommunikativa roller, en ökad kontinuitet i centrala roller för kommunikation, en översyn av den fysiska strukturens påverkan på kommunikationen och slutligen ökade förutsättningar för snabb direkt kommunikation med informationsteknologi. / The recent technological development within information technology has affected the structure of organisations and the organisation of work. In health care, and for several reasons, the need for communication audits has thus been highlighted. Patient safety may be risked by mistakes linked to deficiencies in information transfer. Often are hierarchical structures, unclear roles and gaps in information flows suggested causes. On the other hand, the health care sector often is considered as one of society's most complex knowledge organizations, characterized by intense information flows with traits linked to strong professions. Communication audits are accomplished with the objective to identify causes of ineffective communication, lack of explicit communication processes, to suggest improvements and provide management and staff with more objective descriptions of roles and links. The research field has for a while been dominated by large-­‐scale surveys and resent studies has pointed at the need for studies of daily communication environments at site of organizations. This is such a study, carried through at a department for inpatient care at the University Hospital Karolinska, located in Huddinge, Stockholm. In 2012, the studied department relocated into new facilities and completed a small restructuring of its organization, affecting roles and channels of communication. The perception of the new organization was inefficiency, both in time and difficulties to overview the structure. The purpose of this thesis has therefore been to discuss and highlight how to clarify formal structure of the internal communication among staff based on parameters such as roles and channels of communication. The study maps today's formal structure, which is the expected exchange of information as described in job descriptions and work policies and compares this with developed informal structures based on how employees prefer to exchange information. A mix of data collection methods is used. An analysis is conducted were the organization's communication network as perceived as exchange of information between the employees is visualised. The results showed differences between the formal structure and the informal structure that could be used to highlight aspects of how the identified differences could be used to clarify the formal structure. The study points at six areas were the formal structure may be elucidated; more documented communicative responsibilities and procedures, a strengthening of communication within working groups rather than within professions, a definition of the chief physician and the assistant physicians' communicative roles, an increased continuity in key roles for communication, a review of the physical structure's impact on communication and finally, create conditions for fast communication with information technology.