Syftet med denna forskning är att få en bättre förståelse för de faktorer som påverkar konsumenternas beslutsfattande vid köp av möbler och hur Omni - kanaler och teknologiska innovationer kan bidra till möbelindustrin och hur det påverkar de olika marknadsföringskanalerna och hur det i slutändan kan förändra upplevelsen för kunden. Den teori som har använts i denna studie omfattar områdena Omni  kanaler, marknadsföring och detaljhandel, allmän detaljhandel och dess kundupplevelse , beslut och konsumentbeteende vid köp av möbler, hur sociala medier påverkar marknadsföringen och teknologiska innovationer inom möbelindustrin. För att förstå hur omni-kanaler och teknologiska innovationer kan ändra kundupplevelsen och marknadsföringskanalerna för möbler, har tre semistrukturerade intervjuer och en undersökning gjorts. Resultatet av denna forskning kommer fram till att ha en teknikbaserad innovation som t.ex. InsideMaps gör köpupplevelsen mer fördelaktigt för både hedoniska och utilitaristiska konsumenter samt skiftar marknadsföringskanalerna åt mer direkt försäljning över Internet . Med hjälp av Internet, kan tillverkaren / återförsäljaren utvidga sitt varumärke till fler människor . Detta beror på det faktum att det blir lättare för kunderna att köpa möbler då de kan visualisera de möbler de köper innan och hur de skulle se ut i sitt eget hem . Men för att detta ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att användarupplevelsen är bra. Genom att använda en teknikbaserad innovation kommer även leda till att en tillverkares - återförsäljares Omni - kanal och marknadsföring blir starkare, eftersom sådana innovationer stärker och ger en konkurrensfördel gentemot andra tillverkare - återförsäljare. / The objective of this research is to gain a better understanding of the factors involved in consumer decision making for buying home furniture and how Omni-channel retailing and technology-based innovation can help this industry to enhance its marketing channels and how it ultimately change the retail experience for the customer. The theoretical framework that has been used in this study covers the areas of Omni-channel marketing and retailing, general retailing customer experience, decision and consumer behaviors in retail furniture settings, how social media influences marketing and technology-based innovations within the furniture industry. In order to understand how the retail experience and the marketing channels of furniture shopping change through Omni-channel retailing and the use of technology-based innovations, three semi-structured interviews and a survey were done. The results of this research concludes that having a technology-based innovation such as InsideMaps will make the shopping experience more beneficial for both hedonic and utilitarian shoppers as well as shifting the marketing channels to more direct selling over the Internet. With the help of Internet, producers/retailers can extend their brand to more people. This is due to the fact that it will be easier for customers to buy furniture as they can visualize the furniture they are buying and how they would look like in their own home. However, for this to work it is important that the user experience is good. By using a technology-based innovation will also make a producers-retailers Omnichannel marketing stronger, as such innovation strengthen and gives a competitive advantage over other producers-retailers that uses Omni-channel marketing.

Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda. / Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.

Examensarbete, Programmet för Inredning- och butikskommunikation, Ekonomihögskolan Kalmar, Linnéuniveristetet. 2FE77E. VT19. Det fygitala intåget av Emma Albertsson, Fanny Wallin och Mikaela Westerlund Bakgrund: Från att den svenska handeln började med vandrande knallar på landsbygden till att utvecklas mot att låta kunden plocka varorna själv, det här var starten för detaljhandelsbranschen. När utveckling tillkommit blev det en multikanal som sedan utvecklades till en omnikanal. Från omnikanal utvecklades fygital som är aktuell för denna studie. Där de fysiska kanalerna sammanflätas med de digitala kanalerna och blir till en kanal. Frågeställning & Syfte: Studiens frågeställning är: Hur arbetar konsultföretag respektive onlinebutik och fysisk butik i klädbranschen med fygital? Syftet med studien är att få en ökad förståelse i hur de olika företagen i klädbranschen använder sig av fygital. Detta för att bidra med kunskap om vad fygital står för, samt vilka likheter och skillnader som existerar mellan företagen. Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt, genom en deduktiv ansats med induktiva inslag. Insamlingen av empiri har utförts genom semistrukturerade intervjuer med representanter från tre konsultföretag, en onlinebutik och en fysisk butik. Slutsats: Studiens resultat visar på att det fygitala inte går att förbise då digitaliseringen utvecklas konstant. Utvecklingen av digitalisering påverkar den fysiska butiken genom att butikerna kan bli mindre samtidigt som de kan erbjuda företagens hela sortiment. Därmed blir de digitala kanalerna inte en konkurrent till de fysiska kanalerna utan ett komplement till varandra då de fyller ut varandras brister. I framtiden kommer det omfatta en förändring och utveckling för att det fygitala ska samspela på bästa sätt. / Bachelor thesis, Interior design and visual merchandising at School of business and economic Kalmar, Linnaeus university. 2FE77E. Spring of 2019. The entry of phygital by Emma Albertsson, Fanny Wallin och Mikaela Westerlund Background: The Swedish trade market began from wandering itinerant out on the countryside to stores where customers could pick the goods by themselves, this was the beginning of the development into becoming the retail industry which is still ongoing today. The companies had to make changes to go from multi-channels to omni-channels. And omni-channels led to new development called phygital, where the physical channels are intertwined with the digital channels to become one. This is what this thesis is aiming to study. Reserarch question & Purpose: The research question of the study is: How do consulting-firms, online stores and physical stores work in the clothing business with phygital? The purpose of the study is to gain an increased understanding of how the various companies in the clothing business are using phygital. This is to contribute with knowledge of what phygital stands for, as well as which similarities and differences exist between the companies. Method: This study involves a qualitative method with a hermeneutic approach, through a deductive approach with inductive elements. The collection of empirical data has been carried out through semi-structured interviews with representatives from three consulting-firms, one online store and one physical store. Conclusion: The conclusion of the study shows that the digitization is constantly evolving which makes the digitalisation hard to surpass. The physical store becomes affected by the development of the digitization because it enables the physical stores to become smaller while still being able to offer the entire range of the companies supply. Thus, the digital channel do not become a competitor to the physical channels, but a complement to each other as they fill out the absences of each other. In the future it will evolve and change for the fygital channels to interact in the best way possible.

Studiens syfte är att redogöra för, samt få en djupare förståelse kring lokala designföretags marknadskommunikation. Forskningsfrågorna lyder som följande; Vilka kanaler för marknadskommunikation använder sig lokala designföretag av? samt Hur arbetar lokala designföretag med innehåll och formspråk i sin marknadskommunikation?   Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats, utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med både företagare och experter. Vidare genomfördes en innehållsanalys samt strukturerade observationer av fem företags digitala och sociala kanaler. Resultatet visar på att det finns gemensamma aspekter när det kommer till vilka kanaler samt vilket innehåll som företagen använder och publicerar. Det går även att utläsa att samtliga företag har en tydlig produktorientering i sin kommunikation. Formspråket baseras dock på företagens egen estetik. Slutligen presenteras studiens resultat i en modell, som utgår från Shannon-Weavers kommunikationsmodell från 1948 och förslag för framtida forskning tydliggörs. / The purpose of this study was to describe, as well as gain a deeper understanding of local design companies' marketing communication. The research questions were as follows: Which channels for marketing communication do local design companies use? and How does local design companies work with content and design languages ​​in their market communication? Through a qualitative method of deduction, eight semistructured interviews were conducted with both entrepreneurs and experts. Furthermore, a content analysis and structured observations were conducted of five companies' digital and social channels. The result shows that there are common aspects when it comes to which channels and what content companies use and publish. It is also possible to read that all companies have a clear product orientation in their communication. The design language is based on the company's own aesthetics. Finally, the study results are presented in a model, based on Shannon-Weaver's communication model from 1948, and proposals for future research are clarified.

Covid-19-pandemin och åtföljande restriktioner gjorde det svårt för konsumenter att integrera både online och offline kanaler. Syftet med studien är att få en förståelse över hur pandemin har förändrat konsumenters kanalstrategier i detaljhandeln, och vilka kanaler konsumenter börjat föredra att använda sig av vid shopping. För att studera detta har vi tillämpats oss av Elaboration likelihood model för att med hjälp av insamlad empiri förstå hur konsumenters informationsbearbetning i online och offline kanaler formar deras strategier att kombinera kanaler. Datamaterialet består av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer och fokusgrupper, med 26 respondenter sammanlagt. I samband med pandemin visar resultatet på att respondenterna övergick från att utföra spontana till mer planerade inköp. Den största anledning till denna förändring är att shopping i fysiska butiker inte var lika roligt på grund av de nya restriktionerna som bland annat gjorde så att provrummen stängdes ned. Resultatet visar även på att informationsbearbetningen i online och offline kanaler är bidragande i skapandet av respondenternas kanalstrategier. Respondenterna hade olika sätt att behandla informationen som presenterats för dem, och utformade därifrån kanalstrategier. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att beroende på hur respondenten behandlar informationen som presenterats, leder detta i sin tur till skapandet av kanalstrategier. Detta förklarar varför respondenterna som behandlade informationen via ELM’s centrala eller perifera kanal hade olika kanalstrategier. / The Covid-19 pandemic and associated restrictions made it difficult for consumers to integrate both online and offline channels. The purpose of the study is to gain an understanding of how the pandemic has changed consumers' channel strategies in retail, and which channels consumers have begun to prefer to use when shopping. To study this, we have applied the Elaboration likelihood model to use collected empirical data to understand how consumers' information processing in online and offline channels shapes their strategies for combining channels. The data material consists of a qualitative method in the form of individual interviews and focus groups, with a total of 26 respondents. In connection with the pandemic, the results show that the respondents switched from making spontaneous to more planned purchases. The main reason for this change is that shopping in physical stores was not as fun due to the new restrictions that, among other things, caused the rehearsal rooms to be closed. The results also show that information processing in online and offline channels contributes to the creation of respondents' channel strategies. The respondents had different ways of processing the information presented to them, and from there devised channel strategies. In summary, we can state that depending on how the respondent processes the information presented, this in turn leads to the creation of channel strategies. This explains why the respondents who processed the information via ELM's central or peripheral channel had different channel strategies.

Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies. Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag. Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014. Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag. Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå. / Introduction: TV commercials for sweetened drinks may result in an increased consumption of unhealthy and energy dense drinks with a high content of sugar. In 2014 the swedes purchased an average of 92 litres of soft drinks per consumer, which is an increase by ten litres compared to the year 2000. Regular consumption of sugary drinks increases the risk of developing overweight, obesity and caries. Aim: The aim of the study is to investigate whether the number of commercials for sweetened drinks on TV has changed during the years 1999-2014 and if there are any differences between various TV channels regarding the number of commercials. Material and method: The study examines TV commercials for sweetened drinks such as juice and soft drinks (with and without carbonic acid) using an Excel document based on data from TvChecks database. By filtering the data by different food numbers and year various tables and graphs were created to show what changes occurred in the number of commercials for sweetened drinks during the years 1999-2014. Results: TV commercials for sweetened drinks has increased largely between the years 2013 and 2014. The TV channels that in average showed the most commercials for sweetened drinks are the Swedish Channel 5 and TV3, while TV4 and TV7 showed the least commercials in average during the years 1999-2014. Moreover, the TV commercials for drinks sweetened with sweeteners shows a clear increase during the years 1999-2014 from 586 to 8716 commercials. Conclusion: The number of TV commercials for sweetened drinks has increased considerably over the years 2013-2014, while the number of commercials during the years 1999-2009 was relatively constant.

Bakgrund: Digitaliseringen har bidragit till nya kommunikationsvägar och förbättrade produkter och tjänster. Möjligheterna som kommer med digitaliseringen leder till ökade krav på en sömlös shoppingupplevelse. Det ställer krav på företagen att uppdatera sina strategier och anpassa organisationen för att lyckas tillmötesgå kundens behov. Omnikanal är en strategi som vuxit fram i samband med digitaliseringen. Fenomenet är dock fortfarande ett oexploaterat område och avsaknad forskning på organisationens perspektiv. Därmed är det av intresse att undersöka strategin i praktiken.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för omnikanal och den organisatoriska påverkan en implementering kan innebära, samt identifiera de utmaningar inom organisationen som företag upplever. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv och abduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med sju fallföretag där intervjuguide med öppna frågor baserades på teman anpassade efter studiens syfte. Slutsats: Studien visar att teorins definition på begreppet omnikanal inte alltid har samma innebörd som praktikernas, men att det är viktigare att uppnå målet med strategin än att identifiera sig med en teoretisk definition. Implementeringen påverkar organisationen genom omorganisering till mer decentraliserade strukturer. Införandet av nya enheter eller krossfunktionella team för att säkerställa bättre kommunikation anses också som en viktig påverkan. Många av de påverkande faktorerna är dock också de främsta utmaningarna där teknik, kompetens och internkonkurrens hämmar arbetet mot omnikanal. / Background: Digitalisation has contributed to new communications and improved products and services. The opportunities that comes with digitalisation leads to increased demand for a seamless shopping experience. It places demands on the companies to update their strategies and adjust the organisation in order to succeed in meeting the customer’s needs. Omnichannel is a strategy that has emerged in connection with digitalisation. The phenomenon is still an unexplored area and there is lack of research on organisations perspective which makes it of interest to study the strategy in practice. Purpose: The purpose of the study is to create deeper understanding of omnichannel and the organisational impact an implementation can entail, and also identify the challenges within the organisation that companies experience. Methodology: The study is a qualitative multiple case study with a phenomenological perspective and abductive approach. For the data collection, eight semi-structured interviews with seven case companies has been conducted. The interview guide included open questions based on themes adapted to the purpose of the study. Conclusion: The result of the study shows that the definition of the term omnichannel do not always have the same content in theory as for practitioners and that it is more important to achieve the goal of the strategy rather than to identify with a theoretical definition. The implementation affects the organisation through reorganisation into more decentralized structures. The introduction of new units or cross-functional teams to ensure better communication is also considered as an important impact. Many of the influencing factors, however, are also the main challenges where technology, competence and internal competition obstruct the work against omnichannel.

Teknologins utveckling har lett till ett paradigmskifte i konsumenters köpprocess. Konsumenter handlar allt mer online och idag sker all tillväxt på internet. Den traditionella butiken genomgår en förändring där e-handeln har tagit marknadsandelar från den fysiska butiken och äventyrar dess lönsamhet, samtidigt som konsumenter kräver att den finns kvar. Uppsatsens syfte är att undersöka hur företag med omnikanalstrategi inom klädbranschen arbetar med den fysiska butiken, för att förstå vilken roll den fyller i att skapa konkurrenskraft i en tilltagande digitaliserad vardag.

Konsumentmarknaden har på senare år fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behålla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, då det är betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som är anpassat efter kunden är nyckeln till att behålla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna på en mer personlig nivå, vilket gör att kunderna känner sig mer speciella och viktiga för företaget. Men då antalet lojalitetsprogram ökar, måste företaget börja kommunicera mer på kundernas villkor. Dock är det allt fler företag som slåss om kundernas lojalitet, vilket har bidragit till att företag behöver anpassa sin kommunikation efter kundernas behov.Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur företag bör kommunicera med kunder som ingår i ett lojalitetsprogram genom att besvara vilka skillnader som finns mellan olika målgrupper, vilka personliga uppgifter som kunderna är bekväma med att kommunikationen baseras på samt vilka budskap och kanaler som kunderna föredrar. Undersökningen inleddes med en förstudie, där vi genom semistrukturerade personliga intervjuer fick en större förståelse för hur kunderna uppfattar kommunikationen i lojalitetsprogrammen. Huvudstudien bestod av en påstan enkätundersökning som delades ut till såväl medlemmar som icke-medlemmar, genom vilken vi erhöll svar som tillsammans med teori besvarade våra frågeställningar.Studien visade att diverse erbjudanden och rabatter är det som i första hand lockar kunder till att bli medlemmar i lojalitetsprogram. Vidare är fler kvinnor än män anhängare till lojalitetsprogram. Trots att många medlemmar var intresserade av att erhålla personliga erbjudanden, var de mindre bekväma än vi förutspått med att lämna ut vissa personliga uppgifter till företaget. Den kanalen som i många fall visade sig vara mest populär bland medlemmarna var e-mail.

Att bygga framgångsrika varumärken är ingen enkel uppgift. Förutom tålamod och uthållighet kräver det ett enormt engagemang och erfarenhet, breda kunskaper och en stor portion mod och kreativitet. Precis som Aaker (2010) förutser, så är de klassiska kommunikationskanalerna idag inte ensamma om konsumenternas uppmärksamhet. Den tekniska utvecklingen innebär att nya, digitala marknadskanaler växer fram och skapar nya sätt för företagen att kommunicera med konsumenterna. Hur ett företag väljer att bygga sitt varumärke, vilka värden man adderar och vilka sätt man kommunicerar blir därför allt viktigare.Syftet med denna studie är att klarlägga i kombination med teori, vilka dimensioner och arbetssätt som skapat framgångsrika varumärken. Studien syftar också till att sammanfatta hur specifika tillvägagångssätt kan tillämpas på andra företag, för att effektivt kunna arbeta med varumärkesbyggande. Det empiriska materialet har hämtats ifrån fem olika kvalitativa intervjuer som genomförts med företag av varierande storlek, mätt i omsättning och antal anställda. Materialet har sedan jämförts med framstående teorier inom marknadskommunikation för att på så sätt ge läsaren möjlighet att också själv på ett enkelt sätt jämföra teori med empiri.Resultaten ifrån studiens analys tyder på att det finns dimensioner som varit särskilt viktiga i ett företags framgång, däribland ledarskap, långsiktighet och företagskultur. Samtidigt ger resultatet av studien en tydlig antydan om vilka områden som i framtiden kommer att betyda mycket för en marknadskommunikatörs arbete med att bygga starka varumärken. / Program: Civilekonomprogrammet