Järnvägen drabbas av olika störningar vilket skapar förseningar i trafiken. Trafikverket och det branschgemensamma samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid” (TTT) efterfrågar ett nyckeltal för resiliens. Nyckeltalet ska kunna användas för att mäta resiliens då tåg i det svenska järnvägssystemet drabbats av en störning. En störning är något som inträffar och minskar ett systems operativa förmåga. Mätning av resiliens och aktivt arbete för att öka resiliens kan användas till arbete för förbättrad punktlighet. Studien går ut på att ta fram detta nyckeltal och anpassa det för Trafikverket och TTT. I studien framkommer det att ett mått för resiliens visar hur väl ett system kan motstå störningar, anpassa sig under störning och hur väl systemet återställer sig efter störning. Resiliens består följaktligen av tre kategorier: motståndskraft, anpassningsförmåga och återställningsförmåga. Dessa tre kategorier är väsentliga för hur modellen för mätning av resiliens ska definieras. I studien framkommer det också att nyckeltalet resiliens är beroende av tidpunkter relaterade till störningshanteringen och indikatorn kapacitet. Kapaciteten för järnvägssystemet bestäms till kvoten av antal tåg i tid och totalt antal tåg. Den modell som utgås från är Francis and Bekera (2014) där resiliensen presenteras som en faktor av återställningsförmåga, anpassningsförmåga och motståndskraft. Resiliensen beräknas med hjälp av en modell där kapacitetsvärden för olika tidpunkter, då en störning inträffar, behövs. Utöver kapaciteten behövs även tidpunkterna för dessa kapacitetsvärden såväl som sannolikheten för att störningen upprepas. Dessutom behövs en parameter som bestämmer hur betydelsefullt det är att återställningen är snabb. Modellen ger ett resiliensvärde som ligger mellan 1 och 0, där 1 är det bästa värdet som betyder att systemet är fullt resilient mot just den störningen. Modellen är bäst tillämpad då en enskild störning inträffar på en begränsad sträcka istället för ett flertal störningar. Dock är modellen inte tänkt att användas då trafiken är helt stillastående utan när minst ett tåg kan nå sitt mål. Slutligen kan värdet för resiliens till exempel användas som ett jämförelsemått för olika sträckor vid ett beslutsunderlag för resursplanering.

Detta examenarbetet gjorts på ett pappersbruk där en del av deras produktionssystem har undersökts. I undersökningen ingick det att bestämma systemets kapacitet och inföde. Detta resulterade i ett scenario och en modell vars utdata ska kunna ge en indikation var flaskhalsar finns i prduktionssystemet.

<p>Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens. Dessa faktorer ryms inom de fem kategorierna organisatoriska, databeroende, tekniska, designmässiga och användarstyrda faktorer.</p>

Bakgrund: Ett lager är en viktig del av de flesta värdekedjor. Stora ansträngningar har därför under de senaste åren gjorts för att finna optimala strategier för planering och kontroll av lagersystem. För att uppnå en ökad produktion krävs det att kapacitetsutnyttjandet förbättras. Genom att planera sin kapacitet kan företag reducera kapacitetsbegräsningar, så kallade flaskhalsar, som är nyckeln till att förbättra produktionens kapacitetsutnyttjande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Staples nuvarande kapacitetsutnyttjande i påfyllnads- och plockprocessen. Vidare avser studien att identifiera kapacitetsbegränsningar inom dessa processer. Därefter ämnar studien att finna de bakomliggande orsakerna till dessa kapacitetsbegränsningar samt hur de kan förbättras. Metod: Det har genomförts ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, deltagande observationer samt insamling av kvantitativ data. Inledningsvis genomfördes en processkartläggning i syfte som ett verktyg för resterande delar av studien. Vidare utfördes beräkningar för att finna flaskhalsar i produktionen och intervjuer för att identifiera störningsmoment inom flaskhalsarna. Slutligen presenterades ett antal förbättringsförslag. Slutsatser: Efter genomförda beräkningar framgick att Staples idag inte utnyttjar sin kapacitet maximalt, dock är maximal kapacitet är en nivå som inte anses vara rimlig. Det framgick att Staples har ett kapacitetsbortfall på grund av att det finns en differens mellan nominell kapacitet och bruttokapacitet. Slutsatsen drogs att följande tre aktiviteter utgör flaskhalsar i Staples verksamhet; godsmottagning, plock ZtZ (plock av framförallt tyngre och otympliga artiklar) och plock PTS (detaljplock). Inom dessa flaskhalsar påträffades ett antal störningsmoment som till stor del har grund inom deiiiteoretiska områdena som Stevenson (2009), Slack et al. (2012) och Bergman och Klefsjö (2012) benämner som anläggning och teknik samt metod. Vidare fastslogs att en svårighet finns i att ge kortsiktiga förbättringsförslag för dessa störningsmoment. Detta på grund av studiens tidsram samt att det berör ämnen utanför studiens omfattning. Det presenteras dock tre scenarier för att hitta en fördelaktig fördelning av kapacitet mellan PTS och ZtZ. Dessa scenarier bygger på tre tidsintervaller för hur produktionen är igång samt två plockhastigheter. Baserat på att PTS:en innehar en större andel aktiva arbetstimmar och en högre plockhastighet är scenario 3 mest fördelaktigt eftersom det krävs att ZtZ är minst verksam. / Background: A warehouse is an important part of most value chains. Great effort has in recent years been made to find optimal strategies for planning and control of storage system. In order to achieve a higher production it requires the capacity utilization to be improved. By planning its capacity, companies can reduce capacity constraints, so-called bottlenecks, which is the key to improving the production’s capacity utilization. Purpose: The aim of this study is to describe Staples current capacity utilization in the filling and picking process. Furthermore, the study aim to identify capacity constraints in these processes. Then, the study intends to find the causes of these capacity constraints and how they can be improved. Method: There have been unstructured interviews, semi-structured interviews, participant observation and collection of quantitative data. Initially there was a process mapping in purpose of a tool for the remaining study. Further calculations were performed to find bottlenecks in the production and interviews to identify disturbances in the bottlenecks. Finally, a number of suggestions for improvement where presented. Conclusions: Calculations revealed that Staples is currently not using their capacity to the maximum, altough this is not a level considered reasonable. It appeared that the company has a capacity shortfall when there was a difference between the nominal capacity and gross capacity. It was concluded that the following three activities constituted bottlenecks in Staples; receiving, picking ZtZ (picking of particularly heavy and bulky items) and picking PTS (detail picking). Within these bottlenecks, there was a number of disturbances found that largely had their basis in the teoratical areas Stevenson (2009), Slack et al. (2012) and Bergman and Klefsjö (2012) terms as facility and technology and method. Furthermore, it was established a difficulty in providingvshort-term improvement suggestions to these disturbances. This’s because of the study's time frame and that it reach subjects outside the scope of the study. However, three scenarios are presented to find a favorable allocation of capacity between PTS and ZTZ. These scenarios are based on three time intervals for how production is running and two picking speeds. Based on that the PTS holds a higher proportion of active working hours and a faster pick-speed scenario 3 is the most beneficial because it requires that ZTZ is least active.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.

Norrköpings Hamn och Stuveri AB står inför en stor utmaning då verksamheterna i Norrköping delvis ska konsolideras till Pampusterminalen på Händelö på grund av det nya stadsdelsprojektet i Inre hamnen. Tillkommande verksamhet kommer göra anspråk på terminalyta, något som idag inte finns tillgängligt i Pampusterminalen. Dessutom är visionen för containerterminalen att den årligen hanterade volymen ska öka till 154 000 TEU år 2025 från dagens årligen 70 000 TEU. Det har i det här examensarbetet undersökts för de fysiska möjligheterna att ersätta dagens hanteringssystem där Reachstackers används, med ett modernare och mer hållbart elektriskt RTG-system, samt hur RTG-systemet skulle påverka containerhanteringen. Dessutom har en investeringskalkyl upprättats för att reda ut de ekonomiska effekterna av ett byte. Med hjälp av ett antal kapacitetsberäkningsmodeller har det visat sig att NHS i ett NHS i ett framtida skede bör ha möjlighet att hantera 154 000 containrar med cirka 1 400 TGS och fyra RTG-kranar. De totala inköps- och installationskostnaderna för fyra RTG-kranar skulle uppgå till cirka 60 000 000 kronor. Investeringskalkylen resulterade i ett nettonuvärde på 20 905 550 kr vilket är att betrakta som lönsamt. Baserat på insamlat underlag till den här undersökningen är det därför rekommenderat att NHS går vidare med planerna på att byta hanteringssystem för containerdepån.

This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.  The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.  The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.  Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow.   This thesis is the basis for a study on flow efficiency at production line 1 at the company Galderma in Uppsala in spring 2018. The company is in great need of streamlining its production to satisfy the demand on the market. This makes Galderma need to map its production to find areas where time gains can be made, as well as improvement proposals that can increase the workforce's work situation with regard to ergonomics.   The investigation began with a survey of the process on the production line. This was done together with active staff. Of the identified improvements and improvement proposals that were then evaluated, some of them were considered more relevant to further develop. Two new improved parts were manufactured in the workshop to facilitate the handling of the lid and the settlement. These parts were one to the cover of the lid to make it possible to look through and keep track of the magazine's level. The second part of the settlement was also made in a much easier material for easier handling and to remove the torque when the templates were needed to be removed to see if the associated box was empty.   The proposed enhancement proposal would increase the current bottleneck's capacity by over 100%, from 12 units / min to 27 units / min per sealing machine. The efficiency that was done on the bottleneck was to propose a new change to the workflow around the machine to reach the machine's operating speed. Unnecessary moments were moved to later parts of the process, and the material is then prepared outside of the operating hours. This becomes possible when two extra operators are added to the bottleneck.   Thanks to the capacity increase of the bottleneck, there is no intermediate storage after settlement, which means that a batch termination / boot up does not need to be done, this result in the ability to run a batch over the entire flow. There will be a 30-minute time saving per batch, and at least one operator will be released from the settlement that can be moved to the required parts of the flow. / Det här examensarbetet ligger till grund för en utredning gällande flödeseffektivisering på produktionslina 1 hos företaget Galderma i Uppsala under våren 2018. Företaget är i stort behov av att effektivisera sin produktion för att möta den ökade efterfrågan som finns på marknaden. Det gör att Galderma behöver kartlägga delar av sin produktion för att hitta områden där tidsvinster kan göras, samt identifiera förbättringsförslag som kan höja personalens arbetssituation med avseende på ergonomi.Utredningen började med en kartläggning av processen ute på produktionslinan. Detta utfördes tillsammans med verksam personal. Av de identifierade förbättringarna och förbättringsförslagen som sedan utvärderades ansågs vissa av dem mer relevanta att utveckla vidare. Två nya förbättrade delar tillverkades i verkstan för att underlätta handhavandet av lockmärkaren samt vid avräkningen. Den första delen var till magasinet på lockmärkaren, för att göra det möjligt att se igenom och hålla koll på magasinets nivå. Den andra delen till avräkningen gjordes även i ett mycket lättare material för enklare hantering samt för att få bort momentet när mallarna behövdes tas bort för att se om den tillhörande lådan var tom.Det effektiviseringsförslag som föreslogs skulle öka den nuvarande flaskhalsens kapacitet med över 100 %, från 12 enheter/min till 27 enheter/min per förslutningsmaskin. Effektiviseringen gick ut på att föreslå ett ändrat arbetssätt kring maskinen för att nå ner till maskinens drifthastighet. Onödiga moment flyttades till senare delar i processen samt så ska material förberedas utanför drifttiden. Detta blir möjligt när man tillför två extra operatörer vid flaskhalsen.

Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens. Dessa faktorer ryms inom de fem kategorierna organisatoriska, databeroende, tekniska, designmässiga och användarstyrda faktorer.

Följande fallstudie har utförts på ett medelstort produktionsföretag som vill förbättra kapacitet och effektivitet inom en av dess två produktionslinor. Produktionslinan har observerats för att uppdaga dess problem och besvara varför företaget inte uppnår kapacitetsmålen. Produktionslinan och dess processer har analyserats och med avstamp i Lean verktyg och metoder har förbättringsåtgärder föreslagits. Vid observation visade det sig att oplanerade stopp, långa ställtider och långa genomloppstider var anledningar till att kapacitetsmålen inte uppnåddes. Genom att implementera Lean verktyg såsom ett standardiserat arbetssätt, 5s, SMED, visuell styrning, Pullsystem och PDCA kan företaget förenkla och förtydliga dess arbetsprocesser för att minimera missförstånd, enkla misstag och oplanerade stopp. Samtidigt kan ställtider minimeras genom att inre aktiviteter konverteras till yttre och bättre dokumentation och standardisering av omställningsarbetet uppförs. Genomloppstiden förbättras genom implementering av ett Pull och Två-binge system. Dessa bidrar till minskade produkter i arbete, lagring och intern transportering samtidigt som de bidrar till att värdeskapande tid utgör större del av den totala genomloppstiden. / The following case study has been carried out at a medium sized corporation that aims to improve capacity and efficiency within one of their two production lines. The production line has been observed to expose its problems and to get an answer to why the organisation can not reach its capacity targets. The production line and production processes have been analysed and with the basis of Lean tools and methods, suggestions on how to improve the production line has been proposed. During the observation of the production line it was noted that unplanned stops, long setup times and long throughput time were the reasons as to why the capacity targets have not been reached. By implementing Lean tools and methods such as standardised working methods, 5s, SMED, Visual Control, Pullsystem and PDCA the company can simplify and clarify its production processes to minimize misunderstandings, simple mistakes and unplanned stops. Concurrently, setup times can be reduced by converting internal activities to external and by documenting and standardizing the setup working procedures. The throughput time can be reduced by implementing a Pull and Two-bin system. This system helps with reducing work in process products, inventory, and internal transportations as well as contributing to the throughput time consisting of more value adding time and less non value adding time.

The Swedish power system is facing a lot of change in the near future. A system which is built around nuclear- and hydropower now contains more and more intermittent power sources such as wind and solar. In addition, Sweden is entering a second electrification era, where the electricity use is predicted to increase substantially. This means the need for flexibility in the power system is bigger than ever and is going to increase. The power system needs to be in balance at every instance. The same amount of energy that is produced also needs to be consumed. This balance, or imbalance, affects the frequency in the system and there are balancing markets in place to handle disturbances in the frequency.Flexible solutions outside these balancing markets can also be valuable since they can lower costs for power use and prevent unnecessary investments in the power grids. This thesis was written in cooperation with the municipal energy company Gävle Energi. The cases it is built on are both cases in and around Gävle. The study is based on two cases: One case where a local hauling company is interested in a combination of solar power, electric charging for vehicles, and a battery storage. The hauling company plans to electrify parts of their fleet and will by doing so increase their power use. The second case regards the building of a gasturbine for electricity production in Gävle Energi’s grid. Both cases examine how the balancing markets can be used to motivate investments in flexible solutions. The hauling company can lower their power peaks by using a battery storage and the battery storage can also be used to sell capacity on the balancing market FCR-D. Through planning when heavy duty charging and regular vehicle charging is done, unnecessary power peaks can be avoided. The study shows that a battery storage can in fact be profitable and bring benefits to both the hauling company and the national energy system. The second case, the gas turbine, is based on income from both the spot market and the balancing market mFRR which is then compared to the price for gas. The income from mFRR was varied between 140-250% of the prices from 2021 and the gas price was varied from 800-2100 SEK. The results show that the prices for mFRR need to increase a lot for the turbine to be profitable and the gas turbine could perhaps be more beneficial if combined with other solutions. The case has a lot of insecurities as the turbine runs very few hours per year (only 10 hours would have been profitable in 2021). It becomes vital that the bidding is won these hours, which is hard to predict.