Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.

The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.

Karlstad ligger uppbyggt på och invid Klarälvsdeltat och är i riskzonen för översvämning då staden påverkas av både flöden i Klarälven och nivåer i Vänern. I och med översvämningsprogrammet, som togs fram av Karlstads kommun 2010, har man tagit ett heltäckande grepp om översvämningsproblematiken och klarlagt vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt. I översvämningsprogrammet är det bestämt att Räddningstjänsten i Karlstadsregionen ska arbeta fram en beredskaps- och handlingsplan. Examensarbetet är utfört åt Räddningstjänsten och ligger till grund för fortsatt arbete med beredskaps- och handlingsplanen. Arbetets syfte har varit att söka fram och koordinatsätta samhällsviktiga riskobjekt samt visualisera vilka riskobjekt som drabbas vid olika översvämningsscenarier i Klarälven och Vänern. Sedan har viktiga vägar inom kommunen, som drabbas vid olika vattenflöden i Klarälven, visualiserats. Då viktiga vägar har svämmats över har alternativa vägval, för omledning av all typ av trafik, tagits fram genom nätverksanalys. Slutligen har järnvägar inom kommunen, som berörs vid de olika översvämningsscenarierna, visualiserats. Resultatet visar att många riskobjekt, vägar och järnvägar svämmas över och bevisar att Karlstad ligger i riskzon vid översvämningar.  Beredskapsplanens mål är att ge en tydlig bild av vad som behöver skyddas och i vilken ordning detta ska ske vid översvämning. Det kommer inte vara möjligt att rädda alla verksamheter. Riskobjektskartor med prioriteringsordning är därför viktiga så räddningsinsatser ska kunna planeras efter vilka åtgärder som bör vidtas.   I rapporten visas endast ett urval av alla riskobjekt och inga objektnamn, funktionsindelningar eller prioriteringar får visas i kartorna, då detta är sekretessbelagt. Allt arbete och kartor med denna information har överlämnats till Räddningstjänsten i Karlstadsregionen. / Karlstad is a city situated on and by the Klarälven river delta, a river that flows into the Lake Vänern. Both the water flow in Klarälven and the water levels in Vänern are contributing to the city being at risk of flooding. In 2010 the municipality of Karlstad developed a Flood program. This program contains a comprehensive approach to flooding problems, where is stated what action should be taken in short and long terms. As part of this Flood program it was decided that the Rescue services in the Karlstad region should develop a contingency- and action plan. This degree projekt is performed for the rescue services in the Karlstad region and forms the basis for further work on contingency and action plan. The purpose of this study is to identify and coordinate socially important critical objects and visualize these objects within different flood scenarios in Klarälven and Vänern. Further, identification which important roads within the municipality that are affected by different flood scenarios in Klarälven will be visualized. Through network analysis alternative routes for rerouting all types of traffic have been established for situations when the important roads are flooded. Finally, the railroads in the municipality affected by the different flood scenarios in Klarälven have been identified. The result shows that many critical objects, roads and railways are at risk of flooding and support the opinion that Karlstad is a city at severe risk of flooding. The aim of the contingency plan is to provide a clear picture of what needs to be protected and in what order this should be done,  in case of flooding. It will not be possible to rescue all activities in the city, therefore maps, showing critical objects with priority, are important to simplify rescue efforts.   This report only shows a selection of critical objects and no object names, function classifications or priorities may be shown in the maps, as this is confidential. All work and maps of such information is handed over to the Rescue services in the Karlstad region.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna. / The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

<p>The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.</p><p>Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?</p><p>The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition.</p> / <p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen.</p><p>Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen?</p><p>Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.</p>

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region. Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region? The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition. / Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen. Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen? Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.

Mindre hackspett (Dryobates minor) är en vanligen icke-migrerande fågel som är väldigt trogen till sitt hemrevir. Reviret bör vara minst 40 hektar och bestå av en dominerande andel lövträd samt innehålla död ved och grova träd. Studiens syfte var att undersöka den mindre hackspettens habitatanvändning i Karlstads kommun genom att bedöma antalet individer i förhållande till fyra ekologiska faktorer: mängd stående död ved och grova träd, trädskikt samt habitatstorlek. Data togs från en rapport från 2017 där en inventering hade utförts i 77 områden i Karlstads kommun. Rapporten registrerade antal mindre hackspettsindivider och flera ekologiska faktorer i varje område. Hypoteserna var att antalet individer skulle skilja sig i förhållande till: 1) mängden stående död ved, 2) mängden grova träd, 3) antal trädskikt, och 4) habitatstorlek. Resultaten visade att det fanns fler individer av mindre hackspett i områden med en riklig mängd stående död ved och grova träd jämfört med enstaka-och måttlig mängd. Områden med flera trädskikt resulterade även i ett högre antal individer jämfört med en-och två trädskikt. En positiv korrelation mellan habitatstorlek och frekvensen av individer noterades även. Den mindre hackspettens population minskar i Sverige och börjar närma sig att listas som sårbar på IUCN:s rödlista. Det innebär att förvaltare behöver ha ekologiska faktorer i åtanke vid bevaringsåtgärder. Utöver de välkända ekologiska faktorerna döda och stora träd i förhållande till mindre hackspett visade studien även att trädskikt är en viktig faktor att ha i åtanke. Dessutom var endast fem av de 77 habitatområdena i Karlstads kommun större än 40 hektar; vilket innebär att ett landskapsperspektiv är nödvändigt för att bevara konnektivitet mellan habitat, vilket är nödvändigt för en framgångsrik hackspettspopulation. / The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is usually a nonmigratory bird with a high fidelity towards their home territory. The territory should be at least 40 hectares in size, consisting mostly of deciduous trees and containing dead wood and large-diameter trees. The purpose of this study was to explore the habitat use of the lesser spotted woodpecker in the municipality of Karlstad by assessing the number of individuals in relation to four ecological factors: the amount of standing dead wood and large trees, forest canopy layering and habitat patch size. Data was extracted from a 2017 report, where a field study was conducted in 77 areas in the municipality of Karlstad, Sweden. The report recorded the number of lesser spotted woodpecker individuals and several ecological factors in each area. The hypotheses were that the numbers of individuals would differ in relation to: 1) the amount of standing dead wood, 2) the amount of large trees, 3) forest canopy layering, and 4) habitat patch size. The results showed that there was a greater number of lesser spotted woodpecker individuals in areas with a rich amount of standing dead wood and large trees, versus low-or moderate amounts. Areas with a multiple forest canopy cover also resulted in greater numbers of individuals versus in single-or two-layer canopies. A positive correlation between habitat size and frequency of individuals was also noted. The lesser spotted woodpecker population in Sweden is declining and they are nearing vulnerable on the IUCN red list. This means that managers need to have ecological factors in mind when conducting conservation efforts for the species. In addition to the well-known factors of dead and large trees in relation to the lesser spotted woodpecker, this study also showed that forest canopy layering is an important factor to consider. Furthermore only five of 77 habitat patches in the municipality of Karlstad were larger than 40 hectares; thus, a landscape-level-perspective is required for maintaining connectivity among habitats, which is essential for a thriving woodpecker population.