Global ETD Search

1	Förtätning som planeringsideal : En studie om relationen mellan förtätning och hållbarhet i Karlstads kommun / Densification as an ideal in urban planning : a study on the relation between densification and sustainability in the municipality of Karlstad Adolfsson, Pontus, Sylvaner, Joakim January 2017 (has links) Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart? Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker. Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not? The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians. Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability. Densification Social Sustainability Ecological Sustainability Sustainable Development Karlstad Municipality. Förtätning Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Karlstads kommun. Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning Enqvist, Patricia January 2022 (has links) Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality. political science social planning Värmland planning municipality environmental goals case study comparative case study Sunne municipality Karlstad municipality Agenda 2030 Living forests urban planning negative development implementation forest value of the forest analysis top-down perspective bottom-up perspective implementation model detailed plan political arguments implementation process planning process priorities organizations policy policy area statsvetenskap samhällsplanering Värmland planering kommun miljömål fallstudie jämförande fallstudie Sunne kommun Karlstad kommun Agenda 2030 Levande skogar stadsplanering negativ utveckling implementering skog skogens värde analys top-down perspektiv bottom-up perspektiv implementeringsmodell detaljplan politiska argument implementeringsprocess planeringsprocess prioriteringar organisationer policy policyområde
3	Virtual reality in tourism. Opportunity or pitfall? : Explorative case study of a place-based virtual reality experience of Mariebergsskogen / Virtuell verklighet i turismen. Möjlighet eller fallgrop? : En explorativ fallstudie om en platsbaserade virtuell verklighet upplevelse av Mariebergsskogen Kubitzek, Barbara January 2021 (has links) To what extent can virtual reality be used to induce real-life tourism? This question becomes even more relevant in these covid-19 times. However, research on virtual reality concerning tourism has not engaged substantively with this question yet and thus this study seeks to address this question. This thesis is an explorative case study of the development of the prototype of a place-based virtual reality experience of Mariebergsskogen in Karlstad, Sweden. The purpose of this study is to investigate and show how a place-based virtual reality experience can add value to the experience and promotion of Mariebergsskogen. This thesis goes beyond ocularcentrism highlighting the involvement of senses, the whole body and emotions in experiencing a destination. How can a deeper emotional connection to a destination be evoked through virtual reality revealing the characteristics, uniqueness and rootedness of the place? A geomedia approach is taken that combines a sensitivity to place with media to arrive at a multi-dimensional view of Mariebergsskogen considering place representations, engagements and its roots to history. Place is conceptualized by recourse to Lefebvre’s (2011) spatial triad: lived, perceived and imagined that are in a dialectic relationship. The methodological model created has been informed by the project on place-based digital experiences (PDU) at the University of Karlstad in Sweden. Tourists are considered active agents in creating tourism destinations and this study emphasizes their engagement as co-creators in the prototype development process. A methodological model is proposed that combines a place analysis with workshops consisting of a user study and a co-creation workshop supplemented with insights from interviews with virtual reality developers and stakeholders from Region Värmland and Karlstad Municipality. Virtual reality tourism virtual reality co-creation geomedia place-based virtual reality experiences place marketing Region Värmland Karlstad Municipality Mariebergsskogen experience design interaction design storytelling cultural heritage covid-19 pandemic communication Sweden case-study film 360° Lefebvre digital experiences destination marketing VR film cinematic virtual reality metaverse UX UI Skansen Sweden Visit Sweden Visit Värmland design processes Oculus Quest Google cardboard NFT methodological model PDU innovation marketing Virtuelle Realität Tourismus Marketing Schweden Geomedia Experience Design Kommunikation Covid-19 Pandemie Fallstudie Sinne Kultur Park Umwelt Virtuell Verklighet turism Karlstad Kommun Region Värmland Kommunikation pandemi kulturellt arv plats berättelse Interaction Technologies Interaktionsteknik Earth and Related Environmental Sciences Geovetenskap och miljövetenskap Studies on Film Filmvetenskap Communication Studies Kommunikationsvetenskap Economics and Business Ekonomi och näringsliv History Historia Cultural Studies Kulturstudier Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Human Computer Interaction Social Sciences Samhällsvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst Engineering and Technology Teknik och teknologier Natural Sciences Naturvetenskap

Search results

Förtätning som planeringsideal : En studie om relationen mellan förtätning och hållbarhet i Karlstads kommun / Densification as an ideal in urban planning : a study on the relation between densification and sustainability in the municipality of Karlstad

Virtual reality in tourism. Opportunity or pitfall? : Explorative case study of a place-based virtual reality experience of Mariebergsskogen / Virtuell verklighet i turismen. Möjlighet eller fallgrop? : En explorativ fallstudie om en platsbaserade virtuell verklighet upplevelse av Mariebergsskogen