No description available.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter. Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM. Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.

Sammanfattning Datum: 2010-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Martin Davidsson, martindavidsson@gmx.de AnnChristin Eriksson, annchristin.eriksson@familjenback.se Patric Carlström, patricgalantecarlstrom@live.se Handledare: Angelina Sundström Titel: Den nya kassaapparaten – en uppsats om småföretagarnas uppfattning om införandet av kassaregisterlagen. Problem: Kontantbranschen har länge skapat problem för skattemyndigheterna. Det är svårt att kontrollera omsättningen i efterhand. Det har visat sig i skatterevisioner att staten förlorar ett avsevärt belopp på undanhållna skatteintäkter. Det är inte bara förlorade skatteintäkter som är ett problem utan även att konkurrensen blir snedvriden. Den nya kassaregisterlagen ska göra att den illojala konkurrensen upphör och att skatteintäkterna betalas in genom krav på certifierade kassaregister. I debatten har diskuterats om att det är en stor kostnad för småföretagare samt att illojal konkurrens fortsätter genom bland annat undantag till lagen och bristfälliga kontroller. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning damklädesbranschen inom Västerås Centrum har angående införandet av kassaregisterlagen samt att jämföra den mot förarbetena till lagen. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ studie med tre intervjuer genomförts. Respondenternas svar har sedan analyserats och jämförts mot varandra. Därefter har resultatet jämförts mot referensramen. Resultat: Studien visar att småföretagarna är överens med lagstiftarna om att kostnaderna som lagen medför är på en acceptabel nivå. Småföretagen är inte överens med lagstiftaren vad det gäller undantaget för torghandeln, de anser att lagen ska gälla alla utan undantag. I den undersökta branschen har kvittot en central roll vilket gör att de undersökta företagen är överens med lagstiftaren om att alla kunder skall erbjudas ett kvitto. Därav blir det ingen större förändring inom klädesbranschen. Utredarna och lagstiftarna har ett tydligt syfte som de vill uppnå med den nya kassaregisterlagen. De vill skydda näringsidkarna inom kontantbranschen mot illojal konkurrens. Studien visar att småföretagarna inte har noterat detta syfte i någon större utsträckning. Men gemensamt är att de dock inte tror att lagen kommer att innebära någon större förändring inom kontantbranschen. Småföretagen anser att de som sköter sig kommer att fortsätta att sköta sig och de som varit oseriösa tidigare kommer att fortsätta vara oseriösa. Nyckelord: Kassaregister, kontantbranschen, småföretag, illojal konkurrens

<p>Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.</p><p>Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM.</p><p>Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.</p>

Kontantbranschen utgörs av näringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning säljer varor och tjänster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen ärdrabbad av en mängd allvarliga problem såsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen påverkar samhället negativt på flerasätt, till exempel i form av minskade skatteintäkter men också genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan beräknas till omkring 93 miljarder kronor år 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (återfinns i Skatteförfarandelagen). Lageninnebär att företagare som säljer varor och/eller tjänster mot kontant betalning ellerkortbetalning är tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet. De måste dessutom ge kunden kvitto vid varje försäljningstillfälle.Skatteverket är kontrollorgan och utför kontroller för att säkerställa att lagen följs.Om skatteverket finner brister kan näringsidkaren bli skyldig att betala enkontrollavgift på 10 000 kronor.Vår frågeställning är, Vilka effekter har Kassaregisterlagen medfört?Syftet var att identifiera och analysera de effekter som lagen medfört påkontantbranschen. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer medrepresentanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, näringslivsorganisationer,revisionsbyråer samt kassaregistersäljare. Dessa har på olika sätt en relation till lagenoch kontantbranschen och på det sättet ger det oss en samlad bild.Skatteverket har genom lagen fått ökade kontrollmöjligheter. Vår empiri pekar tydligtpå att restaurangbranschen är den mest drabbade och att den ekonomiskabrottsligheten i kontantbranschen har minskat sedan lagen infördes. Gamlakassaregister har i stor utsträckning sanerats och ersatts av nya, vilket medfört en ökadförsäljning av kassaregister. Detta har bidragit till en ökad kostnad för de flestaföretagen. Fler konsumenter erbjuds kvitto efter lagens införande. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer</p><p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Externredovisning</p><p>Författare: Matilda Rantala och Maria Nilsson</p><p>Handledare: Arne Söderbom</p></p><p><p>Problembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.</p><p>Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?</p><p>Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.</p><p>Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.</p><p>Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer. Restauranger och frisörer är riskfyllda kunder som inte alla tar sig an. Personer inom revisionsbranschen uppfattar lagen som något bra då det alltid är bra med lagstiftning i ryggen och granskningspersonal på Skatteverket trivs bra med lagarna. Det negativa de upplever kommer från företagarna som bland annat ser det som jobbigt och kostsamt. Trots detta upplever de att företagarna uppskattar att lagarna leder till en sundare konkurrens.</p><p>Nyckelord: Förändring, revision och effekt</p></p>

<p>Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott.</p><p>Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna.</p><p>Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.</p>

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Externredovisning Författare: Matilda Rantala och Maria Nilsson Handledare: Arne Söderbom Problembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer. Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister? Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier. Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer. Restauranger och frisörer är riskfyllda kunder som inte alla tar sig an. Personer inom revisionsbranschen uppfattar lagen som något bra då det alltid är bra med lagstiftning i ryggen och granskningspersonal på Skatteverket trivs bra med lagarna. Det negativa de upplever kommer från företagarna som bland annat ser det som jobbigt och kostsamt. Trots detta upplever de att företagarna uppskattar att lagarna leder till en sundare konkurrens. Nyckelord: Förändring, revision och effekt

Studiens övergripande syfte är att undersöka omeffektiviteten utmanar rättssäkerheten vid skattekontrollen i kontantbranschen.Jag undersöker om lagstiftaren har tagit hänsyn till näringsidkarensgaranterade rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)vid införande av skattekontrollagen. Utgångspunkten är att undersöka om kontrollavgifterutgör ett straff, om kontrollbesöken är i själva verket taxeringsbesök,taxeringsrevision eller överraskningsrevision samt om kontrollköpen kan varabrottsprovokation eller bevisprovokation, Det är därför aktuellt att undersöka åtgärdernaoch konsekvenserna utifrån artikel 4, 6 samt 8 i EKMR. Val av enbart vissabranscher samt befogenheter tillsynsmyndigheten, Skatteverket, har fått gör detockså aktuellt att undersöka skattekontrollagen kontralikabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen samt om arbetsmetodernaoch arbetsuppgifterna tillhör Skatteverkets normala beskattningsverksamhet. Skatteverkets  vision är ”ett samhälle där alla vill görarätt för sig”. Skatteverket utgår därför ifrån att medborgarna vill göra rättför sig men gör även kontroller för att ge legitimitet åt skattesystemet samtmotivera medborgarna till att medverka i beskattningen och finansieringen av deoffentliga utgifterna. Skatteverket har satt in åtgärder i syfte att fel i såstor utsträckning som möjligt skall förebyggas samt att befintliga fel rättas.Kontrollerna har även en avgörande betydelse för att stärka normerna isamhället. Förutom att avsiktliga felaktigheter åtgärdas, ökar vetskapen omkontrollerna, illojal konkurrens motverkas samt förtroende för skattesystemetskapas. Skatteverket riktar även särskilda kontroller mot vissa branscher därskatteundandragen utifrån utredningar och undersökningar bedöms vara merutbrett för att förebygga fel i så stor utsträckning som möjligt, rättabefintliga fel samt försöka förhindra att fel uppstår igen. En del kontrollersker slumpmässigt medan andra har valts av lagstiftare som har bedömt attskatteundandragande i vissa branscher utgör sådana allvarliga och stora fel attsärskilda åtgärder och kontroller behöver inriktas. Kontrollerna i kontantbranschensker i huvudsak i syfte att seriösa näringsidkare skall skyddas mot illojalkonkurrens . Införandet av skattekontrollagen har skapat högre förtroende förskattesystemet då bördan av skatten inte vältras över på andra än de berörda.Skattekontrollagens syfte är att dels försvåra för näringsidkare att undanhållaintäkter från beskattning och dels att öka möjligheterna till en effektiv ochresurssnål kontrollform. Även om vissa branscher har utpekats och rätt tilllikabehandling därför kan diskuteras så kontrolleras alla verksamheter i dessabranscher på samma sätt och på samma villkor för att dessa skall ha sammakonkurrensmedel och skyddas mot illojal konkurrens. Utredningar visar dock attkontrollerna är nödvändiga i dessa branscher. Jag som författare är inte motökade kontroller, utan är för rättvisa och rättssäkrare kontroller genom i ettdemokratiskt samhälle accepterade metoder och med hjälp av kompetent personalför ökad rättssäkerhet samt ökat förtroende för det svenska skattesystemet ochskatteväsendet. Skattetjänstemännen är Skatteverkets ansikte utåt ochrepresenterar myndigheten i sin myndighetsutövning. God service, trevligtbemötande, synlighet och ökad närvaro ger en god effekt och ökar skattemoralenoch förtroendet för Skatteverket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte. I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner. I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen. Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning. Dock anser respondenterna att det trots dessa lagar, normer och rekommendationer ändå är svårt att säkerställa intäkter i företag med kontantförsäljning. Lagen (2007:952) om kassaregister uppfyller till en viss del sitt syfte då den gör att företag inom kontantbranschen blir lagbundna och att Skatteverket får större kontrollmöjligheter. Med hjälp av Lagen om kassaregister kommer företagens redovisningar att vara mer tillförlitliga än tidigare, vilket medför en rättvisare beskattning.