Sammandrag I förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter. Pedagogerna ansåg att en konflikt är när två eller flera individer inte kommer överens. Alla pedagoger använder samtalsforum som förebyggande arbete. Dessutom visade resultatet att ingen av pedagogerna anser sig använda någon specifik metod vid konflikthantering. Min slutsats är att pedagoger på fritidshem arbetar förebyggande genom det sociala klimatet. Vid konflikthantering använder de sig av någon form av medling.

Väder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen är det inte alltid vädret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan säga att det finns tre kategorier av väder/klimatpåverkan på karaktärer i spel. En där vädret/klimatet inte påverkar karaktären, en där gameplay påverkas av det och en där karaktären också påverkas. Vilken av dessa nivåer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nästan identiska animationer med karaktären Super Mario, med dessa nivåer som skillnaderna, testas detta i denna studie. Efter att undersökningen var utförd visade det sig att den nivå som flest föredrog var den sista, där karaktären och gameplay påverkades. Det skulle gå att utveckla denna undersökning och användafler spel med olika genrer för att se om uppfattningen om väder/klimatpåverkan skiljer sig beroende på genre. Studiens resultat visar indikationer på detta.

Klimatförändringarna utgör ett allt större hot och för att mildra dem behöver människor mobilisera sig. Idag finns ett växande antal studier kring hur människors psykiska hälsa påverkas direkt och indirekt av klimatförändringarna, liksom kring psykologiska faktorer som hindrar människor från att agera. Färre studier fokuserar på den grupp människor som svarar på klimathotet med aktiv handling. Syftet med den föreliggande studien var att bidra till ökad förståelse av individers upplevelse av att känslomässigt ta in klimathotet och agera på detta. Deltagarna var åtta individer som alla hade gjort större livsförändringar baserat på sin förståelse av klimatfrågan. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet belyser svårigheterna relaterade till att leva i två parallella verkligheter – den nya där klimathotet är ytterst reellt och närvarande, och den gamla där det är närmast osynligt. Att leva i skarven mellan de två världarna innebar många gånger att navigera i motstridiga känslor och tankar. Ett viktigt fynd var att relationer påverkades såtillvida att klimatengagemanget kunde leda till såväl ömsesidig distans som oväntad känsla av samhörighet.

I denna rapport har författarna undersökt vilka möjligheter som finns för att reducera klimatpåverkan. Arbetet har avgränsats till att undersöka materialen asfalt, vägtrummor samt skyddsanordningar. Arbetet har gjorts på förfrågan av och i samarbete med Sweco. Metoderna som använts för att genomföra arbetet har varit kontakt med leverantörer av de material som undersökts, handledning och återkoppling av Sweco och handledare på LTU, informationshämtning på internet samt genom egna erfarenheter och kunskaper.

Rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC) sammanfattar resultat från naturvetenskaplig forskning om klimatförändringarna och deras globala effekter. Sedan 2007 ingår även resultat från samhällsvetenskaplig forskning, vilket har ökat rapporternas betydelse som underlag för klimatarbetet. I uppsatsen studeras utvecklingen och användningen av ett samhällsvetenskapligt begrepp rättvisa, som visar sig ha ökat med tiden.

Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Skolans styrdokument poängterar vikten av att alla elever ska få möjlighet till den undervisning de har rätt till. Målet är en inkluderande skola för alla, och en del i denna process är enligt tidigare forskning att skapa ett gott klimat i skolan och i undervisningen.   Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett tillitsfullt klimat i undervisningen samt hur det skapas. Ett ytterligare syfte var att försöka begreppslägga ett tillitsfullt klimat i relation till inkludering. För att kunna göra detta använde jag mig av den kvalitativa, halvstrukturerade forskningsintervjun. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär att pedagogens uppfattningar av fenomenet ett tillitsfullt klimat står i fokus. Mitt empiriska material, i form av pedagogernas utsagor, har tolkats med hjälp av meningskoncentrering samt fenomenografisk uppfattningskategorisering, med ytterligare inspiration av hermeneutiken.   Studien visar på variationer i uppfattningarna om vad ett tillitsfullt klimat är, och hur det uppstår, och att det finns såväl en pedagogisk som relationell aspekt. De tydliga ramarna och positiva förväntningarna är av stor vikt tillsammans med en flexibel undervisning där elevens behov står i centrum. Den sociala interaktionen mellan lärare och elev är också mycket betydelsefull, där intresset för elevens person och mående lyfts fram, samtidigt som pedagogerna också poängterar tryggheten i gruppen. Utsagorna visar ytterligare att det finns en uppfattning om att det finns en stark korrelation mellan ett tillitsfullt klimat i undervisningen och inkludering, där pedagogerna är överens om att de är tydligt avhängiga av varandra.

Syftet med denna studie var att analysera nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat, samt att urskilja och definiera olika dimensioner av möjligheter och hinder i skolans lärmiljö. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar, ”Hur beskriver nyanlända elever lärmiljöns sociala klimat?” och ”Hur beskriver nyanlända elever möjligheter och hinder skolans lärmiljö?”, har sex nyanlända elever mellan 10 och 13 år intervjuats. Resultatet visar på hur eleverna längtar efter att få räknas in; att få tillhöra. Likt en röd tråd genom berättelserna beskrivs den betydelsefulla vänskapen, en vänskap som möjliggör stödjande relationer och som är avgörande för att de nyanlända eleverna ska finna sin tillhörighet i lärmiljöns sociala sammanhang. I berättelserna hörs även en klang av ensamhet och rädsla, men trots de svårigheter som de nyanlända eleverna möter återger de hopp inför framtiden. Anmärkningsvärt för studien är hur få elever spontant reflekterar över relationer till lärare. Sammanfattningsvis indikerar studien på vikten av att utveckla lärmiljöns sociala klimat i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever.

Alla berörs av de utmaningar som samhället står inför med miljöproblem och klimatförändringar, inte minst en av Sveriges största idrotter, ridsporten. Svenska Ridsportförbundet har sedan 2016 en miljö- och hållbarhetsstrategi, och den här studien ämnar ta reda på hur ridklubbar i Sverige arbetar med två utav fem verksamhetsinriktningar i strategin: utbildning och fortbildning samt anläggning och drift. Påverkan från hästverksamheter inkluderar de sex kategorierna foder, gödselhantering, elförbrukning, transporter, häst- och ryttarutrustning samt kemikalier, som i studien kopplas till de svenska miljömålen. Det står klart att hästar och stall har en betydande påverkan på lokal miljö, och bidrar till den globala uppvärmningen, men hur stor påverkan en hästverksamhet har varierar med åtgärder som görs för att minska det ekologiska fotavtrycket. En enkätundersökning utfördes för att ta reda på hur de svenska ridklubbarna arbetar med miljö- och klimatfrågor, med förankring i utbildning och fortbildning, anläggning och drift samt kategorierna nämnda ovan. Det som slog igenom i enkäten var en uppenbar kommunikationsbrist mellan det centrala ridsportförbundet och ridklubbarna, samt en betydande kunskapsbrist om vilken påverkan hästverksamheter har på miljön och klimatet. / Our society is facing challenges from a changing climate and environmental issues, which makes it important for everyone to take action for a better future. Equestrian sports, one of Sweden’s biggest sports, also have a part to play. The Swedish Equestrian Federation has a sustainability and environmental strategy since 2016, and seeks to continuously improve their environmental work. The present study aims to investigate how riding clubs work with two out of five sections presented in the strategy: Education and Operational management of stables. Impact from equestrian activities includes the six categories fodder, manure handling, electricity comsumption, transportation, horse and rider equipment. and chemicals, which, in this study are linked to Sweden’s environmental objective. It is clear that horses and stabling have significant impact on both the nearby environment and is a contributing factor to global warming, though the level of impact ranges depending on the type of actions taken to reduce the ecological footprint. A survey was conducted to find out how the Swedish riding associations works with environmental and climate issues, including education and the operational management of the categories listed above. The main finding in the survey is a communication gap between the Swedish Equestrian Federation and the riding associations, as well as a lack of knowledge of the environmental and climate impact from equestrian activities.

<p>Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska</p><p>Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten.</p> / International Migration and Rural Transformation