Anledningen till att den männskliga kognitionen är intressant att undersökaär då grunden för vad som är bra eller dålig design ligger i det mänskligasättet att läsa av och förstå omvärlden. Det handlar om att förstå varför enviss information sticker ut ur ett gränssnitt medan en annan knappt läggsmärke till; vad som gör det lättare att förstå; eller att komma ihåginformation. Den här kutymen beskrivs med begreppet MII – Människainformationinteraktionoch har sitt ursprung från MDI – Människadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhär studien ämnade undersöka var vilken är den bästa visualiseringen avstatisk information ur de männskliga kognitiva förutsättningarna. För attbelysa problemet så utformades ett användartest vilket ämnade ge svar påvilken visualiserings lösning av karta, stolpdiagram eller tabell var bästberoende på syftet med informationsinteraktionen. Det här användartestetgenomfördes på sju informanter som fick genomföra uppgifter som blandannat utmanade till att lokalisera, jämföra, räkna ut, förstå, minnas ochresonera. För att få en uppfattning av varje individuell person sågenomfördes en intervju där man tog reda på ålder, utbildningsnivå samtyrke för att se om någon utav dessa faktorer kunde vara bakomliggande förresultaten. Resultaten från användartesterna utvärderades sedan mot teorin.Det som studien till slut kom fram till var att alla tre visualiseringarna ianvändartesterna var bra eller dåliga på olika sätt beroende på syftet medinformationsinteraktionen. En del av de intressantaste resultaten var attkartvisualiseringen bidrog till bildminnet samt förståelse i ett störresammanhang men även informations överflöd. Stolpdiagrammet var bästför överblick och jämförelseuppgiften men gjorde det svårt att plocka framexakta siffror. Tabellen var allra bäst när det kom till att presentera mycketdata och för att minska den mentala arbetsbelastningen på uträkningar.Överlag i testet till den här studien så var kartan sämst, stolpdiagrammetnäst bäst och tabellen bäst.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade

Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö. Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.

Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet. För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar. Vidare konverterades instruktionsfilmen genom att välja ut bestämda bilder som tillsammans med text bildade en folder där instruktionsfilmen presenteras i serieformat. Undersökningen genomfördes under två dagar där två olika grupper av respondenter fick studera de två formaten. Intervjumaterialet analyserades, kategoriserades och tolkades utifrån olika faktorer som tagits fram ur teoriavsnittet. Studiens resultat visade att serieformatet behövde ett komplement för att effektivt kommunicera ett budskap. Serie- och filmformatet kan stå ensamma i olika syften men i denna studie bör de komplettera varandra. Vidare visade studien att syfte och målgrupp är viktiga faktorer för hur serieformatet fungerar i ett kommunikationssyfte. Text, bild och deras samband är viktiga faktorer för hur det serie- och filmformatet upplevs. Berättelsen spelar en stor roll där dramaturgin är en faktor som upplevs främst i filmformatet.

Stress är i sig inte farlig om den inte blir långvarig och konstant, den här rapporten har tittat på vilka effekter och eventuella konsekvenser stress har på de fysiologiska och kognitiva systemen hos människan. En långvarig aktivering av HPA-axeln, vilken kan kallas prestations/stressaxeln, leder bland annat till kroniskt förhöjda kortisolnivåer vilket har negativa effekter för hälsan. Strukturer i hjärnan vilka ofta kopplas till stressrelaterade sjukdomar är hippocampus och prefrontala kortex. De konsekvenserna som kan följa på långvarig stress är kognitiva nedsättningar och skador på bland annat hippocampus, brister i immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, ångest, kroniskt utmattningssyndrom, mag- och tarmbesvär samt depression. I rapporten visas att stress har stora negativa konsekvenser på individnivå både gällande kognitiva funktioner, så som minne, och även på det fysiologiska systemet. Det finns åtgärder att använda för att reducera upplevelsen av stress samt de negativa effekterna av stress, så som fysisk aktivitet, mindfulness meditation och muskulär avslappning.

Denna uppsats har ämnat kartlägga rollen som spelledare i Katastrofmedicinskt Centrums övningsverktyg Emergo Train System för att sedan göra det möjligt att ta fram ett prototypgränssnitt till det uppkommande DigEmergo. Spelledarens roll har kartlagts med utgångspunkt i distribuerad kognition och utvalda principer ur DiCoT. Vid utformning av gränssnittet har Normans handlingscykel varit underlag och gränssnittet har utvärderats med hjälp av heuristisk utvärdering. Uppsatsens datainsamling har skett genom intervjuer med spelledare och observationer av övningar på Katastrofmedicinskt Centrum. Ur den analyserade datan togs en kravspecifikation fram, denna baserades bland annat på förbättringspotential för användarens situationsmedvetenhet. En prototyp med mål att uppfylla den kravspecifikation samt understödja situationsmedvetenhet och rikta spelledarens uppmärksamhet dit den framgick var ämnad togs fram och utvärderades tillsammans med en spelledare.

Med en befolkning som blir äldre ökar trycket på sjukhusens vårdplatser vilket medför att överbeläggning blir alltmer vanligt. Syftet med studien var att undersöka informationsflödet för vårdplatskoordinering och hur det skapas en förståelse kring den samt ge ett designförslag på ett digitalt stöd för detta. Studien utförs med kognitiv etnografi med distribuerad kognition som teoretiskt ramverk. Förslaget på lösningen har genererats med hjälp av scenario-baserad design och skisser. Studien omfattade frågeställningarna, Vilken information är nödvändig för vårdplatskoordinering och hur skapas en förståelse kring den? Hur kan digitala artefakter effektivisera informationsflödet för vårdplatskoordinering? Hur bör nödvändig information för vårdplatskoordinering visualiseras i enlighet med designprinciper? Datamaterialet analyserades med hjälp av en teoridriven tematisk analys och resulterade i sex stycken teman som beskrev hur en förståelse för informationen skapades för vårdplatskoordinering och vilka problem som kan uppstå, Tillförlitlighet, Informationskällor och hjälpmedel, Lagra information, Samarbete och attityder, Tid och Patientsäkerhet, vårdtyngd och prioritet. Med riktlinjer från scenario-baserad design skapades även fyra problemscenarion som illustrerade informationsflödet. Dessa scenarion genererade sedan krav på nödvändig information för vårdplatskoordinering. Analysen besvarade således att information som var nödvändig berörde vårdavdelningarnas beläggning nutid, dåtid och planerad framtid, sjukhus i tillhörande regionens beläggningar, inflödet från akuten både i nutid och framtid samt patienternas vårdtyngd och behov.               Från analysen skapades ett designförslag med hjälp av divergent och konvergent metod. Det resulterade i ett förslag för hur en surfplatta och platt-tv med pekskärm kan användas för att effektivisera informationsflödet genom att öka den delade situationsmedvetenheten. I enlighet med designprinciper visualiserades informationen, i förhållande till kraven om nödvändig information och informationsflödet, med hjälp av visuella hierarkier och informationsgrafik vilket bidrar till en snabbare förståelse för informationen i dåtid, nutid och framtid. Det visade sig att det fanns förbättringsmöjligheter i förhållande till de hjälpmedel som användes för att få informationen att flöda mer effektivt för vårdplatskoordineringen. Dock det fanns också sociala aspekter som påverkade informationsflödet negativt. Digitala artefakter kan bidra till att en del processer i systemet kan effektiviseras det finns sociala aspekter som måste lösas internt.

Avbrott inom tillverkningsindustrin är en tids- och kostnadsintensiv händelse som kan leda till allvarliga konsekvenser för produktionen och montörerna. Avbrottsforskning i sig är dock väldigt spretig och det finns knappast några avbrottstudier utförda inom tillverkningsindustrin. Studien som utfördes i det här arbetet var i form av en simulering som efterliknade verkliga förhållanden. Distribuerad kognition användes som teoretiskt ramverk och DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) som metod för att få djupare insikter om hur montörer hanterar avbrott och vad som kan göras för att underlätta återupptagandet av primäruppgiften efter avbrottet. I simuleringen användes den medierade formen av avbrott som skedde via ett notifieringssystem. Resultatet visar att blandningen av olika representationsformer av information i primär – och sekundäruppgiften försvårade återupptagandet av primäruppgiften. Baserat på erhållna resultat formulerades några generella rekommendationer för hur man kan reducera den kognitiva belastningen i avbrotts- och återhämtningsfasen. Studien visar också att det är möjligt att överföra simuleringsresultat till verkliga förhållanden. DiCoT som metod för att applicera distribuerad kognition var svår att använda eftersom metoden inte tar hänsyn till representationsformerna av information vilket är viktigt i det här sammanhanget. Därför skapades ett eget representationsformat (tabell) som synliggjorde hur kognitionen distribuerades över tid och över de olika ingående delarna i simuleringen. Det här arbetet har skett i samverkan med EU-projektet ”Sense & React” som har som syfte att utveckla notifieringssystem som tar hänsyn till montörernas kontext.  Nyckelord: medierat avbrott, tillverkningsindustri, notifieringssystem, distribuerad kognition, DiCoT, simulering, representationsformer. / EU- projekt Sense & React

Följande studie handlar om att ur ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv studera innehållet i appar, som används i språkundervisningen för elever med autismspektrumtillstånd (AST), i en gymnasiesärskola i den form apparna presenteras i sina färdiga produkter. Centralt för den kognitiv-lingvistiska teori som används är metaforers och figurativt språks roll i människors vardag, samt olika variationer av förståelse både i relation till språket och vardagen. Syftet är att både nyansera förståelsen av apparnas innehåll och att belysa viktiga faktorer som kan vara relevanta när användaren av dem är personer med AST. Studien kan ses i linje med regeringens nya direktiv om digitaliseringens möjligheter, likvärdig tillgång och användning.   Materialbeskrivning och analysprocess görs med hjälp av forskning från mjukvaruutveckling, för att enklare beskriva relevanta element i apparnas gränssnitt när de riktas till personer med AST. Analys genomförs med Blendmodellens samling av analysverktyg för att identifiera olika kognitiva processer eller strategier för meningsskapande, som apparnas design erbjuder en tolkande person, samt olika svårighetsgrader, och uppgifters samverkan med apparnas inre kontext. Dessa processer eller strategier innehåller distinktioner av app-designens anspråk på kognitiva resurser, utifrån CBTs ramverk.   Resultaten från analysen visar ett antal olika designstrategier bl.a. avsedda för att korta ned instruktioner till övningar och göra dem mer lättillgängliga, t.ex. apparnas belöningssystem, och olika former av historier kopplade till de audiovisuella händelserna. Designstrategier visade olika för- och nackdelar, främst med ökad detaljkomplexitet i åtanke. Apparnas övningar visade på låg frekvens av hög kognitiv belastning, men kombinerat med belöningssystem och historier kunde detta öka.   I sin helhet finns det stor potential för utvidgning av apparna med designtillägg som är anpassade för personer med AST, t.ex. genom tillgång till mind-maps med semantiska och fonologiska relationer under uppgiftstillfällen, och ett större utnyttjande av de specifika sociala och multimodala möjligheter som app- och spelmediumet har. Det sistnämnda har ett extra nämnvärt exempel: progressiv svårighetsgrad.   Genom denna precisering av de olika kompensatoriska hjälpmedel och begränsningar i relation till de mentala processer som krävs av användaren, kan klarhet av apparnas pedagogiska meningspotential för elever i gymnasiesärskolan ges. Jag gör anspråk på att slutsatser från analysen kan användas i samband med fortsatta studier med annan metod, t.ex. användaranalys eller intervju/enkät med designers, lärare eller brukare. Den skulle även potentiellt kunna ge underlag för diskussion om apparnas varudeklaration.

Studien undersökte relationen mellan förskolebarns kognitiva förmåga och vilken typ av rörligmedia och mobila spel som barnen ägnade sig åt, samt relationen mellan föräldrarnas användningav mobila enheter och barnens kognitiva förmåga. Kognitiv förmåga undersöktes medtestbatteriet WPPSI-IV och medievariablerna undersöktes med en webbaserad enkät. Sammantaget visade resultaten att det fanns positiva samband mellan pojkars kognitiva förmågoroch att titta på viss typ av rörlig media, medan det för flickor fanns negativa sambandför viss rörlig media respektive spelande på mobila enheter. Gällande förälderns användningav mobila enheter hade flickorna bättre generell kognitiv förmåga och språklig förmåga omföräldern använde sådana i närvaro av barnet. Resultaten gick delvis mot och delvis i linje med tidigare forskning. Eftersom studien fannolika resultat för flickor och pojkar, bör detta undersökas mer noggrant i kommande studierför att bättre kunna uttala sig om relationen mellan digital media och barns kognitiva förmåga.