Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares uppfattningar om och undervisning i läsning kopplat till motivation, i årskurs 1. För att undersöka detta ligger fokus på vilken läsundervisning lärare bedriver och vad lärare använder för motiverande inslag i sin läsundervisning. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är The Simple View of Reading och förväntan-värdeteorin. Data består av intervjuer och observationer med fyra lärare. I resultatet framkommer det att majoriteten av lärarna bedriver läsundervisning där olika läsundervisningsmetoder kombineras och att elevers motivation är betydelsefullt för läsutvecklingen. Resultatet visar även att lärarna använder en mängd motiverande inslag i läsundervisningen som går att härleda till förväntan-värdeteorin.

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

No description available.

No description available.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Examensarbetet avser att förstå för vad som karaktäriserar skolor som uppvisar en framgångsrik- respektive icke-framgångsrik resultatutveckling vad gäller screeningsresultat i läsförståelse. I två delstudier utforskas hur testresultat kan analyseras för att identifiera olika skolors inverkan på elevers läsutveckling och vad den kan bero på.Teoretiskt grundar sig arbetet på ett nyinstitutionellt perspektiv, vari organisationer är ett verktyg för att nå förändring och utveckling. Utifrån organisationspedagogisk teoribildning tillämpas synen på skolledares ledarskap och styrning av verksamheten, som en möjlighet att skapa likvärdig skolgång. Positiv- och negativ resultatutveckling av screeningresultat i läsförståelse kopplas därför i denna studie till hur personer i olika ledarskapsfunktioner organiserar, leder och styr arbetet i ämnet svenska.Studien tillämpar en kombinerad metod. Resultatet i den initiala mervärdesanalysen av DLS-screeningresultat kan identifiera skolors förmodade inverkan på testresultatutvecklingen, över tid. Här framträder ett dikotomt mönster i form av framgångsrika- och icke framgångsrika skolor. Den kvantitativa delstudien genererar ett strategiskt urval till en fördjupande analys av fyra olika skolor för att få ökad förståelse för skolornas förutsättningar och behov. Det finns på skillnader i hur framgångsrika- och icke framgångsrika skolor hanterar screeningresultat av elevers läsförmåga.Skolor som uppvisar positiv testresultatutveckling har etablerade rutiner kring hur data från DLS-resultaten tolkas och tillämpas. Respondenterna uppvisar en samsyn kring pedagogiskt ledarskap, samarbete och stöd. Det motsatta förhållandet gäller skolor uppvisat negativa resultat, vilket antas vara en konsekvens av att organisationsstrukturer befinner sig i en nystarts-fas. En av de framgångsrika skolorna lyft fram som särskilt framgångsrik på så vis att den anses vara effektiv och motverkar skolsegregation. Skolan uppvisar en resultatutveckling som är högre än förväntat, sett till elevers socioekonomiska- och språkliga bakgrund.

LIBs have become an ideal choice in the EVs batteries and stationary storage applications due to their invaluable advantages. The demand for LIBs is projected to increase due to the growth in the sale of EVs. But an average lifespan of LIBs is expected to be around 8 years, thus resulting in the generation of a huge pile of spent batteries after their end of life. The disposal of spent LIBs has several environmental impacts and also results in the loss of valuable metals as a waste. So, efficient, and sustainable recycling methods should also grow at the same pace as of the EVs industries. Li is one of the vital elements for the modern energy revolution and there is a growing demand for its usage in the battery applications. High demand for Li along with supply risks due to its uneven distribution in different geographical locations will increase the Li price. Also, Li was added to the list of EUs critical materials. Currently, only 1% of Li from the end of life products is being recovered. The hydrometallurgy processes based on acid leaching followed by recovery steps are found to be efficient in the recovery of a considerable amount of Li yet there are many drawbacks. Therefore, a combined method such as a thermal treatment followed by water leaching is found to be a promising route to first selectively separate Li from the other valuable metals. The purpose of this research is to investigate the selective leaching of Li from thermally pretreated waste LIBs (by pyrolysis and incineration processes between 400 – 700 ºC for 30, 60, 90min) with water as a leaching agent at high temperature and low L/S ratio. Al salts were also leached along with Li with an efficiency not higher than 3.5%. The finding showed that the time of thermal pretreatment did not have a significant change in Li leaching efficiency. The effect of the S/L ratio showed that the leaching efficiency of Li was higher with an increase in liquid content, keeping the mass of solid constant. At a higher leaching temperature, the leaching efficiency of Li was higher due to an increase in the solubility of Li salts. The highest Li leaching efficiency of nearly 60% was observed from the sample pyrolyzed at 700 ºC for 60 min with the leaching condition S/L ratio = 1:20 g/mL, 80 ºC, 300 rpm, 3 hrs. Furthermore, the tests such as addition of 10% excess carbon during thermal treatment or use of carbonated water during leaching were carried out to enhance the leaching efficiency of Li. However, the test results did not have a significant increase in the leaching efficiency of Li. / LIB har blivit ett idealiskt val i EV-batterier och stationära lagringsapplikationer på grund av deras ovärderliga fördelar. Efterfrågan på LIB bedöms öka på grund av tillväxten i försäljningen av elbilar. Men en genomsnittlig livslängd på LIB förväntas vara cirka 8 år, vilket resulterar i att en enorm hög med förbrukade batterier genereras efter deras livslängd. Bortskaffande av förbrukade LIB har flera miljöpåverkan och resulterar också i förlust av värdefulla metaller som avfall. Så effektiva och hållbara återvinningsmetoder borde också växa i samma takt som inom elbranschen. Li är ett av de viktigaste elementen för den moderna energirevolutionen och det finns en växande efterfrågan på dess användning i batteritillämpningarna. Hög efterfrågan på Li tillsammans med utbudsrisker på grund av dess ojämna fördelning på olika geografiska platser kommer att öka Li-priset. Li läggs också till i listan över EU: s kritiska material. För närvarande återvinns endast 1% av Li från uttjänta produkter. Hydrometallurgiprocesserna baserade på syraläckning följt av återvinningssteg har visat sig vara effektiva vid utvinningen av en betydande mängd Li men det finns många nackdelar. Därför har en kombinerad metod, såsom en termisk behandling följt av vattenlakning, visat sig vara en lovande väg att först selektivt separera Li från de andra värdefulla metallerna. Syftet med denna forskning är att undersöka den selektiva urlakningen av Li från termiskt förbehandlade avfall LIB (genom pyrolys och förbränningsprocesser mellan 400 - 700 ºC under 30, 60, 90 minuter) med vatten som läckmedel vid hög temperatur och låg L / S förhållande. Al-salter lakades också ut tillsammans med Li med en verkningsgrad som inte var högre än 3,5%. Resultatet visade att tiden för termisk förbehandling inte hade någon signifikant förändring av Li-utlakningseffektiviteten. Effekten av S / L-förhållandet visade att urlakningseffektiviteten för Li var högre med en ökning av vätskeinnehållet, vilket höll massan av fast ämne konstant. Vid en högre urlakningstemperatur var urlakningseffektiviteten för Li högre på grund av en ökning av lösligheten av Li-salter. Den högsta Li-lakningseffektiviteten på nästan 60% observerades från provet pyrolyserat vid 700 ° C under 60 minuter med läckningsförhållandet S / L-förhållande = 1:20 g / ml, 80 ° C, 300 rpm, 3 timmar. Vidare utfördes testerna såsom tillsats av 10% överskott av kol under termisk behandling eller användning av kolsyrat vatten under lakning för att förbättra lakningseffektiviteten för Li. Emellertid hade testresultaten ingen signifikant ökning av utlakningseffektiviteten för Li.

For most people social media has become a natural part of everyday life and there are probably few who have missed the rising popularity of selfies, but perhaps the rising popularity of photo manipulation is less obvious. Although studies have shown that selfies can have positive effects, there are still a general agreement that the development is concerning, and since the selfie seems to be here to stay, it is important to gain more knowledge about the phenomenon. The study used a mixed method to describe who photo manipulates selfies, what in the selfie that gets corrected, how the correction is performed and why someone chooses to photo manipulate selfies on social media. Using a web-based questionnaire and semi-structured interviews, quantitative data could be collected which were analysed using descriptive statistics, additionally the qualitative data were interpreted using a thematic analysis. The results showed that younger women photo manipulated selfies more often than younger men, but the difference levelled out with age, that the time spent on social media did not lead to a higher frequency of photo manipulation and that the most frequently used photo manipulation was filters and photo effects. In addition, the driving forces of impression control, the selfie-self, digital culture, and self-encouragement could be identified, and affected what was corrected, how the correction was performed and the frequents of photo manipulation on selfies. The result showed that photo manipulation of selfies on social media can have positive effects which can help to nuance the discussion about digital editing of selfies. / Sociala medier är idag en naturlig del i livet för de allra flesta och det är nog få som har missat den stigande populariteten hos selfies, men det är kanske inte lika uppenbart att även fotomanipulering av selfies har en stigande popularitet. Trots att det finns forskning som visar att det kan finnas positiva effekter av selfies verkar ändå de flesta vara överens om att utvecklingen är oroväckande och eftersom selfien verkar vara här för att stanna är det högst angeläget att få mer kunskap om fenomenet. Studien använde en kombinerad metod för att beskriva vem som fotomanipulerar selfies, vad i selfien som korrigeras och hur korrigeringen utförs samt att öka förståelsen för varför en person väljer att fotomanipulera selfies på sociala medier. Genom att använda ett webbaserat frågeformulär och semistrukturerade intervjuer kunde kvantitativ data samlas in och analyseras med deskriptiv statistik samt kvalitativ data som tolkades med tematisk analys. Resultatet visade att yngre kvinnor fotomanipulerade selfies oftare än yngre män men skillnaden planade ut med åldern, att den spenderade tiden på sociala medier inte innebar en högre frekvens av fotomanipulering samt att den vanligaste fotomanipuleringen var filter och fotoeffekter. Dessutom kunde drivkrafterna intrycksstyrning, selfie-jaget, digital kultur och självuppmuntran identifieras som i sin tur påverkade vad som korrigerades, hur korrigeringen skedde och hur frekvent selfies fotomanipulerades. Det visade sig att fotomanipulering av selfies på sociala medier kunde ha positiva och resultatet hjälper till att nyansera diskussionen kring digital redigering av selfies.