Enligt Global EV prognoser förväntas en kraftig ökning av elbilar fram till 2030, ökningen kommer ske båda i Sverige och övriga världen. I Sverige beräknas eldrivna fordon öka till 2,5 miljoner, vilket innebär att 50 % av andelen fordon i trafiken kommer bestå av eldrivna fordon. Enligt vår be-räkning med hänsyn till den ökande befolkningsmängden kommer Jön-köping inneha 36 000 elbilar år 2030. Det innebär att cirka 50% av an-slutna kunder till elnätet 2030 kommer ha behov av att ladda sin elbil. Ökningen av elfordon medför att fler bilägare behöver ladda sina fordon och en oro finns för överbelastning av elnätet. Belastningsinstabilitet kan medföra dålig elkvalité i form av övertoner, flimmer, spänningsföränd-ringar, avbrott, transienter och osymmetrisk spänning. Denna studie analyserar Jönköping Energis elnät samt hur elnätet påver-kas av en ökning av eldrivna fordon. Undersökningen fokuserar på fler-bostadshus, landsbygd och villaområde i Jönköping och på så viss kunna jämföra elnätskapaciteten i dessa områden. Undersökningen utgår från att elnätet förväntas påverkas när laddningseffekten uppnår 3.7 KW. För att besvara syftet har simuleringarna gjorts i det NIS-orienterade pro-gramvaran dpPower. Därefter väljs vilken beräkningsmetod som är lämp-lig i de olika stationerna. Det sker genom att studera lastberäkningar, spänningsnivåer och belastningen på transformatorer och lednings-strömerna i det område, för att se hur 50% elbilsladdning påverkar elnä-tet. Resultaten från mätning och simuleringar av laddstationena på alla fyra områden visar att Jönköpingsenergi bör ta hänsyn till laddning av elbilar vid dimensionering av elnät. Det är också nödvändigt att faserna fördelas mellan kunder vid elbilsladdning för att minska överbelastning år 2030. Alternativa metoder att undersöka för elbilsladning är följande:  Övervakning på hur elbilsladdningsbeteende ser ut i olika tider för att minska den med hjälp av olika lösningsmetoder, liknande pris-sättning som används i Kalifornien och Norge.  Smarta laddningslösningar för att flytta elbils-laddningstoppen till en annan tid på dagen. Analyseringen visar att det inte finns belastningar på transformatorer och ledningar i Jönköping utan H04 som bör åtgärdas vid ökningen av elfor-don fram till 2030. / According to Global EV forecasts, a sharp increase in electric cars is ex-pected by 2030, both of which will increase in Sweden and the rest of the world. In Sweden, the number of electric vehicles are expected to increase to 2.5 million, which means that 50% of the vehicles in traffic will be elec-tricall vechiles. According to our calculations and taking into account the population growth, the city Jonkoping will have 36,000 electric cars by 2030. This means that approximately 50% of motorists in 2030 will need to access to electrical charging outlets. This predicted increase in electric vehicles implies that more car owners will need to charge their vehicles and this need implies an increased strain on the electricity grid. Load instability can result in poor electrical quality in the form of overtones, flickering, voltage changes, interruptions, tran-sients and unsymmetrical voltage. This study analyzes Jonkoping Energi's electricity network and how the electricity grid is affected by an increase in electric vehicles. The survey focuses on multi-dwelling buildings, rural areas and residential areas in Jönköping and in so far as to be able to compare the electricity grid ca-pacity in these areas. The study assumes that the electricity grid is ex-pected to be affected when the charging power reaches 3.7 KW. In order to find a solution to the problem, simulations have been made using NIS-oriented software dpPower. Then, using calculation method that is suitable in the different stations is selected. This is done by study-ing load calculations, voltage levels and the load on transformers and the line currents in that area, to see how a 50% usage of electrically powered vehicles affects the power grid. The results from the measurements and simulations of the charging sta-tions in all four areas show that Jönköpings Energi should take into ac-count the charging of electric cars when redimensioning their electricity networks. It is also necessary that the phases be distributed among cus-tomers during charging in order to reduce overload in 2030. Alternative methods for examining the charging of electric vehicles are as follows: • By monitoring how electric car charging behavior looks at different times in order to reduce it by using different solution methods, like the pricing methods used in California and Norway.

Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

The transport industry is facing major changes in the transition from traditional diesel-powered vehicles to electrified vehicles. The transition to electric vehicles in the transport industry is necessary to reach the environmental goals of the Paris Agreement. Through research, data sharing between actors was identified as a potential factor that could be used in the development of the electromobility sector, but sufficient information on this subject was lacking. This led to the basis for the thesis project. The thesis project was carried out in collaboration with Volvo Group, hereby interchangeably called Volvo, to investigate how data sharing can be used to facilitate the transformation to electromobility in the transport industry. The purpose of the thesis was to: Investigate how Volvos Value Offering can be improved by mapping out potential actors in the electromobility eco-system and how they could benefit from shared data. The thesis was based on the three research questions: What values and offers can be created in the charging infrastructure industry through shared data and what challenges, risks and opportunities do this create for the stakeholders involved? What information gaps hinder the development of the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? And lastly, how can Volvo take advantage of business opportunities in the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? The methods used to answer these questions were media analysis, 19 in-depth interviews, and a workshop with Volvo. The media analysis resulted in a mapping of the involved stakeholders in the electromobility development industry, how data sharing is used today and the actors' stance on data sharing. The interviews were held with respondents from the energy industry, tech companies, researchers, haulage companies and the truck manufacturer Volvo Group. The interviews were organized using the Gioia method and resulted in six different global themes on electromobility and data sharing. Results from the media analysis and the interviews were compiled into three scenarios. These were then presented to Volvo in a workshop, where they described how they would act as a major truck manufacturer in each scenario respectively. After compiling the results from the three methods, the research questions could be answered. The first research question was answered by the fact that the transport industry has a low degree of data maturity. The reason being that there are several perceived risks among the actors regarding data sharing in the form of losing competitive advantages, increased risks of cyber-attacks and GDPR violations. Despite the low degree of data maturity, there were also new opportunities that could be identified with data sharing. The biggest identified opportunity in this thesis was that data sharing can accelerate the development and expansion of the charging infrastructure, if vehicle data and energy data can be shared between actors. The second research question was answered simply by the fact that due to the low data degree of maturity, very little data is shared at present. The biggest identified information gap was the “chicken and egg” situation in the industry, where energy actors are waiting for initiatives from the automotive industry before making any decisions, and vice versa. The third research question was answered by identifying that Volvo's greatest opportunities as truck manufacturers exist through collaborations with other companies to establish standards for data sharing and data selling, offering charging solutions for their electric trucks and, finally, logistics optimization services based on real-time data. As the three research questions were answered, the purpose of the study was therefore fulfilled. The initial scope of the thesis was expanded from focusing solely on Volvo's opportunities as a truck manufacturer, to include opportunities for actors in the entire electromobility industry such as energy companies, charging post companies, haulage companies and tech companies. The study concluded by showing that there are great potential business and optimization opportunities and societal benefits with data sharing in the EMOB industry if the actors are willing to collaborate to set standards and drive development together. / Transportindustrin står inför stora förändringar i omställningen från traditionella dieseldrivna fordon till elektrifierade fordon. Omställningen inom transportindustrin är nödvändig för att nå miljömålen inom Parisavtalet. Forskning visar att datadelning mellan aktörer är en potentiell faktor som skulle kunna användas inom utvecklingen av elektromobilitetssektorn, men tillräckligt med information om detta område saknas. Detta blev grunden för examensarbetet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Volvo Group, hädan efter kallat Volvo, för att undersöka hur datadelning kan användas för att underlätta elektromobilitetsomvandlingen inom transportbranschen. Syftet med arbetet var att: Undersöka hur Volvos värdeerbjudanden kan förbättras genom att kartlägga potentiella aktörer i ekosystemet för elektromobilitet och hur de kan dra nytta av delade data. Arbetet utgick ifrån de tre forskningsfrågorna: Vilka värden och erbjudanden kan skapas inom laddinfrastruktur branschen genom delade data, vilka utmaningar, risker och möjligheter skapar detta för de inblandade intressenterna? Vilka informationsluckor hindrar utvecklingen av elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Och slutligen, hur kan Volvo ta vara på affärsmöjligheter inom elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Metoderna som användes för att besvara dessa frågor var mediaanalys, 19 djupintervjuer, samt en workshop med Volvo Group. Mediaanalysen resulterade i en kartläggning av drivande aktörer inom elektromobilitetsbranschen, hur datadelning används i dagsläget och aktörernas inställning till datadelning. Intervjuerna hölls med respondenter från energibranschen, techbolag, forskare, åkerier och Volvo Group. Intervjuerna organiserades med Gioia metoden och resulterade i sex olika globala teman om elektromobilitet och datadelning. Resultat från mediaanalysen och intervjuerna sammanställdes i tre scenarion. Dessa presenterades för Volvo i en workshop där de fick resonera hur de skulle agera som en stor lastbilstillverkare i respektive scenario. Efter sammanställning av resultaten från de tre metoderna kunde forskningsfrågorna besvaras. Den första forskningsfrågan besvarades med att transportbranschen i sig har låg datamognadsgrad. Det eftersom det fanns flera uppfattade risker hos aktörerna kring datadelning i form av förlorade konkurrensfördelar, ökade risker för cyberattacker och GDPR överträdelser. Trots den låga datamognadsgraden så finns det nya möjligheter med datadelning, där den största identifierade möjligheten i detta arbete är att datadelning kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden av laddinfrastrukturen om fordonsdata och energidata kan delas mellan aktörer. Den andra forskningsfrågan besvarades med att på grund av den låg data mognadsgraden så delas väldigt lite data i dagsläget. Det största identifierade informationsluckan var “hönan eller ägget” situationen i branschen, där energiaktörer väntar på initiativ från fordonsbranschen innan de tar några beslut, och vice versa. Den tredje forskningsfrågan besvarades med att Volvos största möjligheter som lastbilstillverkare finns genom samarbeten med andra företag för att etablera standarder för datadelning och dataförsäljning, erbjuda laddlösningar till sina elektriska fordon och slutligen logistikoptimeringstjänster baserade på realtidsdata. I och med att de tre forskningsfrågorna besvarades, uppfylldes därmed syftet med studien. Omfattningen av arbetet expanderades dock från att enbart fokusera på Volvos möjligheter som lastbilstillverkare, till att omfatta aktörer inom hela elektromobilitets branschen så som energibolag, laddstolpsbolag, åkerier och techbolag. Studien visar att det finns stora potentiella affärs och optimeringsmöjligheter och samhällsnytta med datadelning inom elektromobilitetsbranschen om aktörer är villiga att samarbeta för att sätta standarder och driva utvecklingen tillsammans.

LIBs have become an ideal choice in the EVs batteries and stationary storage applications due to their invaluable advantages. The demand for LIBs is projected to increase due to the growth in the sale of EVs. But an average lifespan of LIBs is expected to be around 8 years, thus resulting in the generation of a huge pile of spent batteries after their end of life. The disposal of spent LIBs has several environmental impacts and also results in the loss of valuable metals as a waste. So, efficient, and sustainable recycling methods should also grow at the same pace as of the EVs industries. Li is one of the vital elements for the modern energy revolution and there is a growing demand for its usage in the battery applications. High demand for Li along with supply risks due to its uneven distribution in different geographical locations will increase the Li price. Also, Li was added to the list of EUs critical materials. Currently, only 1% of Li from the end of life products is being recovered. The hydrometallurgy processes based on acid leaching followed by recovery steps are found to be efficient in the recovery of a considerable amount of Li yet there are many drawbacks. Therefore, a combined method such as a thermal treatment followed by water leaching is found to be a promising route to first selectively separate Li from the other valuable metals. The purpose of this research is to investigate the selective leaching of Li from thermally pretreated waste LIBs (by pyrolysis and incineration processes between 400 – 700 ºC for 30, 60, 90min) with water as a leaching agent at high temperature and low L/S ratio. Al salts were also leached along with Li with an efficiency not higher than 3.5%. The finding showed that the time of thermal pretreatment did not have a significant change in Li leaching efficiency. The effect of the S/L ratio showed that the leaching efficiency of Li was higher with an increase in liquid content, keeping the mass of solid constant. At a higher leaching temperature, the leaching efficiency of Li was higher due to an increase in the solubility of Li salts. The highest Li leaching efficiency of nearly 60% was observed from the sample pyrolyzed at 700 ºC for 60 min with the leaching condition S/L ratio = 1:20 g/mL, 80 ºC, 300 rpm, 3 hrs. Furthermore, the tests such as addition of 10% excess carbon during thermal treatment or use of carbonated water during leaching were carried out to enhance the leaching efficiency of Li. However, the test results did not have a significant increase in the leaching efficiency of Li. / LIB har blivit ett idealiskt val i EV-batterier och stationära lagringsapplikationer på grund av deras ovärderliga fördelar. Efterfrågan på LIB bedöms öka på grund av tillväxten i försäljningen av elbilar. Men en genomsnittlig livslängd på LIB förväntas vara cirka 8 år, vilket resulterar i att en enorm hög med förbrukade batterier genereras efter deras livslängd. Bortskaffande av förbrukade LIB har flera miljöpåverkan och resulterar också i förlust av värdefulla metaller som avfall. Så effektiva och hållbara återvinningsmetoder borde också växa i samma takt som inom elbranschen. Li är ett av de viktigaste elementen för den moderna energirevolutionen och det finns en växande efterfrågan på dess användning i batteritillämpningarna. Hög efterfrågan på Li tillsammans med utbudsrisker på grund av dess ojämna fördelning på olika geografiska platser kommer att öka Li-priset. Li läggs också till i listan över EU: s kritiska material. För närvarande återvinns endast 1% av Li från uttjänta produkter. Hydrometallurgiprocesserna baserade på syraläckning följt av återvinningssteg har visat sig vara effektiva vid utvinningen av en betydande mängd Li men det finns många nackdelar. Därför har en kombinerad metod, såsom en termisk behandling följt av vattenlakning, visat sig vara en lovande väg att först selektivt separera Li från de andra värdefulla metallerna. Syftet med denna forskning är att undersöka den selektiva urlakningen av Li från termiskt förbehandlade avfall LIB (genom pyrolys och förbränningsprocesser mellan 400 - 700 ºC under 30, 60, 90 minuter) med vatten som läckmedel vid hög temperatur och låg L / S förhållande. Al-salter lakades också ut tillsammans med Li med en verkningsgrad som inte var högre än 3,5%. Resultatet visade att tiden för termisk förbehandling inte hade någon signifikant förändring av Li-utlakningseffektiviteten. Effekten av S / L-förhållandet visade att urlakningseffektiviteten för Li var högre med en ökning av vätskeinnehållet, vilket höll massan av fast ämne konstant. Vid en högre urlakningstemperatur var urlakningseffektiviteten för Li högre på grund av en ökning av lösligheten av Li-salter. Den högsta Li-lakningseffektiviteten på nästan 60% observerades från provet pyrolyserat vid 700 ° C under 60 minuter med läckningsförhållandet S / L-förhållande = 1:20 g / ml, 80 ° C, 300 rpm, 3 timmar. Vidare utfördes testerna såsom tillsats av 10% överskott av kol under termisk behandling eller användning av kolsyrat vatten under lakning för att förbättra lakningseffektiviteten för Li. Emellertid hade testresultaten ingen signifikant ökning av utlakningseffektiviteten för Li.

The transport sector is facing great challenges for achieving development within the Earth’s boundaries. Currently, LCA studies on heavy- and medium-duty vehicles have mainly assessed the ‘well-to-wheel’ stage and the impact category climate change. To understand the full range of environmental impacts from a truck, a holistic view needs to be adopted, to acknowledge several sustainability dimensions. The development of new vehicle technologies, such as battery electrical vehicles (BEV), the impact will mainly occur in the production and end-of-life stage, thereby it is crucial to adapt a cradle-to-grave approach in LCA. This thesis have interpret Scania’s current LCA results through normalization and weighting. The normalization and weighting methods used have been based on the planetary boundaries (PBs) and other scientific thresholds of earth’s carrying capacity. The normalised results display that considering a heavy-duty truck with diesel (B5) climate change is the major impact, but for BEV with EU electricity mix it is freshwater ecotoxicity, stratospheric ozone formation and climate change that are the main impacts to consider. For the BEV with wind electricity, it is freshwater ecotoxicity and climate change which are the major impacts. According to the weighed results, the impact on ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́ are most important for diesel (B5) and considering BEV with EU mix it is the impact categories of ́climate change ́ and ́fossil resource depletion ́ followed by ́mineral resource scarcity ́. Considering BEV with wind electricity it is ́mineral resource scarcity ́ followed by ́climate change ́ and ́fossil resource scarcity ́. The weighted results also display that the impact categories, ‘human toxicity cancer’, ‘freshwater ecotoxicity’, ‘particulate matter’ and ‘water resource scarcity’ are important to consider in an LCA of a BEV. Concludingly, it is a need for future research in the area of connecting the PBs with the LCA framework. Moreover, it is a need to develop normalisation reference (NR) and weighting factors (WF) based on a company and sectorial allowances of the carrying capacity to understand a product or company’s environmental impact in absolute terms. / Transportsektorn står inför stora utmaningar för att nå en utveckling inom planetens gränser. I nuläget har LCA studier för tunga och medeltunga transporter fokuserat på ‘well-to-wheel’ vilket är stegen bränsleproduktionen (från källan till tanken) och konsekvenserna av fordonets användning (från tank till hjul) och påverkanskategorin klimat. För att förstå fordonets totala miljöpåverkan, behövs ett holistiskt synsätt för att förstå flera hållbarhetsdimensioner av fordonets miljöpåverkan. Utvecklingen av nya fordonstekniker, så som batterifordon, kommer leda till att miljöpåverkan möjligen främst uppstår i produktions och avfallsfasen av livscykeln, det är därav viktigt att analysera ett fordon från ́vaggan till graven ́. Denna uppsats har analyserat Scanias LCA resultat genom normalisering och viktning. Normaliserings- och viktningsmetoderna som används är baserade på dom planetära gränserna och andra tröskelvärden för planetens bärkapacitet. Det normaliserade resultatet visar att för en diesel lastbil är klimat en betydande påverkanskategori, dock för en BEV (”Battery Electric Vehicle”) med EU elektricitet är det sötvattentoxicitet, stratosfärisk ozonbildning och klimat som är dom mest betydande påverkanskategorierna. Det normaliserade resultatet för BEV med vindenergi visar att det är sötvattentoxicitet och klimat som dom mest betydande påverkanskategorierna. Enligt den valda viktningsmetoden framgår det att klimat och fossil resursutarmning är dom viktigaste påverkanskategorierna för en diesel lastbil. För en BEV med EU mix är den viktigaste klimat och fossil resursutarmning följt av mineralresursbrist. För BEV laddad med energi från vindkraft, är dom viktigaste påverkanskategorierna mineralresursbrist, klimat och fossil resursutarmning. Det viktade resultatet visade även att påverkanskategorierna, humantoxicitet cancer, sötvatten ekotoxicitet, partiklar och vattenresursbrist bör tas i beaktning i en LCA av en BEV. Slutligen behövs det mer forskning kring sammankoppling av planetära gränser och LCA ramverket, även utveckling av normaliseringsreferenser och viktningsfaktorer som är baserat på företags- och sektorsnivåer för utsläppsrätter behövs för att ett företag ska förstå produkters absoluta miljöpåverkan.

Today, the automotive industry is facing a transition from internal combustion engines to electric vehicles due to demand changes and sustainability concerns. As a result, new actors have entered the automobile market and gained market shares in the EV sector. Further, this entails that pressure is put on the incumbents in terms of implementing new solutions of e-mobility. Therefore, the purpose of this thesis is to provide managerial recommendations concerning how the incumbents can manage the transition and at the same time stay competitive in the market. Moreover, as this transition is ongoing, the authors aim to contribute within the theoretical field of incumbent’s transition to EVs. In order to achieve this purpose, the authors have conducted a multiple embedded qualitative case study with an explorative approach, where four incumbents have been investigated and two researchers in the field have been interviewed. The research questions, results & analysis and discussion have been divided into three parts: Strategic Management, Transition Management and R&D Management. In terms of the first sub-research question, the incumbents must restructure its managerial levels, decision making processes and communication. Moreover, the incumbents should emphasize innovation and collaboration. Regarding the second sub-research question, the incumbents should identify niches in the supply chain, further developing expert systems and extend collaborations with authorities. In addition, the second-hand value of the EV and strategies of HRM should be considered. In terms of the last and third sub-research question, the incumbents should develop competence within batteries through collaborations with suppliers. Furthermore, investments should be made in collaborative R&D projects regarding recycling and waste processes, battery solutions and emerging technologies such as AI and3D printing. / Idag står bilindustrin inför en övergång från förbränningsmotorer till elektriska fordon på grund av den ökade efterfrågan på elbilar samt miljökrav. Detta har resulterat i att nya aktörer har trätt in på bilmarknaden och erhållit allt större marknadsandelar inom elbilssektorn. Detta har i sin tur pressat de etablerade aktörerna att implementera nya lösningar för e-mobilitet. Syftet med detta examensarbete är därför att ge företagsledningen rekommendationer gällande hur de etablerade företagen kan hantera övergången gentemot elbilar och samtidigt hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Eftersom denna övergång är pågående, strävar författarna till att bidra till att utöka det teoretiska området gällande de etablerade företagens övergång till elbilar. För att uppnå detta syfte har författarna genomfört en kvalitetsstudie med flera inbäddade fall med en explorativ metod, där fyra etablerade företag har undersökts och två forskare inom området har intervjuats. Forskningsfrågorna, resultatet och analysen samt diskussionen har delats in i tre delar; Strategisk ledning, Transformations hantering och FoU- implementering. När det gäller den första forskningsfrågan, bör de etablerade företagen omstrukturera sina ledningsnivåer, beslutsprocesser och kommunikation. Dessutom bör de etablerade företagen betona innovation och samarbete. När det gäller den andra forskningsfrågan, bör de etablerade aktörerna identifiera nischer i försörjningskedjan, vidareutveckla expertsystem och utöka samarbetet med myndigheterna. Dessutom bör andrahandsvärdet av elbilar och strategier för HRM övervägas. När det gäller den tredje och sista forskningsfrågan, bör de etablerade företagen utveckla kompetens inom batterier genom samarbete med leverantörer. Dessutom bör investeringar göras i samarbetsvilliga FoU-projekt med avseende på återvinnings- och avfalls processer, batterilösningar och framväxande teknik som AI och 3D-printing.

Recent years have seen an unprecedented uptake in electric vehicles, driven by the global push to reduce carbon emissions. At the same time, intermittent renewables are being deployed increasingly. These developments are putting flexibility measures such as dynamic load management in the spotlight of the energy transition. Flexibility measures must consider EV charging, as it has the ability to introduce grid constraints: In Germany, the cumulative power of all EV onboard chargers amounts to ca. 120 GW, while the German peak load only amounts to 80 GW. Commercial operations have strong incentives to optimize charging and flatten peak loads in real-time, given that the highest quarter-hour can determine the power-related energy bill, and that a blown fuse due to overloading can halt operations. Increasing research efforts have therefore gone into real-time-capable optimization methods. Reinforcement Learning (RL) has particularly gained attention due to its versatility, performance and realtime capabilities. This thesis implements such an approach and introduces FleetRL as a realistic RL environment for EV charging, with a focus on commercial vehicle fleets. Through its implementation, it was found that RL saved up to 83% compared to static benchmarks, and that grid overloading was entirely avoided in some scenariosby sacrificing small portions of SOC, or by delaying the charging process. Linear optimization with one year of perfect knowledge outperformed RL, but reached its practical limits in one use-case, where a feasible solution could not be found by thesolver. Overall, this thesis makes a strong case for RL-based EV charging. It further provides a foundation which can be built upon: a modular, open-source software framework that integrates an MDP model, schedule generation, and non-linear battery degradation. / Elektrifieringen av transportsektorn är en nödvändig men utmanande uppgift. I kombination med ökande solcellsproduktion och förnybara energikällor skapar det ett dilemma för elnätet som kräver omfattande flexibilitetsåtgärder. Dessa åtgärder måste inkludera laddning av elbilar, ett fenomen som har lett till aldrig tidigare skådade belastningstoppar. Ur ett kommersiellt perspektiv är incitamentet att optimera laddningsprocessen och säkerställa drifttid. Forskningen har fokuserat på realtidsoptimeringsmetoder som Deep Reinforcement Learning (DRL). Denna avhandling introducerar FleetRL som en ny RL-miljö för EV-laddning av kommersiella flottor. Genom att tillämpa ramverket visade det sig att RL sparade upp till 83% jämfört med statiska riktmärken, och att överbelastning av nätet helt kunde undvikas i de flesta scenarier. Linjär optimering överträffade RL men nådde sina gränser i snävt begränsade användningsfall. Efter att ha funnit ett positivt business case förvarje kommersiellt användningsområde, ger denna avhandling ett starkt argument för RL-baserad laddning och en grund för framtida arbete via praktiska insikter och ett modulärt mjukvaruramverk med öppen källkod.

There has been an increase in the carbon dioxide (CO2) emissions in the last 3 decades. A large share of these emissions is produced by the transport sector. In 2010 alone, global transport accounted for 7 GtCO2 eq and approximately 23% of total energy-related CO2 emissions. In order for the decarbonisation of the transport sector, one of the most important strategies is to reduce the use of fossil fuels. Fossil fuel consumption can be reduced by rolling out more battery electric vehicles (BEVs) on public roads. This is one of the methods by which the concept of electromobility is promoted. In order to increase the share of EVs, many countries have implemented different policies that promote the electrification of the transport sector. With respect to freight transport, electric commercial vans are one of the feasible choices.  This Master thesis involves a quantitative study which focus on the “total cost of ownership” (TCO) of light commercial vehicles (LCVs). Two diesel vans currently used in Curitiba, Brazil were selected - the Sprinter van by Mercedes-Benz and the Master van by Renault. In addition, their electric counterparts were also chosen; in conjunction, a sensitivity analysis with respect to fuel prices and annual distance driven was conducted. The results showed that the TCO of the electric LCVs is around 1.6 to 1.7 times higher than their diesel versions. As far as the two van model types were concerned, the Mercedes-Benz Sprinter had a higher TCO than the Renault Master over the chosen vehicle lifetime for both the diesel and electric versions, with the difference around 7.5% for the diesel versions and approximately 13% for the electric versions.  Based on the results of the TCO study, possible economic policies and fiscal instruments were recommended with regards to light commercial freight transport for Curitiba. / Det har skett en ökning av koldioxidutsläppen (CO2) under de senaste 3 decennierna. En stor del av dessa utsläpp produceras av transportsektorn. Bara 2010 svarade, global transport för 7 GtCO2 ekvivalenter och cirka 23% av de totala energirelaterade koldioxidutsläppen. För att avkolning av transportsektorn är en av de viktigaste strategierna att minska användningen av fossila bränslen. Fossil bränsleförbrukning kan minskas genom att rulla ut fler elektriska fordon (EF) på allmänna vägar när det gäller transportsektorn i allmänhet. Detta är en av metoderna som begreppet elektromobilitet främjas. För att öka andelen elbilar har många länder genomfört olika policyer som främjar elektrifiering av transportsektorn. När det gäller godstransport, är elektriska kommersiella lastbilar och skåpbilar två av de möjliga valen.  Detta examensarbete involverar en kvantitativ studie som fokuserar på “totala ägandekostnaderna” (TÄK) för lätta nyttofordon. Två dieselbilar som för närvarande används i Curitiba, Brasilien valdes - Sprinter-skåpbilen från Mercedes-Benz och Master-skåpbilen av Renault. Dessutom valdes deras elektriska motsvarigheter; i samband med detta genomfördes en känslighetsanalys avseende bränslepriser och årlig körd distans. Resultaten visade att T för elektriska LCV är cirka 1.6 till 1.7 gånger högre än deras dieselversioner. När det gäller de två typerna av skåpbilar hade Mercedes-Benz Sprinter en högre TCO än Renault Master under den valda fordonstiden för både diesel - och elektriska versioner, med skillnaden cirka 7.5% för dieselversionerna och cirka 13% för de elektriska versionerna.  Baserat på resultaten av TCO-studien rekommenderades möjlig ekonomisk politik och finanspolitiska instrument när det gäller lätt kommersiell godstransport för Curitiba.

Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information.  The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi.

The increasing adoption of electric vehicles (EVs) brings forth the challenge of effectively managing the second-life and end-of-life cycles for lithium-ion batteries. Augmented Reality (AR) offers a promising solution to sustainably and efficiently dismantle these batteries. This thesis explores the development and evaluation of an AR mobile app specifically designed for guiding the dismantling process of a Volkswagen (VW) ID.4 lithium-ion EV battery. Subsequently, a detailed end-to-end development pipeline is presented, spanning from identifying the correct dismantling steps and building complete 3D reconstructions of the ID.4 battery using photogrammetry and CAD or 3D modelling, to creating an AR mobile application in Unity with the help of Vuforia allowing users to visualize the disassembly steps through an interactive guide. Tracking recognition testing results for each model indicates that simpler models exhibit a higher chance of producing false positives, while composite models have a greater minimum recognition distance compared to the faithfulto-real-life one-piece counterparts. User testing is conducted using a hybrid approach, combining a Figma prototype with video recordings to replicate the app’s behavior in a safe environment, without the physical presence of a high voltage battery. Results show positive user feedback, demonstrating the app’s usability and effectiveness in guiding the dismantling process. Furthermore, the thesis evaluates the app’s performance through the System Usability Scale (SUS) and the Technology Acceptance Model. The obtained SUS score of 80 (Grade B - Good) indicates favorable usability, while the Technology Acceptance Model provides insights into potential users’ perceptions. / Den ökande användningen av elektriska fordon (EV) frambringar utmaningen att effektivt hantera andra livscykler och slutlivscykler för litiumjonbatterier. För att hållbart och effektivt demontera dessa batterier erbjuder Augmented Reality (AR) en lovande lösning. Denna uppsats utforskar utvecklingen och utvärderingen av en AR-mobilapplikation som specifikt är utformad för att guida demonteringsprocessen av ett Volkswagen (VW) ID.4 litiumjon EVbatteri. Därefter presenteras en detaljerad genomgående utvecklingsprocess, som sträcker sig från att identifiera korrekta demonteringssteg och skapa kompletta 3D-rekonstruktioner av ID.4-batteriet med hjälp av fotogrammetri och CAD eller 3D-modellering, till att skapa en AR-mobilapplikation i Unity med hjälp av Vuforia, som tillåter användare att visualisera demonteringsstegen genom en interaktiv guide. Resultaten bättre identifieringstester för varje modell indikerar att enklare modeller har större chans att producera falska positiva resultat, medan komplexa modeller har större minsta igenkänningsavstånd jämfört med helhetsmodeller som är trogna verkligheten. Användartester genomförs med hjälp av en hybridmetod som kombinerar en Figma-prototyp med videoinspelningar för att återskapa appens beteende i en säker miljö, utan att behöva ha ett högspänningsbatteri fysiskt närvarande. Resultaten visar positivt användarfeedback och bekräftar appens användarvänlighet och effektivitet vid guidning av demonteringsprocessen. Uppsatsen utvärderar också appens prestanda genom System Usability Scale (SUS) och Technology Acceptance Model. Den erhållna SUS-poängen på 80 (Betyg B - Bra) indikerar en god användbarhet, medan Technology Acceptance Model ger insikter om potentiella användares uppfattningar.