<p>Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål.</p> / <p>The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.</p>

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål. / The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur rekryteringsprocessen går till i en kommunal organisation i avseende till att rekrytera kompetensbaserat och rättssäkert, vilket utförts genom en kvalitativ studie i form av fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Den kommunala organisationen är belagd i Västsverige. Dessa fem intervjupersoner har utifrån erfarenheter och färdigheter beskrivit hur en rekryteringsprocess går till i praktiken, där de anser att rekryteringsprocessen kan ses komplex med hänsyn till de lagar och regler som ska tas i beaktande. Det huvudsakliga resultatet som framkommit under intervjuerna på den kommunala organisationen har varit att organisationen ska ha en rättssäker och kompetensbaserad rekryteringsprocess, då de verkar inom den offentliga sektorn och det är därför viktigt att bibehålla sin rättssäkerhet. Två principer som under intervjuerna har haft särskild påverkan på rekryteringsprocessen är icke-diskriminering och likabehandling. Den beskrivande bilden gällande principerna icke-diskriminering och likabehandling som har förklarats har behandlat att alla som varit involverade i rekryteringen levt med dessa, men att det i störst utsträckning varit ett arbetsmoment som HR haft under kontroll. Utifrån intervjupersonernas förklaringar och beskrivningar kan vi se starka kopplingar till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / The aim of this study is to describe and analyze a municipal organizations recruitment process in terms of recruiting competence-based and legal certainty, conducted by a qualitative study in the form of five individual semistructured interviews. The municipal organization is located in western Sweden. Based on experience and skills, these five interviewees describe how a recruitment process goes into practice, where they consider the recruitment process to be complex with regard to laws and regulations to be considered. The main result that has emerged under the interviews of the municipal organization has been that the organization should have a legal and competence-based recruitment process when operating in the public sector and it is therefore important to maintain its legal certainty. Two principles that had a special impact on the recruitment process during the interviews are non-discrimination and equal treatment. The descriptive picture of the principles of non-discrimination and equal treatment that has been explained has treated all those involved in recruitment living with them, but that it was mostly a working life that HR had checked. Based on the explanations and descriptions of the interviewees you can see strong links to previous research and theoretical starting points.   This study is written in Swedish.

The purpose of the study is to examine what significance värdegrund (core values) has in a municipal organization, and if it’s important that employees have personal values corresponding with the organizational values. Some focus is directed at why organizations should work with core values. The qualitative case study includes 11 interviews with employees within the organization Uppsala municipality. Theories and earlier studies indicate a discrepancy between whether organizations should work with core values at all. The result shows a unified opinion that core values are beneficial for the examined organization, and that it has different functions. In regard to personal values, the respondents are not in agreement whether it’s important that they correspond with the organizations core values. A concluding remark, based on empirical findings and accounted theory, is that the municipal organization in this case should use core values to build a culture instead of using it as a method of management, and that they shouldn’t emphasize too much on the importance that personal values and core values corresponds.

Projektet utforskar rådande maktbalans mellan staden och landsbygden, och riktar kritik åt den dominerande urbana normen. Ur en sarkastisk vinkel implementeras kasinot som medel för landsbygden att hävda sig mot staden i en värld styrd av kapital. Kasinot används som en symbol för den kapitaldrivna och ofta moraliskt ifrågasättbara världsutvecklingen, och genom denna allusion söker projektet ifrågasätta i vilken utsträckning målet om tillväxt kan tillåtas helga de allt mer extrema medel som används för att nå dit. Projektets tematik utvecklades som ett svar på det av skolan ställda kravet att rita en hybridbyggnad innehållandes ett folkets hus och ett egenvalt plusprogram omfattande totalt 2000 kvadratmeter på landsbygden i Nynäshamns kommun. Då den största delen av produktraffineringen som tidigare skedde i Sorunda, där projektet tar plats, har tvingats lägga ner på grund av centralisering uppstod en svårighet att finna ett trovärdigt plusprogram som kunde ge skäl för ett folkets hus. Då orten dessutom drabbas kraftigt av av den ökade lastbilstrafiken som Stockholm stads omläggning av Frihamnen till Nynäshamn har gett upphov till kom frågan om urban norm att hamna i fokus, och projektet att kretsa kring landsbygdens möjligheter att parasitera på samma maktförhållanden som den förtrycks av. / This project explores the current power dynamic between urban and rural, and aims to critique the domineering urban norm. From a sarcastic point of view the casino is implemented as a means for the countryside to assert power over the city in a world ruled by capital. The casino is used as a symbol for the capital-driven and often morally questionable world development. Through this allusion the project seeks to question to what extent the goal of growth should be allowed to justify the ever more extreme means used to achieve this end. The thematic of the project was developed as an answer to the schools requirement to design a hybrid building containing a peoples house and a self chosen plus-programme to an extent of 2000 metres squared in Nynäshamn municipality. As most of the product refinement that used to exist in Sorunda, where the project takes place, har been forced to shut down due to centralisation there was an issue with finding a feasible plus-programme that could support the peoples house-function. Further, as the region has been heavily affected by the increasing heavy traffic caused by Stockholm Stads relocation of Frihamnen to Nynäshamn, the question of urban norm came into focus, and the project was oriented towards the possibility for the countryside to parasitize on the same power structures that oppress it.