Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Karlstads kommuns chefer ser på chefsbrevet, ett månatligt nyhetsbrev som sänds ut till dem. Brevet innehåller information som ska underlätta för kommunens chefer att bedriva ett kommunikativt ledarskap med fokus på meningsskapande och delaktighet. Karlstads kommun är emellertid en stor och fragmenterad organisation och som chef är det en utmaning att ha ett helhetsperspektiv. Studiens frågeställningar baserar sig dels på om det finns en samsyn mellan cheferna på de olika delarna av kommunen gällande organisationens identitet och dels på hur de beskriver sitt ledarskap. Chefsbrevets relation till dessa båda fenomen ingår också i frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett ramverk fram där kärnan bestod av teoribildningar kring meningsskapande, organisationsidentitet och kommunikativt ledarskap. Det gemensamma meningsskapandet utgör en central del i både studerandet av organisationsidentiteten och det kommunikativa ledarskapet. Metoden som valdes för att genomföra studien var kvalitativa intervjuer. Detta eftersom att frågeställningarna var av den art att de krävde djupare och mer utförliga svar. En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och personer att intervjua kontaktades. Totalt genomfördes nio stycken intervjuer med mottagare av chefsbrevet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan utifrån de tidigare uppställda teorierna. Resultatet visade att intervjupersonerna i stor utsträckning hade en samsyn gällande de egenskaper som de såg som centrala och kännetecknande för Karlstads kommun. Värt att notera var också att dessa egenskaper låg väldigt nära kommunens varumärkeslöften. Ett av de kommunala bolagen visade sig dock ha en stark egen identitet som skiljde sig från den övriga kommunens. Resultatet pekade också på att intervjupersonerna på flera sätt arbetade enligt kriterierna för ett kommunikativt ledarskap. Utifrån resultatet så presenterades sedan slutsatserna där det gick att utläsa att de forum för gemensamt meningsskapande som finns inom kommunen lyfts fram som särskilt viktiga när det handlar om att skapa en enad organisationsidentitet och en sammanhållning. Chefsbrevets roll som identitetsskapare får ses som tämligen begränsad även om det har en funktion i att bidra så att kommunens samtliga chefer får samma information. Gällande det kommunikativa ledarskapet så bidrar det till viss del med hjälp att sortera ut vad som är viktigt men den kommunikativa utmaningen att rama in och kontextualisera budskapen ligger fortfarande på den enskilda chefen. / The purpose of this essay was to study how the managers of Karlstad municipality views the managerial letter, a monthly newsletter which is sent to them. The letter contains information that will facilitate for the municipal managers to engage in communicative leadership with a focus on sensemaking and participation. The questions of the study are based partly on whether there is a consensus between the managers of the various parts of the municipality regarding the organization's identity and partly on how they describe their leadership. The managerial letter related to these two phenomena are also worked into the questions. A framwork was brought together based on the study's purpose where the core consisted of theories of sensemaking, organizational identity and communicative leadership. Collective sensemaking is a central part of both the study of organizational identity and communicative leadership. The method selected for the study was qualitative interviews. Because of the fact that the questions required deeper and more detailed answers. An interview guide was developed based on the theoretical framework and the people to interview were contacted. A total of nine interviews were conducted with recipients of the managerial letter. The results of the interviews were compiled and then analyzed on the basis of the previously established theories. The results showed that the respondents shared a consensus regarding the characteristics they viewed as central and distinctive of the municipality of Karlstad. Worth noting was that the findings shared similar charachteristics to those of the municipality's brand promise. One of the municipal companies however proved to have a strong identity of its own, distinct from the rest of the municipality. The findings also indicated that the interviewees in several ways worked under the criteria of the communicative leadership. A conclusion was presented based on the results and it was possible to deduce that the forums for collective senemaking within the municipality were highlighted as particularly important in relation to create a unified organizational identity and cohesion. The role of the managerial letter however has to be seen as quite limited in that sense although it has some function in contributing to that the managers of the municipality all receive the same information. The managerial letter helps to some extent in regards to the communicative leadership with the task sort out important information, but the communicative challenge to frame and contextualize the messages is still up to the managers.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen. Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig? För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens. Vår studie kommer att diskutera hur det kommunikativa ledarskapet kan underlätta i arbetet med Employer Branding. Vi har genomfört vår studie hos Saab Group och har använt oss av en kvalitativ metod för att söka svar på vårt syfte. Syftet med vår studie är att undersöka betydelsen av chefernas kommunikation på Saab Group och om en tillämpning av ett kommunikativt ledarskap kan stärka deras Employer Brand. Här följer de tre frågeställningar som vi har haft som utgångspunkt genomgående i studien. • • • Vad tycker Saabs medarbetare är viktigast i vad som utgör ett bra ledarskap? Hur kan chefernas kommunikation påverka trivseln på arbetsplatsen? På vilket sätt är kommunikativt ledarskap en viktig byggsten i ett starkt Employer Brand? Vi inledde studien med att intervjua Saab Groups internkommunikationschef och Employer Brandingchef i syfte att skapa oss en uppfattning om hur företaget arbetar med kommunikation, ledarskap och Employer Branding i dagsläget. Vidare genomförde vi fokusgrupper med totalt 20 medarbetare från tre olika affärsområden inom Saab Group. Resultatet av vår studie visar att ledarskapet är oerhört viktigt för hela uppfattningen om Saab Group. Det visar sig att det kommunikativa ledarskapet står för vad respondenterna anser är tillfredställande kommunikation, vilket gör att de trivs och känner sig trygga på arbetet. Resultatet har även visat att ledarna är totalt avgörande i utfallet med Employer Branding då de ska sätta ramverket och ta hänsyn till alla de viktiga delar som utgör ett starkt Employer Brand. Vår studie föreslår att genom en tillämpning av kommunikativt ledarskap kan Saab Group stärka sitt Employer Brand.

<p>Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.</p>

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät. Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur. Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar. Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

Problemformulering och syfte: Chefer spenderar större delen av sin arbetstid åt att kommunicera. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare är en viktig del av många människors vardag och chefers kommunikation har visat sig kunna påverka både medarbetarnas hälsa och miljön på arbetsplatsen. Det går att säga att alla leder med kommunikation, men alla leder inte kommunikativt. Kommunikativt ledarskap är en term inom ledarskapsforskningen som nyligen har definierats och teoretiserats. Av den anledningen är utbudet av forskning som empiriskt bygger vidare på och verifierar termen begränsat. Syftet med denna studie är därför att verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ fallstudie bestående av intervjuer med tolv chefer utförts för att få en djupgående och detaljerad bild av deras uppfattningar av kommunikation och ledarskap. Intervjuerna utfördes med chefer på ett multinationellt företag, Valmet i Sundsvall, och till hjälp fanns en intervjumanual utformad efter studiens teoretiska ramverk. Huvudresultat: Studien visade att cheferna på Valmet uppfattar kommunikation som dialog och tvåvägskommunikation, samt att ledarskap innebär att ledare ska vara coachande, öppna och skapa delaktighet. Samtidigt uttrycks det finnas svårigheter i att leva upp till vad cheferna själva anser är bra ledarskap samt definitionen av kommunikativt ledarskap till följd av organisationens komplexa uppbyggnad och det faktum att flera av cheferna leder på distans. Utifrån det teoretiska ramverket inom kommunikativt ledarskap visar resultaten på att cheferna på Valmet på många sätt agerar som kommunikativa ledare, men att det lätt brister i delarna som handlar om öppenhet och att vara närvarande när ledarskapet sker på distans.

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen. / This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.

Problemformulering och syfte : Kommunikativt ledarskap är ett koncept som leder till mer framgångsrika och effektiva organisationer. Därför är det intressant ur ett samhällsperspektiv att ta reda på hur kommunikatörer bidrar till att implementera kommunikativt ledarskap i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikatörer på Sundsvalls kommun arbetar med att implementera och coacha chefer till ett mer kommunikativt ledarskap. Metod och material : Denna studie är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex kommunikatörer och tre chefer på Sundsvalls kommun har intervjuats. Intervjuobjekten fick svara på frågor om hur coachingen går till, begreppet Kommunikativt ledarskap och slutligen utmaningar kring dessa områden. Huvudresultat : Denna studie visar att coaching av cheferna till ett kommunikativt ledarskap sker slumpmässigt men inte strategiskt. Det är uttalat att kommunikatörerna ska stötta cheferna i kommunikation men det finns ingen förutbestämd plan för hur och när kommunikatörerna ska coacha cheferna.

Den här studien fokuserar på pedagogiskt ledarskap inom folkbildningen och handlar om att arbeta som rektor på folkhögskola. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta rektorer och det empiriska materialet har därefter analyserats med inspiration av en fenomenografisk metodansats, där analysresultaten har genererat fyra kategorier: Strategen, Kommunikatören, Administratören och Demokraten.  Rektorerna beskriver sitt ledarskap, sina utmaningar samt vilket ledarskap de tycker passar på en folkhögskola. Studien visar att kopplingen till folkbildningens fyra syften är central. Likaså har demokratibegreppet en stor betydelse för rektorernas syn på ledarskapet inom folkhögskolan

Kommunikationsbrister och ineffektiv kommunikation inom sjukvården kan medföra konsekvenser som kan leda till att kvalitén på sjukhuset försämras. När den medicinska kvalitén minskar skapas risker som kan leda till att patientsäkerheten hotas. De främsta kommunikationsbristerna inom dagens sjukvård uppstår mellan yrkesgrupperna såsom läkare och sjuksköterskor. Kommunikation är grundläggande för effektiviteten på arbetsplatsen och det ligger på ledarens roll att se till att kommunikationen som genomsyrar organisationen fungerar som den ska. För att ledaren ska kunna influera medarbetarnas kommunikativa beteenden krävs dock en vilja till förändring. Med hjälp av självinsikt kan individer öka sin medvetenhet kring sitt eget beteende och därigenom öppnas möjligheter för individen att påverka sina attityder kring förändring och förbättring. Studien syftar därför till att beskriva hur ledare genom självinsikt kan influera sitt kommunikativa beteende för att sedan påverka kommunikationsprocesserna mellan yrkesgrupperna inom sjukvården. Det som gör studien unik är att den drar kopplingar mellan förutsättningarna för självinsikt och förutsättningar för kommunikationsbeteende samt applicerar detta inom sjukvården på ett sätt som tidigare inte gjorts. För att göra studien mätbar har vi som författare konstruerat en konceptuell referensram baserat på teorier och tidigare forskning kring fenomenen självinsikt och kommunikation. Utifrån referensramen har sedan en egenkonstruerad modell byggts upp för att förtydliga samt knyta ihop de olika delarna i referensramen. Vid insamlingen av data har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där det empiriska underlaget har hämtats genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer. Den insamlade empirin har sedan återkopplats till referensramen och modellen för att möjliggöra en analys. Studiens analys grundar sig i en systematisk analys med en tematisk analysmetod, där vi har identifierat och analyserat mönster och teman i respondenternas utsagor. Via analysen har vi kunnat dra slutsatsen att det finns en tydlig koppling mellan ledarens självinsikt och hur det kan användas som ett verktyg för att påverka kommunikationen mellan yrkesgrupperna. Vi kan också konstatera att det är av betydelse för ledare att implementera självinsikt i sitt ledarskap för att lätta kunna påverka medarbetarnas attityder och beteenden för att därigenom gynna sjukvårdens organisatoriska samt medicinska utveckling.