No description available.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad. Dock innebär detta också möjligheter för organisationen att utvecklas då det finns en mängd olika kulturer och möjligheter till gränsöverskridande möten.

The purpose with this thesis is to analyze how culture in an organization influences the communication process during a major organizational change and to give examples of this. The empirical study was carried out at Karlstads University where an organizational change took place during 2004-2005. My first starting point for this study was the extensive research that shows how closely connected the organizational culture is to all communication in an organization. As a consequence communication practitioners plan communication actives bases on this culture and the employees, the receivers, interpretate the messages based on the existing culture norm in the organization. The second starting point was research that showed the importance of dialogue between managers and employees to create meaning consequently a successful change process. To be able to exemplify how culture is a key variable in the communication process the research questions asked is in what way dialog and sense making was used when communicating the organizational change and also in what way the culture influenced the communication between employees and management.   The theoretical framework in this thesis comes mostly from the Public Relations field. Initially theories regarding the strategic level of communication professionals in the organization, leaders and managements responsibility to communicate and initiate dialog to ensure an effective change process is presented. Different research perspectives on culture and organization are presented with a special focus on communication as part of building and retaining the culture. Finally theories in connection to communication as a crucial part of a successful change process are presented.   The empirical material was collected by using focus group interviews. The result shows that culture has influenced both the receiver and the sender in the communication process. For example several respondents have indicated that the culture at the University doesn’t encourage dialog between management and employees. Another cultural aspect is the employees’ lack of acceptance for the line organization and with that problem trying to use middle management as a communication channel to employees. Further more the study shows that management see communication as transmission of information and not as construction of meaning. / Syftet med uppsatsen är att analysera hur organisationskulturen på en arbetsplats påverkar kommunikationen vid en förändringsprocess och ge konkreta exempel på detta. Undersökningen genomfördes vid Karlstads universitet där en omfattande organisationsförändring genomfördes 2004-2005. Den första utgångspunkten för uppsatsen är den omfattande forskning som visar hur kulturen vid en arbetsplats är nära kopplad till all kommunikationen. Detta innebär att de som ansvarar för kommunikationsplaneringen utgår från denna kultur vid planeringen samt att de anställda, de vill säga mottagarna, tolkar budskapen utifrån den rådande kulturen. Den andra utgångspunkten är forskning som visar på vikten av att skapa dialog mellan ledning och anställda för att skapa förståelse och därmed en lyckad förändringsprocess. För att kunna beskriva och exemplifiera på vilket sätt organisationskultur är en variabel i kommunikationsprocessen har jag arbetat utifrån två frågeställningar. Dels i vilken omfattning har kommunikationen präglats av dialog och delaktighet i samband med omorganisationen vid KAU. Dels hur organisationens kulturella påverkat villkor kommunikationen mellan ledning och medarbetare.   Teorier som behandlas kommer främst från det så kallade Public Relations-fältet. Inledningsvis redovisas teorier kring informatörens roll som kommunikationsstrateg, ledningens och chefens kommunikativa ansvar och vikten av dialog för att säkerställa en effektiv förändringsprocess. Därefter redovisas teorier kopplade till organisationskultur där flertalet kommunikationsforskare lyfter fram kommunikationens roll vid byggande och upprätthållandet av en organisationskultur. Avslutningsvis behandlas teorier kopplade till förändring och kommunikation som en avgörande faktor för att skapa en lyckad förändring.   Fokusgrupper används för insamlingen av undersökningens empiriska material. Resultatet visar att kulturen påverkat både mottagare och sändare i kommunikationsprocessen. Bland annat anger flertalet respondenter att det inte finns en kultur vid universitetet som stimulerar till dialog. Inte heller mellanchefen som kommunikationskanal har fungerat då det i kulturen vid universitet inte finns en förståelse och acceptans för linjeorganisationen. Vidare så visar undersökningen att ledningen ser kommunikation som överföring av information och inte en möjlighet till förankring och förståelse.

<p>The purpose with this thesis is to analyze how culture in an organization influences the communication process during a major organizational change and to give examples of this. The empirical study was carried out at Karlstads University where an organizational change took place during 2004-2005. My first starting point for this study was the extensive research that shows how closely connected the organizational culture is to all communication in an organization. As a consequence communication practitioners plan communication actives bases on this culture and the employees, the receivers, interpretate the messages based on the existing culture norm in the organization. The second starting point was research that showed the importance of dialogue between managers and employees to create meaning consequently a successful change process. To be able to exemplify how culture is a key variable in the communication process the research questions asked is in what way dialog and sense making was used when communicating the organizational change and also in what way the culture influenced the communication between employees and management.</p><p> </p><p>The theoretical framework in this thesis comes mostly from the Public Relations field. Initially theories regarding the strategic level of communication professionals in the organization, leaders and managements responsibility to communicate and initiate dialog to ensure an effective change process is presented. Different research perspectives on culture and organization are presented with a special focus on communication as part of building and retaining the culture. Finally theories in connection to communication as a crucial part of a successful change process are presented.</p><p> </p><p>The empirical material was collected by using focus group interviews. The result shows that culture has influenced both the receiver and the sender in the communication process. For example several respondents have indicated that the culture at the University doesn’t encourage dialog between management and employees. Another cultural aspect is the employees’ lack of acceptance for the line organization and with that problem trying to use middle management as a communication channel to employees. Further more the study shows that management see communication as transmission of information and not as construction of meaning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur organisationskulturen på en arbetsplats påverkar kommunikationen vid en förändringsprocess och ge konkreta exempel på detta. Undersökningen genomfördes vid Karlstads universitet där en omfattande organisationsförändring genomfördes 2004-2005. Den första utgångspunkten för uppsatsen är den omfattande forskning som visar hur kulturen vid en arbetsplats är nära kopplad till all kommunikationen. Detta innebär att de som ansvarar för kommunikationsplaneringen utgår från denna kultur vid planeringen samt att de anställda, de vill säga mottagarna, tolkar budskapen utifrån den rådande kulturen. Den andra utgångspunkten är forskning som visar på vikten av att skapa dialog mellan ledning och anställda för att skapa förståelse och därmed en lyckad förändringsprocess. För att kunna beskriva och exemplifiera på vilket sätt organisationskultur är en variabel i kommunikationsprocessen har jag arbetat utifrån två frågeställningar. Dels i vilken omfattning har kommunikationen präglats av dialog och delaktighet i samband med omorganisationen vid KAU. Dels hur organisationens kulturella påverkat villkor kommunikationen mellan ledning och medarbetare.</p><p> </p><p>Teorier som behandlas kommer främst från det så kallade Public Relations-fältet. Inledningsvis redovisas teorier kring informatörens roll som kommunikationsstrateg, ledningens och chefens kommunikativa ansvar och vikten av dialog för att säkerställa en effektiv förändringsprocess. Därefter redovisas teorier kopplade till organisationskultur där flertalet kommunikationsforskare lyfter fram kommunikationens roll vid byggande och upprätthållandet av en organisationskultur. Avslutningsvis behandlas teorier kopplade till förändring och kommunikation som en avgörande faktor för att skapa en lyckad förändring.</p><p> </p><p>Fokusgrupper används för insamlingen av undersökningens empiriska material. Resultatet visar att kulturen påverkat både mottagare och sändare i kommunikationsprocessen. Bland annat anger flertalet respondenter att det inte finns en kultur vid universitetet som stimulerar till dialog. Inte heller mellanchefen som kommunikationskanal har fungerat då det i kulturen vid universitet inte finns en förståelse och acceptans för linjeorganisationen. Vidare så visar undersökningen att ledningen ser kommunikation som överföring av information och inte en möjlighet till förankring och förståelse.</p>

Ett ledarskap förutsätter kommunikation. Att genom kommunikation nå ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrån organisationens uppsatta mål är en förutsättning. Vad är då kommunikation och hur görs den förståelig för mottagarna? Ledarskapet måste också ses utifrån vilket sammanhang den verkar inom. Här är kontexten inom akademin, ett ledarskap med lång tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begränsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt. En ytterligare komplexitet för att förstå det akademiska ledarskapet är de dubbla hierarkier som finns, där inte en ledare genom sitt uppdrag tillhör den högre hierarkin. Inom en akademi är det inte förenligt att styra medarbetarna, de vetenskapliga kollegorna, det handlar istället om att leda. De formella kanalerna är de officiella och synliga kommunikationsvägarna men de understöds av de informella. Vid ett universitet är de informella kanalerna av särskild vikt eftersom det är där som ledarna möter sina kollegor och försöker skapa en samsyn, för att påverka men också påverkas. Det handlar även om att skapa/behålla en legitimitet som anses nödvändigt för en kollegial ledare för att tillåtas leda. För uppsatsens del för att synliggöra det kommunikativa ledarskapet i allmänhet och inom akademin i synnerhet, används en kvalitativ metod, där intervjuer genomfördes med dekaner och prefekter vid ett universitet, Linnéuniversitetet. Målet med uppsatsen var att undersöka hur kontexten påverkar det kommunikativa ledarskapet inom en akademi och syftet var att se hur sammanhanget påverkar deras ledarskap och kommunikativa verktyg. Resultatet visade en stor likriktning bland ledarna, oavsett uppdrag som dekan eller prefekt, om synen på den förväntade rollen som akademisk ledare. Vikten av att synas och finnas till hands är en del av deras uttalade sätt att leda, som enligt teorin också anses ha den starkaste påverkan för en kommunikationshandling. Det handlar om att leda genom att försöka ”samla kollegiet” och inte styra. Det akademiska ledarskapet innebär också flera olika roller. Ett komplext ledarskap, med bland annat kravet från arbetsgivaren som myndighet kontra de kollegiala förväntningarna som kan ha helt olika mål. Informationsflödet är många gånger enormt och det famlas efter strukturer som gör att man kan informera och kommunicera ledarna emellan, men också gentemot omgivningen.  De söker efter verktyg att prioritera och sortera för att sedan rikta rätt budskap till rätt målgrupp. Distributionen sker nästan enhälligt genom de traditionella digitala kanalerna, e-post samt intern webb, främst som envägskanal. Men för att stärka de ofta överfulla envägskanalerna försöker ledarna föra en dialog och skapa mötesplatser med medarbetarna. Slutsatsen och diskussionen visar att de kulturella ramarna är en stor del av det ledarskap som uppstår. Det finns en normativ styrning för ledarskapet redan innan ledarna tillträder. Ledarskapet har av tradition ingen högre status. Ingen av de utfrågade uttalar att de haft ambitionen eller planerat att bli en ledare och det är ofta också ett begränsat urval av kandidater, vilket medför en känsla av att ställa upp, ibland till och med att känna sig tvungna att ställa upp. Det finns även strukturella ramar såsom det tidsbestämda uppdraget och kollegiala styret, som gör det akademiska ledarskapet till vad det är. Det påverkar kommunikationen på många sätt och ledarnas främsta kommunikationsverktyg är genom argumentation och att skapa en konsensus för att behålla legitimiteten gentemot kollegorna. Ett bra ledarverktyg, enligt de akademiska ledarna, är de strategidokument som de på sikt kan leda kollegorna mot. Angående informationen finns en naiv bild att utskickad information via den elektroniska posten eller intern webben är en känd information. Här menar uppsatsförfattaren att det krävs bättre bearbetning av informationen i form av att sortera och prioritera den men också att skapa en förståelse och sätta den i ett vidare perspektiv för medarbetarna. Även om ett universitets yttersta mål kanske inte är att vara en effektiv organisation så bör ledarskapet och organisationen runt omkring de tidsbegränsade ledarna genomsyras av effektivitet, genom tydlighet och transparens kring ansvarsfördelning, rutiner och strukturer. Det är också viktigt att ha upparbetade kommunikationsvägar att ta vid, både formella och informella. Det är av vikt att stärka det tillfälliga uppdrag som akademiska ledare har, så att inte verksamheten påverkas alltför mycket vid varje ledarbyte.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv. Chefen bör vara tydlig med vilka beslutsprocesser som gäller. Medarbetarna behöver förstå och förankra i sitt dagliga arbete sitt egenansvar, mandat och positionering för att kunna vara delaktiga och engagera sig. Slutsatsen visar att de strukturella förutsättningarna i beslutsfattandeprocesser inte ger någon garanti för medarbetarnas delaktighet och engagemang, men däremot en tydlig förankring av medarbetarnas ansvarsområde i organisationens målarbete ökar delaktighet och förståelse för processer. Vidare visar studien att chefen har en viktig kommunikativ roll i skapande av mening och förståelse i beslutsprocesser.

My purpose with this paper was to examine how four of the administrative managers at health and care, at the municipality perceive their communicative roles and how that affects the municipality. I also wanted to examine how a communicative leadership can be expressed and what kind of support a communicative leader needs. I used a qualitative method and semi structured interview to perform my study. I have chosen to analyze my results from the study with the help of theories about the difference between information and communication, how the perception of communication and information has changed over time, how different ideal types of communicative leadership is experienced and what the requirements are for a good communicative leadership. The results of the study show that the perceptioncommunication in relation to information differs between the administrative managers. The managers mainly communicate with the employees in group. If the communication concerns the daily job, the managers choose to handle it themselves. They all think that a consistent and professional communication favors the municipality in whole.The budget and annual report are mentioned as fundamentatools to communicate goals and visions to employees.

Arbetsmiljöverket (2023) skriver att ca 3000 människor varje år dör en förtidig död på grund av hälsorisker i sitt arbete, där den arbetsrelaterade stressen skördar ca 700 liv varje år. Gruvarbetare utsätts för ett flertal hälsorisker som skiftarbete, ensamarbete, buller och damm och behöver inte ytterligare risker i sitt arbete. Något som visat sig kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön är ledarskap. Kommunikativt ledarskap har visat sig korrelera med kvalitetsledingsvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet, vilka i sig korrelerar med hälsa (Bäckström 2009; Bäckström et al., 2014). Denna studie har fokuserat på hur kommunikativt ledarskap upplevdes påverka medarbetares hälsa, utifrån både medarbetares och arbetsledares perspektiv. Insamlingen av empirin skedde via kvalitativa intervjuer. Resultatet från den här studien visade på att kommunikativa arbetsledare kan reducera stressnivåerna för medarbetarna och också främja medarbetarnas möjlighet till att hantera stress och andra påfrestningar. Genom att kommunikativa arbetsledare är tydliga, närvarande och möjliggörare gör de arbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna. Något som ökade medarbetarnas känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis även deras hälsa. Kommunikativt ledarskap upplevdes således av medarbetarna som något som påverkade deras mentala, sociala och fysiska hälsa i en positiv riktning. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

<p>C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen.</p> / <p>This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.</p>